Likvidation av ekonomisk förening

2007-05-06 i Föreningar
FRÅGA |HejVi är fyra personer som startade en ekonomisk förening för flera år sedan, med lika insats om 1000 kr var. De senaste åren är jag den ende som arbetat aktivt och dragit in pengar till firman. Vi har sedan starten en intern uppgörelse om att den som tjänar in pengarna också förfogar över dem (minus företagets omkostnader) genom löneutbetalning el dyl. Nu vill vi avsluta företaget men jag har fortfarande en summa innestående som är "min". Jag antar att den ursprungliga insatsen ska återbetalas då det finns pengar tillgängliga. Men vad händer med resten av kapitalet vid likvidation, kan jag ta ut dessa pengar om de andra är ense om detta, eller sker det någon slags automatisk fördelning? Hur sker överhuvudtaget en likvidation och vem gör den?Mvh
Susanne Sjölander |Hej!En ekonomisk förenings stadgar skall ange den insats som medlemmarna skall betala och hur dessa insatser skall fullgöras till föreningen. Stadgarna skall även ange hur vinsten i föreningen skall fördelas samt hur föreningens behållna tillgångar skall delas upp vid en upplösning av föreningen (se 2:2 lag om ekonomiska föreningar http://www.lagen.nu/1987:667#K2 ). I stadgarna till er förening borde det således vara reglerat hur ni har tänkt att behållningen skall fördelas, efter att alla fått tillbaka sina insatser, när föreningen upplöses. Om frivillig likvidation stadgas i 11:e kapitlet lagen om ekonomiska föreningar, se http://www.lagen.nu/1987:667#K11 . En frivillig likvidation går till så att föreningsstämman först beslutar om att föreningen skall likvideras, se 11:1 i länken ovan. Ett beslut om likvidation skall genom stämmans försorg genast anmälas för registrering hos Bolagsverket. Bolagsverket skall sedan förordna en likvidator som skall ha hand om likvidationen samt träder i styrelsens ställe (se 11:6b-11:17 i länken ovan). Likvidatorn skall bland annat skifta föreningens tillgångar efter att föreningens skulder har betalats (se 11:13 i länken ovan). Likvidatorn upprättar således ett förslag på hur de behållna tillgångarna skall fördelas. Likvidatorn följer rimligen den fördelning som stadgarna anger. Om stadgarna inte anger hur tillgångarna skall fördelas kan ni troligen framföra er interna överenskommelse om hur ni anser och vid föreningens bildande avsett att fördelningen skall gå till. Klandermöjlighet finns för den medlem eller innehavare av förlagsandel som är missnöjd med likvidatorns skifte av tillgångarna (se 11:13 stycke 2 i länken ovan). Föreningen är upplöst när likvidatorn lagt fram slutredovisningen och upplösningen skall genast anmälas för registrering. Hoppas du fick lite hjälp på traven! Läs även 11 kapitlet lagen om ekonomiska föreningar noggrant för djupare förståelse för hur en likvidation av en ekonomisk förening går till. Med vänlig hälsning

Ändra stadgarna i en ekonomisk förening

2007-03-11 i Föreningar
FRÅGA |Hur ska förslag om ändringar av stadgarna i en ekonomisk förening (föräldrakooperativ) kommuniceras ut om inget är skrivet i stadgarna? Hur kommunicerar vi detta efter att ordinarie stämma samt extrastämman godkänt ändringarna. Hur många medlemmar måste vara närvarande?
Susanne Sjölander |Hej!Jag förstår inte riktigt av din fråga om beslut redan har fattats av föreningsstämman, eller om du frågar om vad som krävs för att kunna ändra stadgarna alternativt få ett förslag till stadgeändring behandlat på stämma. Jag kommer därför att försöka svara övergripande för vad som gäller, och så får du gärna höra av dig igen med en mer preciserad fråga om du inte fått svar!Föreningsstämman beslutar om ändring av stadgarna i en ekonomisk förening, se 7:14 lag om ekonomiska föreningar (FL) http://www.lagen.nu/1987:667#K7 . För att ett beslut om att ändra stadgarna skall vara giltigt krävs antingen att samtliga röstberättigade i föreningen har kommit överens om stadgeändringen, eller att beslutet fattas på två på varandra följande stämmor. Beslutet måste då på den senaste stämman ha biträtts av minst två tredjedelar av de röstande, eller av den större majoritet som krävs i vissa fall då beslutet innebär att en medlems förpliktelse att betala avgifter ökas m.m. (se 7:15 FL i länken ovan, för när det strängare röstkravet måste uppfyllas). När väl ett beslut om att ändra stadgarna har fattats måste detta genast anmälas för registrering hos Bolagsverket. Beslutet får inte verkställas innan registrering skett, se 7:14 stycke 4 FL i länken ovan. En kopia av föreningsstämmans protokoll och två kopior av stadgarna i dess nya lydelse skall inlämnas (§ 7, förordning (1987:978) om ekonomiska föreningar). Varje medlem i föreningen har rätt att få ett ärende behandlat vid stämman, exempelvis förslag på ändring av stadgarna, om denne begär det inom den tid och i den ordning som stadgarna anger, se 7:6 FL http://www.lagen.nu/1987:667#K7 . Saknas sådana bestämmelser i stadgarna ska medlemmen skriftligen begära att få saken behandlad på stämman inom så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Det verkar på din fråga som om ett beslut kanske redan fattats av stämman. Vid en föreningsstämma ska ordföranden se till att protokoll förs. Detta protokoll skall senast 3 veckor efter stämman hållas tillgängligt hos föreningen så att medlemmarna kan ta del av det (se 7:10 FL http://www.lagen.nu/1987:667#K7 ). Detta är det krav som lagen uppställer på kommunikation till medlemmarna. (Observera krav på kallelse till föreningsstämman enligt stadgarna eller i 7:7 FL i länken ovan). Nu vet inte jag hur många medlemmar föreningen har och om det därför är praktiskt möjligt/önskvärt, men en lämplig åtgärd är kanske annars att förmedla protokollet alternativt nya stadgarna till alla medlemmar, exempelvis via post, för att öka engagemanget i föreningen. Detta är dock inget krav enligt lagen. Hoppas du fick svar på din fråga! Om inte, hör av dig igen så ska jag försöka hjälpa dig ytterliggare.Med vänlig hälsning,

Utlämnande av uppgift på föreningstämma

2007-03-22 i Föreningar
FRÅGA |Har vi enligt lag rätt att som medlem få ut en kalkyl som visades på en offentlig årsstämma ?
Ellen Sederholm |Hej!Jag utgår ifrån att Du menar medlem i bostadsrättsförening och att uppgifterna lämnades på en årlig årsstämma. Enligt 7 kap 11§ i Lag om ekonomiska föreningar, se http://www.lagen.nu kan styrelsen endast neka medlem att få del av uppgifter om förenings verksamhet om utlämnandet kan vara till väsentlig nackdel för föreningen. Har uppgiften redan lämnats på årsstämman har styrelsen redan gjort bedömningen att utlämnandet inte är till väsentlig nackdel för föreningen. Det finns således enligt min mening ingen grund för föreningen att vägra att lämna ut kalkylen. Med vänlig hälsning,

Uteslutning ur ideell förening

2007-01-17 i Föreningar
FRÅGA |Hur skall en uteslutning av 1 medlem i en ideell förening med bl.a. social samvaro inskrivet i stadgarna gå till?
Kimmie Johansson |Hej!Det är svårt att ge något precis svar på din fråga eftersom ideella föreningar inte finns reglerat i lag och jag inte känner till föreningen och dess stadgar. Utgångspunkten för ideella föreningar är just stadgarna där det brukar anges vilket organ som är behörigt att utesluta, i vilken ordning detta ska ske och på vilka grunder en uteslutning kan göras. Om inget finns reglerat i stadgarna så faller man tillbaka på intern praxis inom föreningen och det är möjligt att snegla på Lagen om ekonomiska föreningar, SFS 1987:667, och se till god föreningssed.Domstolar bedömer sällan en uteslutnings materiella grund, undantag har gjorts där medlemskapet har haft en ekonomiska betydelse men det tycks inte vara aktuellt här.Uteslutningsgrunder kan vara så väl objektiva som subjektiva och det kan också vara möjligt att en mer skönsmässig bedömning görs av det organ som beslutar om uteslutning. Det finns dock vissa principer som måste iakttas, dessa är likhetsprincipen, att alla medlemmar har lika rätt och ingen ska gynnas framför annan. Likaså majoritetsprincipen, majoriteten bestämmer och i regel är det absolut majoritet som gäller vid beslut. I annat än valfrågor är det inte ovanligt att ordföranden har utslagsröst. I fråga om mer extraordinära beslut som stadgeändringar kan kvalificerad majoritet vara lämpligt och/eller att beslut fattas vid två på varandra följande stämmor.Grunden för uteslutning kan inte heller vara diskriminerande, uteslutning pga. ras, religion eller dyl. kan sannolikt överprövas av domstol och grunden bör också vara förenlig med § 36 AvtL dvs. bestämmelsen för inte vara oskälig. Det torde också krävas att uteslutningsgrunden är förenlig med föreningens syfte. §36 finner du http://www.lagen.nu/1915:218.Det är också lämpligt att den medlem som riskerar uteslutning hörs om detta innan beslut fattas och att denne delges beslut efter det har tagits.Föreningens styrelse torde kunna vara behörigt organ, i vart fall om uteslutningen beror på grunder upptagna i stadgarna, annars är det upp till föreningens stämma.Oavsett stadgebestämmelser så har det framförts i juridisk litteratur åsikten att uteslutning alltid kan komma ifråga vid illojalt beteende och medlemmen har agerat i strid mot föreningens syften.Jag hoppas att detta gett dig lite vägledning.MVH

Ideell förenings protokoll

2007-04-08 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Har en ideell förening någon skyldighet att ha deras protokoll öppna för allmänheten? T ex en ideell förening som bedriver öppna sammankomster där alla är välkommna.Har en styrelse rätt att sekretessbelägga protokoll om det inte står i stadgarna, samtidigt som deras protokoll inte strider mot PUL?
Johanna Carlsson |Hej,Vad gäller ideella föreningar finns det ingen speciell lag som reglerar formerna. Därför är det framför allt stadgarna som styr styrelsens arbete. Protokollen hålls normalt öppna och om annan ordning önskas bör detta finnas reglerat i stadgarna. Stadgarna antas av föreningsstämman, som därmed godkänner en sådan ordning. Det är ju stämman som skall bevilja styrelsen ansvarsfrihet och det är därför viktigt att stämman har inflytande över formerna för styrelsens arbete.Vänliga hälsningar,

Föreningsstyrelses ansvarsfrihet

2007-03-13 i Föreningar
FRÅGA |Kan jag som medlem neka styrelsen ansvarsfrihet utan att jag med det menar att anmäla styrelsen?Jag menar att jag nekar ansvarsfrihet för att vid stora investeringar ta reda på medlemmars förslag och funderingar innan affärer görs, som i slutänden försämrar föreningen ekonomi så medlemmarna får hyreshöjning pga dåliga dyra inköp som styrelsen tagit beslut om utan att fråga medlemmar om lov?
Kimmie Johansson |Hej!Jag utgår från att det är en ekonomisk förening du talar om. Svaret blir i stort det samma även om det hade gällt en ideell förening. Det är mer osäkert rättsläge med ideella föreningar då dessa inte finns reglerade i lag och det är föreningens stadgar och sedvana inom föreningen som styr.En medlem måste inte rösta för ansvarsfrihet på ett årsmöte. Är du missnöjd med styrelsens beslut så kan du välja att rösta mot ansvarsfrihet. Generellt sett måste inte anmälan till polis eller talan om skadestånd föras bara för att någon nekar ansvarsfrihet. Däremot är det så att för att föreningen ska kunna kräva skadestånd så måste en viss andel (minst 10 %) har nekat ansvarsfrihet vid stämman. Denna tiondel är sedan behörig att väcka talan, 13:5 Lag om ekonomisk förening.Stämman är en förenings högst beslutande organ och är i princip behörig att befatta sig med samtliga frågor. Man får dock inte beskära den kompetens som styrelsen och en eventuell VD har. VD ska sköta löpande förvaltning och om sådan inte finns så faller det ansvaret på styrelsen som är ett förvaltningsorgan som ska främja föreningens verksamhet. Styrelsen sköter också organisationen och vad som mer specifikt hamnar på styrelsens bord beror på verksamheten.Beslut om investeringar är inget som måste fattas av stämman men om det handlar om något extraordinärt kan det vara en lämplig ordning. Reglerna för ekonomiska föreningar och för aktiebolag är ganska lika och man kan säga att styrelsen ska besluta om de mer övergripande och strategiska besluten.Med vänliga hälsningar

Beslut i samfällighetsförening

2007-02-14 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag har en följdfråga på ett svar ni tidigare lämnat, se http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=3673 . Min ursprungliga fråga gällde samfällighetsförening - är det samma som bostadsrättsförening?
Susanne Sjölander |För samfällighetsföreningar gäller lagen om förvaltning av samfälligheter, se http://www.lagen.nu/1973:1150 . Om beslutet tagits av en samfällighetsförening kan ett nytt beslut (samt upphävning/förändring i frågan) fattas vid en extra föreningsstämma eller vid ordinarie stämma. För att få till stånd en extra föreningsstämma krävs att minst en femtedel av föreningens röstberättigade, eller enligt vad som anges i stadgarna, begär detta hos styrelsen ( se § 47 i lagen ovan). Som huvudregel gäller att det beslut som majoriteten röstat för, av dem som röstat på stämman, gäller. Vid lika röstetal gäller det alternativ som ordföranden röstat för. Om det i stadgarna till föreningen står inskrivet något om att en kabelTV-anläggning ska uppföras, är kraven på att kunna ändra detta beslut högre. För att ändra stadgarna krävs att två tredjedelar av de avgivna rösterna röstar för/emot alternativet, se § 52 i lagen ovan.Angående talan mot föreningsstämmobeslut, se § 53 i lagen ovan.Med vänlig hälsning

Ändring av beslut på extra föreningsstämma

2007-01-13 i Föreningar
FRÅGA |Kan ett anläggningsbeslut upphävas/förändras på en extrastämma? T ex borttagande av kabelTV anläggning då sådan finns i anläggningsbeslut? Vad krävs?
Susanne Sjölander |Av din fråga framgår inte vilken typ av sammanslutning alternativt offentligrättsligt organ som beslutet tagits i, men jag har antagit att det gäller en bostadsrättsförening. Om beslutet tagits av en bostadsrättsförening (ekonomisk förening) kan ett nytt beslut (samt upphävning/förändring i frågan) fattas vid en extra bolagsstämma. Som huvudregel gäller att det beslut som majoriteten röstat för, av dem som röstat på stämman, gäller. Om det i stadgarna till föreningen står inskrivet något om att en kabelTV-anläggning ska uppföras, är kraven på att kunna ändra detta beslut högre. För att ändra stadgarna krävs som huvudregel att samtliga röstberättigade i föreningen är ense om det hela, se http://www.lagen.nu/1991:614#R64 , kapitel 9:23-24 Bostadsrättslagen. Jag hoppas detta gav lite vägledning, men om jag missuppfattat din fråga får du gärna höra av dig igen så ska jag försöka hjälpa till! Mvh