Har medlemmarna i en ekonomisk förening personligt ansvar?

2020-09-08 i Föreningar
FRÅGA |Vad är exempel på ekonomisk förening? och mer info kring detta gällande personrätten
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enkelt uttryckt så är en ekonomisk förening en ekonomisk verksamhet vars mål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det ställer alltså krav på medlemmarna att deltar i den ekonomiska verksamheten, exempelvis som konsumenter, med egen arbetsinsats eller genom att utnyttja föreningens tjänsten. Varje medlen ska betala en insats till föreningen eller eventuellt en årlig medlemsavgift. Exempelvis är bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar två former av ekonomiska föreningar. Du hittar lagen om ekonomiska föreningar HÄR. Jag tolkar din fråga som att du undrar över personligt ansvar i ekonomiska föreningar. Medlemmarna är inte personligt ansvariga för föreningens skulder, fysiska personer ansvarar alltså inte med sin privata ekonomi för företagets ingångna avtal eller skulder. Medlemmarna kan däremot förlora den egna insatsen, men det är som sagt maxtaket. Jag hoppas att du har fått svar på dina funderingar, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Vad händer då kallelse till stämma i samfällighetsförening är felaktig?

2020-09-03 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag är medlem i en samfällighet som nu den 6 september ska ha ordinarie stämma. Kallelsen är utskickad men är felaktig. Det finns ingen revisionsberättelse och årssammanställning tillgängligt för medlemmarna, samt förvaltningsberättelsen är ej undertecknad av styrelseledamöterna. Enligt stadgarna ska detta finnas tillgängligt för medlemmarna innan stämman och i samband med kallelsen. Min fråga är, vad blir följden/följderna när kallelsen är felaktig? Avbryter man stämman helt? På denna stämma måste en ny styrelse väljas, tillsätter stämman istället en interimstyrelse som i sin tur kallar till en extra stämma där giltiga beslut kan tas? Vad händer med punkten "ansvarsfrihet till styrelsen" om det blir en extra stämma?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om samfällighetsföreningar finns i Lag om förvaltning av samfälligheter (samfällighetslagen). Denna lag är dock ganska generellt hållen eftersom huvudregeln är att stadgarna ska reglera föreningen.Felaktig kallelse är ett formellt fel:Enligt 47 § samfällighetslagen ska kallelse till stämma ske i enlighet med samfällighetens stadgar. Om styrelsen kallar till stämma i strid mot vad som står i stadgarna föreligger ett formellt fel. Då ett formellt fel föreligger kan medlem i föreningen anmäla detta till Länsstyrelsen som i sin tur ska utlysa föreningsstämma på nytt.Om minst en femtedel av medlemmarna (eller ett mindre tal som kan vara angivet i stadgarna) begär en extra stämma måste styrelsen kalla till en sådan inom en vecka. Extra stämman ska hållas så snart det är möjligt med iakttagande av föreskriven kallelsetid. Om styrelsen inte utlyser extra stämma kan Länsstyrelsen utlysa extra stämma (47 § 3 st. samfällighetslagen). Stämman kan hållas trots felaktig kallelse om samtliga medlemmar medger detta. Om föreningsstämman hålls utan medgivande från medlemmarna kan besluten som fattas klandras genom talan i mark- och miljödomstolen (53 § samfällighetslagen). Besluten kan då ändras eller upphävas. Sammanfattningsvis kan ni avbryta stämman helt med motiveringen att ett formellt fel föreligger och anmäla detta till Länsstyrelsen som kommer utlysa ny stämma. Ni kan också begära att extra stämma ska hållas. Slutligen kan ni hålla stämman i sin helhet eller delvis om samtliga medlemmar samtycker till detta. Vad händer med styrelsen?Enligt 33 § samfällighetslagen kan Länsstyrelsen förordna syssloman att ensam sköta föreningens angelägenheter och företräda föreningen som styrelse om beslutsför styrelse saknas. Sysslomannens förordnande gäller i sådana fall till dess att beslutför styrelse finns igen. Ni kan även tillsätta en interimstyrelse om era stadgar medger detta och ni kommer överens om detta genom omröstning. Vad gäller ansvarsfrihet till styrelsen har Högsta domstolen anfört att det inte finns några formella hinder för aktiebolag att pröva frågan om ansvarsfrihet på en extra stämma och att beslut som har fattats på en sådan stämma är bindande för bolaget (NJA 1989 C 100). Detta torde gälla även för samfällighetsföreningar. Ni kan alltså besluta om detta på en extra stämma om ni önskar. Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis är felaktig kallelse ett så kallat formellt fel som innebär att stämman kan ställas in. Du som medlem kan anmäla felet till Länsstyrelsen som kommer utlysa ny stämma. Du kan också, om minst en femtedel av medlemmarna vill detta, ansöka om en extra stämma. Länsstyrelsen kan även förordna en syssloman som kan agera styrelse medan föreningen inte har någon beslutför styrelse. Om ni hellre vill tillsätta en interimstyrelse går detta bra. Slutligen kan ni besluta om ansvarsfrihet både på ordinarie stämma och extra stämma. Jag rekommenderar att du antingen anmäler felet till Länsstyrelsen och på så sätt får till stånd en ny ordinarie stämma eller meddelar styrelsen att kallelsen är felaktig och att du, om stämman hålls, kommer klandra besluten i domstol. Troligtvis kommer styrelsen då ställa in stämman och ni kan istället ansöka om extra stämma. Medan ni väntar på ny stämma kan ni tillsätta en interimstyrelse om stadgarna medger detta, annars kan ni ansöka om syssloman hos Länsstyrelsen. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende, eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Extrastämma i bostadsrättsföreningar

2020-08-13 i Föreningar
FRÅGA |Vilken typ av frågor krävs för att begära extrastämma i en bostadsrättsförening?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring extrastämmor i bostadsrättsföreningar regleras i 6 kap. 12 § i lag om ekonomiska föreningar. Extrastämma kan ske av tre anledningarEn extrastämma kan bli aktuell vid tre situationer. För det första kan styrelsen kalla till en extrastämma om de anser att det finns anledning till detta. För det andra ska en extrastämma hållas om en revisor i föreningen skriftligen begär det för att ta upp en angiven fråga. Slutligen ska en extrastämma hållas om minst en tiondel av medlemmarna begär det för att ta upp en angiven fråga. I stadgarna kan dock stadgas att det krävs färre än en tiondels medlemmar. Vilka frågor som kan tas uppExtrastämman behöver inte motiveras av en särskild typ av fråga. Vanligtvis tar man dock upp ärenden som enligt stadgarna eller lag kräver ett stämmobeslut eller att styrelsen vill att alla medlemmar i föreningen är med och fattar ett viktigt beslut. Det kan till exempel röra beslut om ändring av stadgarna, beslut om ändring av insatserna, val av styrelseledamöter och dess arvoden eller beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark.Det finns även vissa frågor som måste behandlas under den ordinarie stämman, och alltså inte får behandlas under endast extrastämman. Detta gäller fastställande av resultat- och balansräkning, dispositioner av föreningens vinst eller förlust, beslut om ansvarsfrihet samt eventuella andra punkter enligt föreningens stadgar. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar

Hur bildar man en samfällighetsförening? Kan man bli en förening utan en förrättning?

2020-07-28 i Föreningar
FRÅGA |När är man en förening.Bakgrund:Vi har sedan 1993 varit andelsägare i en gemensam ägd båtbrygga. Sedan bryggan uppfördes 1993 har det funnits en styrelse på tre personer som arbetat för andelsägarna i bryggan. Varje år har det genomförts ett årsmöte där val av styrelse genomförts, årsavgift för underhåll bestämts samt datum för i och upptagning av bommar. Årsmötet har dokumenterats med enkla anteckningar som inte justerats. Sammanslutningen har aldrig beslutat att en förening ska bildas och har heller inga stadgar. Nu påstår styrelsen och övriga medlemmar att sammanslutningen kan betraktas och är en förening och att majoritetsbeslut gäller. Jag och min bror anser att det inte är någon förening utan att det är samägandelagen som gäller och enhälliga beslut ska gälla.På årsmötet 2020 fanns det helt plötsligt nya punkter på dagordningen. • Utseende av justeringspersoner• Verksamhetsberättelse • Ansvarsfrihet för styrelsen• Fastställande av föreslagna stadgar.• FirmatecknareAlla punkter beslutades/fastställes mot vår vilja genom majoritetsbeslut, vi reserverade oss. Vi menade att samägandelagen ska gälla och att steg ett är att fatta beslut att en förening ska bildas och att de föreslagna stadgarna skickas ut på remiss inför nästa möte där stadgarna skulle kunna fastställas.Fråga:• Kan man kalla sig förening om man inte har stadgar?• Kan man köra över oss via ett majoritetsbeslut?• Kan man utse en firmatecknare och ge styrelsens medlemmar ansvarsfrihet?
Binh Tran |Hejsan,Aktuell lagstiftning: samäganderättslagen (SRL), lag om samfälligheter (LOS) och anläggningslagen (AL).Samägande eller samfällighet?Samäganderättslagen reglerar när flera personer äger en viss sak tillsammans. Men lagen har många undantag, den gäller till exempel inte om någon annan lag kan tillämpas på saken, t.ex lag om samfälligheter, se SRL 19§. Vad som ska anses som en samfällighet regleras i LOS 1§. Vad som kan vara aktuell är punkt 4 som handlar om gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen. För att det ska anses som en gemensamhetsanläggning så måste en förrättning ske som görs av lantmäteriet, se 4§ AL. Det förefaller inte som att en förrättning har skett i detta fallet - följaktligen är det inte en samfällighet och samäganderättslagen blir därför tillämplig om inte något annat har avtalats.SamäganderättslagenDet stämmer att beslut enligt samäganderättslagen så måste alla delägare vara eniga. En åtgärd får inte göras emot en delägares vilja. När detta händer kan ni som delägare be rätten att förse en god man som förvaltar egendomen så länge, se SRL 3§.Svar på dina frågor:Fråga 1: Nej, man är inte en förening utan stadgar. För att bilda en förening behöver man gå igenom en förrättning som görs av lantmäteriet, och detta måste man ansöka om hos lantmäteriet.Fråga 2: Nej, eftersom samäganderätt gäller så behöver alla delägare vara eniga.Fråga 3. Nej det kan man inte om man inte är en förening vilket enligt fråga 1, det inte är. Visserligen kan samäganderättslagen avtalas bort, men det förefaller inte att något annat avtal finns i detta fall.SammanfattningDet ni föreslår låter väldigt rimligt. En gemensamhetsanläggning ligger nära till hands för er att skapa, läs mer här om hur man bildar gemensamhetsanläggning. Här kan ni även ansöka om ni vill att bryggan ska förvaltas genom delägarförvaltning eller genom föreningssamfällighet. Om ni vill få ett stopp på detta kan ni, som jag ovan redogjort för, ansöka om en god man hos tingsrätten för att under tiden förvalta bryggan.Jag hoppas jag har kunnat vara till hjälp, har ni följdfrågor är ni välkomna att höra av er till binh.tran@lawline.se.Vänligen,

Vilka typ av beslut kan en styrelse i en ekonomisk förening fatta på egen hand? Och vem kan kalla till en extra föreningsstämma?

2020-09-06 i Föreningar
FRÅGA |Hej !Vi har fått kallelse till föreningsstämma med dagordning. 2 veckor innan stämman sätter styrelsen uppinformation på dörrar om att "styrelsen planerar att installera solceller på taket och ett företag ska informera om det".Innan stämmans öppnande fick vi information och styrelsen ville ha beslut om att solcellerna ska installeras på föreningens tak.Vi har påpekat att vi inte kan besluta om det, det är årsstämman som kan besluta om det.Då säger styrelsen vi vill gå vidare med den frågan och "vi ska ha extra föreningsstämma om det om en månad" och de närvarande sa ja till extra föreningsstämman.Sedan öppnades årsmötet.Frågan är : kan styrelsen komma med sådana förslag utanför årsstämman och besluta om extra årsmöte ?I årsredovisningen stod det fel summa på styrelsens arvode. Styrelsen sa ingenting om det .Vi påpekade att siffrorna inte stämmer, då fick vi svar att det blev fel siffror i årsredovisningen.Frågan är : ska styrelsen informera om det i förväg om att det står fel siffror i årsredovisningen ?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. I den förevarande situationen handlar det om någon sorts ekonomisk förening och utgångspunkten för den här utredningen kommer bli att den föreningsstämma som du refererar till i din ärendebeskrivning avser årsstämman i din bostadsrättsförening. Såvitt jag förstår har styrelsen för avsikt att låta bygga solceller på föreningens tak och detta aviserades genom diverse informationslappar två veckor innan stämman ägde rum. Styrelsens proposition (förslag) fanns således aldrig upptaget i den dagordning som bifogades med den ordinarie kallelsen. Styrelsen verkar fast besluten om att genomföra den tilltänkta installationen varför en extra föreningsstämma är inplanerad dit ärendet i fråga ska hänskjutas och där behandlas för att slutligen voteras. Vidare har du och andra andelsägare i föreningen (du skriver "vi" med vilket torde åsyftas flera medlemmar) noterat att beloppen avseende arvoderingen till styrelsens ledamöter inte var korrekt angivna. Med anledning av ovanstående undrar du nu 1. vad som gäller kring förslag från styrelsen och om denna är behörig att besluta om en extra föreningsstämma och 2. om styrelsen är skyldig att självmant vidta rättelse gällande felaktiga siffror i årsredovisningen. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina två frågor följer enligt nedan.Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Även brottsbalken (BrB), vilken är den huvudsakliga strafflagstiftningen, kommer att beröras kort i den här utredningen.Allmänt om årsstämmans kompetensområde - Vad kan denna egentligen fatta beslut om? Och vad får styrelsen göra?Sedvanliga spörsmål och frågor för stämman att ta ställning till är fastställande av resultat- och balansräkning, hur eventuella överskjutande medel enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras samt beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen (6 kap. 10 § 1-3 p. EFL). Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar i fastigheten inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar (6 kap. 10 § 4 p. EFL). I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Begreppet väsentliga förändringar är inte klart definierat och hur detta ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter för föreningens andelsägare. Men givet ovanstående finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna. Det är alltså i mångt och mycket föreningen (med andra ord ni själva tillsammans med övriga medlemmar genom ett stämmobeslut) som dikterar villkoren för stadgarna och den kompetensfördelning som ska gälla mellan styrelsen och stämman. Men om det skulle visa sig att stadgarna inte klargör rättsläget på ett tillfredsställande sätt ska bedömningen enligt min mening göras i förhållande till ingreppets art och den inplanerade åtgärdens omfattning. Generellt kan sägas att beslut om vissa mindre ombyggnationer samt rena reparations- och underhållsåtgärder torde ligga inom styrelsens behörighet. För mig framstår det dock som relativt otvetydigt att just den installation som styrelsen har för avsikt att utföra omfattas av begreppet väsentliga förändringar och därmed fordrar ett stämmobeslut. Årsstämman fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med tvingande lagstiftning. Din första fråga - "Kan styrelsen komma med sådana förslag utanför årsstämman och besluta om extra årsmöte?"Den här frågan framstår som något svårtolkad och jag är inte helt säker på vad du menar med den valda formuleringen. Inledningsvis kan konstateras att styrelsen naturligtvis äger rätt att upprätta förslag vilka sedermera tydligt ska tas upp och anges i den dagordning som följer med kallelsen till årsstämman (6 kap. 22 § 1 st. EFL). Vidare ska denna utfärdas tidigas sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman vilket talar för att det aktuella ärendet avseende installationen av solcellerna inte kunde behandlas (än mindre beslutas om) vid den senast genomförda årsstämman eftersom detta inte fanns upptaget som en punkt i den bifogade dagordningen (6 kap. 17 § 1 st. EFL). Enligt uppgift informerades ni medlemmar endast genom vissa uppsatta anslag och detta så sent som två veckor innan utsatt datum, vilket således inte är förenligt med reglerna på det här området. Notera dock att alla förslag alltjämt upprättas utanför stämmans forum, vilket gäller både propositioner och motioner (förslag från enskilda medlemmar). Men om du i själva verket med din formulering undrar om styrelsen äger rätt att fatta beslut i ett ärende som man själv har föreslagit och detta är att betrakta som en väsentlig förändring blir svaret nekande. I så fall ska (måste) frågan exklusivt prövas av stämman. Däremot kan styrelsen besluta om och således kalla till en extra föreningsstämma om den finner det nödvändigt. Samma rätt tillkommer revisorer och enskilda medlemmar om minst 10 % av samtliga röstberättigade eller det mindre antal som stadgarna eventuellt föreskriver ställer sig bakom en sådan begäran (6 kap. 12 § EFL). Observera också att om ett stämmobeslutet inte skulle ha kommit till i behörig ordning eller på något annat sätt strider mot lag eller bestämmelser i stadgarna har du som medlem rätt att föra talan mot föreningen vid allmän domstol (i tingsrätt som första instans) och yrka (begära) att beslutet ska upphävas eller ändras (6 kap. 47 § EFL). Men märk väl att en sådan talan måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet för att rätten att kunna få beslutet överprövat av en domstol inte ska gå förlorad (6 kap. 48 § EFL).Notis: I det ovan anförda utgick jag ifrån att du med begreppet "extra årsmöte" menade en extra föreningsstämma.Din andra fråga - "Ska styrelsen i förväg informera om felaktigheter i årsredovisningen?"Det korta svaret lyder ja. Men här ska det förtydligas att styrelsen redan på egen hand givetvis ska vidta rättelse om denna är medveten om att det förekommer felaktiga uppgifter i årsredovisningen. Och detta innan den görs tillgänglig för medlemmarna alternativt innan den delas ut i samband med kallelsen till årsstämman. Det bör också tilläggas att om felen i en årsredovisning är att betrakta som allvarliga och det kan befaras att någon i styrelsen uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har åsidosatt bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt (exempelvis i årsredovisningen) kan denne ha gjort sig skyldig till bokföringsbrott, vilket är ett brott som kan leda till fängelse i högst två år (11 kap. 5 § BrB). Det förutsätter dock att föreningens ekonomiska resultat eller ställning till följd av gärningen i huvudsak inte kan bedömas med hjälp av bokföringen, vilket, utan att närmare känna till styrelsearvodenas storlek, torde vara uteslutet eftersom det troligtvis rör sig om mindre belopp i det här fallet. Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. För åtgärder som faller inom ramen för begreppet väsentliga förändringar är styrelsen skyldig att upprätta en proposition som sedan ska överlämnas till årsstämman för votering. Den installation av solceller som nu är i fråga torde utgöra ett exempel på just ett sådant ärende varför styrelsen inte självmant kan fatta beslut i det här läget. Kallelse till årsstämman ska gå ut i enlighet med de i lag angivna tidsfristerna och för att ett ärende ska få behandlas ska det finnas upptaget i den dagordning som ska bifogas den ordinarie kallelsen. Rätten att påkalla en extra föreningsstämma tillkommer såväl styrelsen som revisorn liksom minst en tiondel av de röstberättigade. Eventuella fel i en årsredovisning kan vidare utlösa straffansvar för den fysiska person som har svarat för föreningens räkenskaper. Felet måste dock vara av mer allvarlig karaktär, vilket förmodligen inte är sannolikt här beträffande de felaktiga uppgifterna om styrelseledamöternas arvoden.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad gäller kring uteslutning vid extra årsmöten i ideella förening?

2020-08-28 i Föreningar
FRÅGA |Uteslutning av medlem i ideell föreningVi är en fritidsodlarförening. Vid årsmöte 2018 blev det bestämt att två personer i föreningen skulle bygga en ny toalett åt föreningen (nuvarande ordförande och hans far som nu även är ledamot) Utan medlemmarnas och övriga styrelsens medgivande lät de riva föreningens gamla toalett våren 2019. Lovade att den nya skulle vara klar maj 2019. I början av 2020 byggde de själva byggnaden till toaletten, LÅSTE DÖRREN och har sedan dess inte färdigställt toaletten trots otaliga påstötningar från medlemmarna OCH INTE ÖPPNAT. Föreningen har alltså varit utan toalett 2 somrar. De har med andra ord OLOVLIG BRUKAT FÖRENINGENS EGENDOM ENLIGT BROTTSBALKEN 10 KAP paragraf 7. Det finns även mycket annat klander mot dem!De har även vägrat årsmöte i år p gr a Corona. Vi medlemmar tog då saken i egna händer och kallade till extra årsmöte med enda punkt att välja ny styrelse och få bort dessa "byggherrar" tillika ordförande och ledamot. De beslöt sig då för att kalla till ordinarie årsmöte, vilket kommer att hållas om ca två veckor.De som med sannolikhet kommer att sitta i den nya styrelsen vill utesluta dessa två herrar ur föreningen. Förslag om uteslutning; den nya styrelsen kallar till extra årsmöte, så medlemmarna får rösta om detta. Om det bifalles skickas en varning till dessa två, de får 2 veckor på sig att svara och sedan beslutar styrelsen om uteslutning. Är detta korrekt förfarande?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att Ni vänder er till Lawline!Om jag har uppfattat er fråga korrekt, undrar ni huruvida det är ett korrekt förfarande av er medlemmar i den ideella föreningen att kalla till extra årsmöte där styrelsemedlemmar avsätts, på grund av deras klandervärda agerande. För att besvara er fråga kort, krävs det att ni tittar i föreningens stadgar kring vad som gäller reglerna avseende årsmöten. Det bör alltså inte föreligga något hinder för er medlemmar att kalla till extra årsmöte, om så framgår av stadgarna. Vidare har ni all rätt att ta upp denna fråga även vid ett ordinarie årsmöte, där ni även ger förslag om ny styrelse och röstar för det. Det finns nämligen inte någon uttrycklig lag vad gäller just ideella föreningar, utan vägledning tas i praxis och god föreningssed.Rådet är därför att i första hand titta i föreningens stadgar. Om ni behöver hjälp att tolka dessa, kan ni kontakta mig på viktoriatomsson@gmail.com så slussar jag er vidare till vårt juristteam på Lawline./Vänligen,

Vilken mandattid gäller för en styrelse i en bostadsrättsförening?

2020-08-06 i Föreningar
FRÅGA |Hur länge kan gamla styrelsen sitta kvar efter en årsstämma i en bostadsrättsförening? En delvis ny styrelse är vald vid årsstämman.
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om styrelsens mandattid finns i lag om ekonomiska föreningar.Uppdragets längd beror både på stadgarna och ändringsanmälan till BolagsverketEn styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som har bestämts i stadgarna. Mandattiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsårs och ska bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma där styrelseval hålls (7:12 LEF).En ändring av styrelsen får dock verkan först från den tidpunkt då anmälan om registrering kom in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som anges i det beslut som anmälan grundar sig på (7:13 LEF). Det gäller både för dem som utses till nya styrelseledamöter och för styrelseledamöter som avgår.SammanfattningLängden på mandatperioden för de tidigare styrelseledamöterna i din bostadsrättsförening bestäms av stadgarna, men det ska vara bestämt så att deras uppdrag upphörde vid den föreningsstämma där ni höll nytt styrelseval. Viktigt att tänka på är dock att de styrelseledamöter som avgår ändå kan hållas ansvariga för händelser i föreningen fram till att ändringsanmälan kommit in till Bolagsverket (eller fram till det senare datum som anges i ändringsanmälan). På motsvarande sätt så har inte de nya styrelseledamöterna behörighet att delta i styrelsebeslut eller företräda föreningen förrän ändringsanmälan (eller den senare tidpunkt som anges däri) inkommit till Bolagsverket. Vänliga hälsningar

Får ordförande säga nej till att vi bygger en altan till vår bostadsrätt?

2020-07-23 i Föreningar
FRÅGA |Sommaren 2018 började vi planera att byta ut en rutten altan och ta bort en gammal stentrapp, samt bygga en ny trapp och altan.Jag frågade Ordf i BRF på årsmötet i maj 2018, erbjöd att visa ritningar osv.Ordf nekade detta, då det inte behövdes om jag "byggde hyfsat lika" som alla andra.Det gjorde vi, det ser ungefär ut som en annan grannes.8 månader senare kommer Ordf och påstår att vi måste sänka altanen till "orginalhöjd" (vi byggde allt i samma höjd för att det var enkelt och snyggt.)Jag påpekade att detta kunde ha lösts redan innan om Ordf hade gått med på att kolla på ritningarna, då påstår han att jag "har hittat på efter hand".Så jag fick alltså ok, sen har Ordf ändrat sig och det är "inte ok" för att den "är för hög" enligt regler(?) som jag aldrig har fått reda på och inte står någonstans i den dokumentatione från BRF vi har fått.Hade det varit enkelt hade jag nog byggt om, men det är ett väldigt stort jobb och vi kommer troligen inte kunna använda det virke som idag ligger där.Vi har även krävt ritningar på HUR vi ska bygga, detta har ej heller kommit från styrelse.Kan BRF verkligen kräva att vi bygger om?MvH
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: bostadsrättslag och lag om ekonomiska föreningar.I frågan förutsätter jag att den plats som ni vill bygga om på är en del av er bostadsrätt. Alltså att marken där altanen ska vara samt trappan är en del av er bostadsrätt. Bostadsrättshavarens rätt att ändra lägenheten. I 7 kap 7§ BrL stadgas den rätt som du som bostadsrättshavare har att ändra i lägenheten utan styrelsens tillstånd. Du har som utgångspunkt rätt att ändra allting i lägenheten utan styrelsens tillstånd förutom åtgärder som innefattar ingrepp i bärande konstruktion, ändring i befintliga ledningar för vatten, gas, värme eller ändringar som innebär en väsentlig förändring.I andra stycket står det att styrelsen inte får neka tillstånd till en ändring om inte bygget gör påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Prövningen görs alltså i två steg. 1. Utgångspunkten är att du kan ändra allting i din lägenhet, förutom de tre punkterna som jag har redogjort för ovan. För att göra en sådan ändring behövs styrelsens tillstånd. 2. Styrelsen får dock inte neka en sådan ändring om inte bygget gör påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. En rätt för enbart en ordförande utan hela styrelsen, att godtyckligt säga nej/ja finns alltså inte, ordförandets handlande i detta fall ska starkt ifrågasättas. UtredningEftersom ett bygge av en altan påverkar vare sig bärande konstruktion eller befintliga ledningar så behöver vi utreda om ett sådant bygge ska anses vara "väsentlig förändring" som föranleder att du behöver styrelsens godkännande för ett sådant bygge. I förarbetena till bestämmelsen stadgas det att åtgärder som t.ex. innebär förflyttning av väggar som saknar bärande egenskaper och som tillhör bostadsrätten typiskt sett inte bör vara en väsentlig förändring. Min slutsats är därför att ett bygge av en altan inte behöver styrelsens godkännande och du behöver egentligen inte konsultera styrelsen om hur du vill bygga altanen. Men om de åtgärder du utför orsakar problem för föreningen eller andra medlemmar har föreningen rätt att begära att du vidtar rättelse. Att altanen är för hög är inte ett sådant problem. Om marken inte är en del av bostadsrätten Om den mark som du bygger altanen på inte är en del av din bostadsrätt så behövs styrelsens tillstånd. Ordförande får dock inte gå runt och bestämma själv - detta är rent av maktmissbruk. Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av styrelsen närvarande för att bestämma, se 7 kap 21 LEF. För att ett beslut ska genomföras måste en enkel majoritet rösta för (mer än 50%). Om en bostadsrättshavare genomför en ändring i lägenheten utan tillstånd kan föreningen ålägga medlemmen att återställa lägenheten till tidigare skick endast om ändringarna är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Sammanfattningsvis så behöver du inte styrelsen godkännande för att bygga en altan om marken är en del av bostadsrätten. Om marken inte är en del av bostadsrätten så behöver du alltid styrelsens godkännande men ordförande själv får inte bestämma över detta utan styrelsen måste rösta om detta. Jag hoppas jag har kunnat vara till hjälp, har du följdfrågor kan du höra av dig till binh.tran@lawline.se. vänligen,