Kan man göra en vinstutdelning från ett aktiebolag med ett negativt fritt eget kapital, men vinst under detta året?

2021-11-17 i Bolag
FRÅGA |Om man har ett negativt fritt eget kapital och man har en vinst detta året kan man då göra en aktie/vinst- utdelning från företaget?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar om man kan göra en vinstutdelning från ett aktiebolag som enligt den senast fastställda balansräkningen har ett negativt fritt eget kapital, men en vinst under det följande löpande räkenskapsåret.Bestämmelser om aktiebolag finns i aktiebolagslagen ("ABL"). Vad som ska tas upp under bundet respektive fritt eget kapital framgår av årsredovisningslagen (3 kap. 10 a § årsredovisningslagen).Värdeöverföringar från bolaget och beloppsspärrenVinstutdelning är en form av värdeöverföring från bolaget (17 kap. 1 § första punkten ABL). En värdeöverföring från bolaget får inte ske om det inte direkt efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital; den s.k. beloppsspärren (17 kap. 3 § första stycket ABL). Med full täckning menas att tillgångarna i bolaget efter överföringen minst måste uppgå till värdet på det bundna egna kapitalet.Beloppsspärren utgår från den senast fastställda balansräkningen. I praktiken blir det således det fria egna kapitalet som framgår av den senast fastställda balansräkningen som blir de maximalt utdelningsbara medlen. Överskott i rörelsen som har upparbetats efter det att balansräkningen fastställdes får därför inte användas till vinstutdelning, detta kallas förskottsutdelning. Förskottsutdelning är alltså otillåten (17 kap. 3-4 § ABL och Prop. 2004/5:85 s. 753-754 & s. 760).SammanfattningEftersom den senast fastställda balansräkningen i det här fallet utvisar ett negativt fritt eget kapital finns det därmed inget utrymme för vinstutdelning. Upparbetad vinst i bolaget får delas ut först efter att vinsten har tagits med som fritt eget kapital i nästa års balansräkning.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan en VD i ett aktiebolag bli personligen ansvarig för vissa lån utställda från bolaget?

2021-11-09 i Bolag
FRÅGA |Hej I ett bolag finns det två ägare (äger 50% var). Den ene ägaren är tillika VD och ensam firmatecknare i bolaget. Denne person har ställt ut reverslån till både privatpersoner och till andra bolag (som hens egna bolag har aktier i och helt utomstående bolag) Reverslånen är utan säkerhet och betalningsplan etc. Vissa reverser är inte undertecknade alls, andra är undertecknade av hen själv för både utlånande företag och för lånande företags räkning. Bokföringen har dessutom påvisat andra lån till privatpersoner och till anställda utan underlag (bara verifikationer bokförda på långfristiga fordringar och långfristiga fordringar anställda) Min fråga är om hen kan bli personligt ansvarig för detta eller om hela företaget kommer att drabbas inklusive den andre ägaren i bolaget? Tacksam för ett besked så snart som möjligt.
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår det som att det rör sig om ett aktiebolag med två ägare, som äger 50 % av aktierna vardera. Eftersom inget annat sägs förutsätter jag att båda aktieägarna har samma rösträtt i förhållande till sina aktier (dvs. 50 % av rösterna var). Det framkommer inte vem som sitter i styrelsen.Den ena av aktieägarna är VD och ensam firmatecknare ("VD:n"). VD:n har ställt ut lån från bolaget till tre kategorier av låntagare: 1) till privatpersoner, 2) till bolag som VD:n själv har aktier i, och 3) till andra företag. Din fråga förstår jag som att du undrar om VD:n kan bli personligen ansvarig för dessa lån, eller om hela aktiebolaget inkl. den andre ägaren kommer att drabbas.För att besvara din fråga kommer jag redogöra för ett par alternativa sätt att ingripa mot VD:ns agerande. Först utifrån låneförbudet, sedan utifrån vissa begränsningar i VD:ns handlingsfrihet å bolagets vägnar, och sist om lånen är otillåtna värdeöverföringar från bolaget.Bestämmelser om aktiebolag finns i aktiebolagslagen ("ABL").Låneförbudet i aktiebolagslagenLåneförbudetEtt aktiebolag får inte ställa ut lån till en viss krets av personer och företag, den s.k. förbjudna kretsen. Den förbjudna kretsen består av följande personer och företag (21 kap. 1 § ABL):- Den som äger aktier i bolaget.- Styrelseledamot eller VD i bolaget.- En viss närståendekrets till aktieägare, styrelseledamot eller VD i bolaget, bestående av följande: gift, sambo, syskon, syskons make, släkting i rätt upp- eller nedstigande led, svärfamilj genom äktenskap.- Företag där någon av ovanstående, ensam eller tillsammans, har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses oftast att personen/erna äger mer än 50 % av aktierna eller har mer än 50 % av rösterna, alternativt i annat fall på ett avgörande sätt kan påverka företagets finansiering, tillsättning av styrelseledamöter etc.Låneförbudet till den förbjudna kretsen gäller dock inte om lånet är rent kommersiellt, dvs. uteslutande för låntagarens företagsrörelse och VD:n lämnar lånet enbart av affärsmässiga skäl för det egna företaget (21 kap. 2 § ABL).Jag vet inte tillräckligt, utifrån informationen i frågan, för att fastställa om lånen som VD:n har ställt ut träffas av förbudet. Framför allt hade jag behövt närmare information om vem låntagarna är samt syftet med de olika lånen.Om VD:n har överträtt låneförbudetOm det är så att något av lånen träffas av förbuden kan VD:n dömas till straff, att bryta mot låneförbudet är alltså ett brott (30 kap. 1 § första stycket fjärde punkten ABL). En sådan talan förs av åklagare. Lånet kan även förklaras ogiltigt och återbäras till bolaget av låntagaren (21 kap. 11 § ABL). En sådan talan förs av styrelsen.VD:n kan även bli personligt skadeståndsskyldig gentemot bolaget om utställandet av lånen har skadat bolaget, exempelvis genom att ställa ut lån till någon med väldigt svag återbetalningsförmåga utan säkerhet (29 kap. 1 § ABL). En sådan talan kan den andre aktieägaren föra i såväl bolagets som eget namn (29 kap. 7 § och 9 § ABL).Ett annat alternativ kan vara att försöka ogiltigförklara lånen. I sådant fall måste låntagaren ha insett eller bort inse att VD:n lämnade lån i strid mot förbudet. En sådan talan förs av styrelsen (8 kap. 42 § andra stycket ABL).Inskränkningar i VD:ns handlingsfrihet å bolagets vägnarVD:n i ett aktiebolag får inte handlägga frågor där denne kan vara partisk (jäv). Så kan vara fallet framför allt vad gäller lånen till bolagen som VD:n själv har aktier i. Där kan VD:n ha ett eget intresse som strider mot bolagets, s.k. intressejäv. Om VD:n även får företräda dessa bolag kan det vara s.k. ställföreträdarjäv (8 kap. 34 § ABL).Om VD:n har varit jävig i ett beslut kan bolaget försöka ogiltigförklara lånen. I sådant fall måste låntagaren ha insett eller bort inse att VD:n var jävig. En sådan talan förs av styrelsen (8 kap. 42 § andra stycket ABL).Återbäring av otillåtna värdeöverföringar – lån till returssvag låntagareOm VD:n har ställt ut lån på icke-affärsmässiga grunder utan säkerhet till någon med svag återbetalningsförmåga kan det vara en otillåten värdeöverföring från bolaget (17 kap. 1 § fjärde punkten ABL).Om låntagaren insåg eller borde ha insett att lånet var en värdeöverföring, måste denne återbära lånet till bolaget (17 kap. 6 § ABL). Om låntagaren inte måste eller inte kan återbära, kan VD:n bli personligen ansvarig för bristen (17 kap. 7 § ABL). En sådan talan, om återbäring eller om bristtäckningsansvar för VD:n, förs av styrelsen.Sammanfattning och handlingsplanSom svaret ovan antyder finns det ett antal olika möjligheter att ingripa mot VD:ns agerande. Det definitiva svaret på din fråga är dock avhängigt ett antal uppgifter som inte framkommer av frågan. Jag kan därför inte ge dig ett fullständigt svar på vad som gäller i den här situationen. Det som hade behövts är närmare information om 1) låntagarna och deras relation/koppling till VD:n, 2) syftet med lånen, och 3) vem som sitter i styrelsen och kan agera mot VD:ns utgivna lån.Mitt råd till dig är därför att återkomma till oss på Lawline för mer kvalificerad rådgivning som kan föra ditt ärende framåt. På vår juristbyrå finns erfarna jurister som kan ge kvalificerad rådgivning i komplicerade fall som detta. Med stöd av ytterligare information kan du få tydliga svar på vad som gäller samt konkret rådgivning om nästa steg i processen. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Med vänliga hälsningar,

Kan en minoritetsaktieägare kräva en plats som styrelseledamot i ett aktiebolag?

2021-11-14 i Bolag
FRÅGA |Hej kan en delägare i ett minoritetsbolag kräva en styrelseplats om man äger 12%? Om ja var finns det stöd för detta i ABL? Det finns 4 delägare (12%, 12%, 10%, 66%).
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar om en minoritetsaktieägare som äger 12 % av aktierna kan kräva en styrelseplats i ett aktiebolag. Jag förutsätter att det inte finns någon röstvärdesskillnad mellan delägarnas aktieinnehav, dvs. delägarna har inbördes lika röstvärden utifrån deras aktieinnehav.Bestämmelser om aktiebolag finns precis som du säger i aktiebolagslagen ("ABL").Hur utses en styrelseledamot i ett aktiebolag?I ett privat aktiebolag ska det finnas minst en styrelseledamot (8 kap. 1 § ABL), i ett publikt aktiebolag ska det finnas minst tre (8 kap. 46 § ABL).Styrelsen i ett aktiebolag utses av bolagsstämman (8 kap. 8 § ABL). Det får dock föreskrivas i bolagsordningen att en eller flera av styrelseledamöterna utses på annat sätt; exempelvis att en utomstående får välja en eller flera styrelseledamöter. I ett publikt aktiebolag måste dock mer än hälften av styrelseledamöterna utses av stämman (8 kap. 47 § ABL).Vid val av styrelseledamot på stämman är det den som har fått de flesta rösterna som blir vald (7 kap. 41 § ABL). Det krävs alltså inte en viss förutbestämd procent av rösterna för att bli vald, utan enbart att man får flest röster av de avgivna vid valet. Exempelvis om valet till en styrelseplats står mellan fler än två personer kan en person alltså utses till styrelseledamot utan att få mer än 50 % av de avgivna rösterna.Vilka möjligheter har minoritetsägaren?Minoritetsägaren har tyvärr få möjligheter att kräva en plats som styrelseledamot. Det gäller för denne att få flest röster vid val av styrelseledamot på stämman eller att det finns särskilda föreskrifter i bolagsordningen om utseende av styrelseledamot som ger minoritetsägaren möjligheten att få en styrelseplats på annat sätt.Trots att minoritetsägaren inte kan kräva en styrelseplats är denne inte helt lämnad i sticket. Det finns flera bestämmelser i ABL som syftar till att skydda just minoritetsägare. Exempelvis har minoritetsägaren rätt att kräva viss vinstutdelning (18 kap. 11 § ABL), initiativ- och frågerätt på stämman (7 kap. 16 § och 32-35 § ABL) och rätt till insyn i bolagets verksamhet (7 kap. 36 § ABL). Majoriteten får inte heller fatta stämmobeslut som innebär en otillbörlig fördel för majoriteten till skada för minoritetsägaren (7 kap. 47 § ABL).Undrar du något mer om minoritetsägarens ställning i bolaget eller om aktiebolagsrätt i allmänhet är du varmt välkommen att kommentera på detta inlägg, så återkommer jag, eller höra av dig till oss på Lawline på nytt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur gammal måste man vara för att vara styrelsesuppleant i ett aktiebolag?

2021-09-16 i Bolag
FRÅGA |Hej, hur gammal måste man vara för att sitta som suppleant i ett AB? Jag behöver en suppleant till mitt AB och har tänkt på min dotter som är 17 år, funkar det?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du har ett aktiebolag och funderar på om din dotter, som är 17 år, kan vara styrelsesuppleant i detta bolag.Aktiebolagslagens (ABL) bestämmelser om kraven på styrelseledamöter tillämpas även vad gäller suppleanter (8 kap. 3 § andra stycket ABL). Någon som är underårig, dvs. under 18 år, får inte vara varken styrelseledamot eller styrelsesuppleant (8 kap. 11 § ABL).Din dotter kan alltså tyvärr inte vara styrelsesuppleant i ditt AB.Med vänliga hälsningar,