Frågor & Svar

ASSOCIATIONSRÄTTFöreningar 02/07/2025

Krävs sakliga grunder för en bostadsrättsförenings styrelsebeslut?

Hej, jag bor i en bostadsrätt på bottenvåningen. I anslutning till entréplan ligger en gräsyta. Jag har frågat styrelsen om det är möjligt att anlägga en rabatt, ca 1 kvm med blommande växter i anslutning till min entré. Detta avslår styrelsen med hänvisning till att föreningens hela gräsyta ska vara tillgänglig för boende på andra våningen. Jag är helt införstådd med att jag själv blir ansvarig för inköp av växter, skötsel och återställande av mark vid försäljning och flytt. Jag är också helt införstådd med att marken är föreningens och kan behöva tas i anspråk för åtgärder fasad, entre, dränering och annan rördragning. 1. Kan styrelsen hantera min ansökan, så att den faller ut till min förmån och i så fall på vilka grunder? 2. Kan styrelsen avslå min ansökan, och om ja, på vilken saklig grund behöver den i så fall bygga sitt beslut? Med vänlig hälsning

ASSOCIATIONSRÄTTÖvrigt 22/05/2025

Kostnadsansvar för tillträde till gemensamhetsanläggning

Jag har köpt en tomt från en person (nedan kallad Säljaren) som avstyckade tomten från sin skogsmark. I samband med avstyckningen skulle Säljaren betala ersättning för inträde i en grusväg men har aldrig gjort det. Grannarna (delägare i vägen) kräver nu att jag som är lagfaren ägare betalar ersättningen + dröjsmålsränta. Min fråga: är jag som ny ägare skyldig att betala ersättningen? Ska jag betala ränta från förfallodatum eller från den dagen man tog första kontakt med mig i ärendet ? Beskrivning av ärendet i kronologisk ordning: 2021-03-24: datum för protokoll från Lantmäteriet gällande avstyckning av tomten. Det framgår från protokollet att styckningslotten ansluts till befintlig gemensamhetsanläggning. Ägaren av blivande fastighet (OBS: Säljarens namn anges!) ska betala ersättning för inträde i gemensamhetsanläggning till övriga delägare i gemensamhetsanläggningen. Ersättningen ska betalas senast 3 månader efter det att ersättningsbeslutet har vunnit laga kraft. 2021-06-11: köpekontrakt. Jag köper tomten från Säljaren. 2021-10-01: min tillträdesdag till tomten. 2023-11-10: grannar tog första kontakt med mig. Man kräver ersättning + ränta från juni 2021. Övriga relevanta data: Det står i mitt köpekontrakt att: ”Fastigheten har del av gemensamhetsanläggning” samt ”Intäkter och kostnader (inklusive driftskostnader och övriga kostnader) hänförliga till Fastigheten för tiden före tillträdesdagen svarar säljaren för”. Det finns ingen vägförening gällande vägen ifråga
ASSOCIATIONSRÄTTÖvrigt 20/05/2025

Underhåll och arbete på gemensamt avtalsservitut gällande väg

våran väg 400 m lång består av 8 hushåll,1 tomt,1 fortgående bygge. dem 3 husen lägst in vill att alla skall betala vägunderhållet lika vilket har varit ok för oss alla om alla hjälper till på vägen.men nu vill dem höja sin slutliga del av vägen och alla skall vara med att betala detta (pga 1 av dom köpt en låg sportbil samt lägga ut allt vägunderhåll på entepenad. detta vill ingen.men dom har inte talat i klarspråk än,utan bara om att fördelar att ha ett konto i bank.att ha en lätt ekonomisk förening är att starta en fotbollsklubb. nu har dem lurat/övertygat majoriteten att bara starta en lätt ekonomisk vägförening förening bara för att ha ett konto i en bank säger dem.nu startar dem denna med krav på lika delning av avgifter ,tomt skall betala full avgift trots att den inte andvänds och sliter på vägen är det lagligt ? om man inte går med i föreningen kan dem driva in föreningen avgift hos kronofogden ? bygget har inte fått någon förfrågan om att det varit någon röstning om detta, hade dock inte hjälpt majoritetsbeslutet. vi hade tänkt att vara med vid stadgars skapande och rösta in andelstal för vägen ,men det kommer att röstas ner. vägen ägs av en skogsägare som bara kräver att vi sköter vägen. alla hushåll har servitut att köra på vägen. tomten har inget vägservitut kan dom fakturera avgift då? tacksam för svar .
ASSOCIATIONSRÄTTFöreningar 15/05/2025

Skötsel av gemensamhetsanläggning och vad som gäller vid byte av fastighetsägare

Hej, Vi är fem fastigheter som har en gemensamhetsanläggning för uppvärmning av våra hus (grundvatten pump). Det finns ett anläggningsbeslut från 1984 som är beslutat av Kommunstyrelsen i Svedala Kommun i samband med det bildades en gemensamhetsanläggning med delägarförvaltning. I samband med anläggningsbeslutet togs en överenskommelse fram som undertecknades av dåvarande fastighetsägare fastighetsbeteckningar (de fem fastigheterna). I överenskommelsen reglerar hur gemensamhetsanläggningen ska regleras. Bland annat så finns där ett pumphus som pumpar upp grundvattnet och distribuerar till alla fem fastigheter detta pumphus är belägget på en av fastigheterna utan ett servitut. Behöver vi förteckna ett servitut för att säkra anläggningen vid eventuell försäljning av fastigheten där pumphuset är placerat? Samma hus som har pumphuset har elen för gemensamhetsanläggningen kopplat till sitt hus (vanliga el) detta är reglerat i överenskommelsen och sen fördelar den grannen ut elekostnaderna till respektive hushåll/fastighet via speciell energimätare som kopplats i pumphuset. Det står att överenskommelsen gäller till och med 1997-12-31 men har tillämpats i sin helhet sedan dess. Och man hänvisar till anläggningslagen eller annan överenskommelse som delägarna finner lämplig. Kan fastigheten bara avsäga sig hanteringen av elen trots att det är reglerat och överenskommelsen tillämpats i sin helhet trots att där är en giltlighet till 1997-12-31. Skickar gärna underlaget.
ASSOCIATIONSRÄTTFöreningar 14/05/2025

Fastställande av uttaxeringsbelopp för vägförening

Hej. Jag är ordförande i en samfällighetsförening (väg). Alla vi medlemmar har (sedan stormöte i byn 1997) kommit överens om att vi solidariskt tar ut en enhetstaxa av varje medlem (alla betalar årsavgift, lika summa). Detta kom sig av att byns karaktär har ändrats från ett tidigare främst jordbruksby till en där alla jobbar på annat håll & enbart har boende/fritidshus i byn. Alla ansåg då att andelstal blir missvisande och orättvist då t.ex. vissa fritidshus med lång vägsträcka hade så höga andelstal att de fick stå för en oproportionerligt stor del av kostnaden. Vi tolkade det då utifrån lydelsen i SFS (1973:1150) 42§ Om ej annat föreskrives i stadgarna, uttaxeras medlemmarnas bidrag.... - att vi kunde skriva in i stadgarna att: En årlig enhetstaxa är föreningens normala uttaxeringsmetod, och att storleken bestäms årligen av medlemmarna på ordinarie årsstämma. Nu har vi fått in ett par nya medlemmar som hävdar att detta är olagligt och att uttaxering ENDAST FÅR ske baserat på andelstal enl. Anläggningslagen (1973:1149). Stämmer detta? Om så är fallet, är det då möjligt/lagligt att kringgå detta, t.ex. omformulera lydelsen i stadgarna så att det istället kanske inte står "uttaxera" utan kanske att föreningen tar ut en årsavgift/medlemsavgift? Tack.
ASSOCIATIONSRÄTTFöreningar 07/03/2025

Är det möjligt för en ekonomisk förening att besluta om medlemmarnas ekonomiska bidrag med enkel majoritet och hur kan stadgar säkerställa föreningens beslutsmässighet?

Är med i styrelsen för Kungsbackahem ekonomisk förening, 749400-0107. Föreningen förvaltar fem radhuslängor med totalt 54 radhus. I våra gångbanor finns gemensamma VA-ledningar i marken som föreningen äger. Vi planerar att besiktiga ledningarna för att se om dessa behöver underhållas och uppskatta investeringar. I våra stadgar skriver vi: Medlemmen förbinder sig att under den tid han äger fastigheten vara medlem i Kungsbackahem ekonomisk förening och respektera föreningens stadgar samt beslut som i behörig ordning fattas av föreningens styrelse eller föreningsstämma. Beslut fattas på föreningsstämma genom enkel majoritet om inget annat anges i stadgarna. Fråga 1: Är det okej för vår ekonomiska förening att på ett årsmöte med enkel majoritet besluta att alla 54 medlemmar ska bidra med till exempel 20 000 kr vardera och på så sätt finansiera VA-ledningarna? Fråga 2: Andra förslag på stadgar vilka säkerställer föreningens beslutsmässighet och att medlemmarna blir bundna till föreningens beslut?
ASSOCIATIONSRÄTTBolag25/02/2025

Retroaktivt löneanspråk

Mitt Aktiebolag som jag äger till 100%, som mitt ex drog in intäkt till då vi levde tillsammans. Han undervisade i styrelsefrågor och fakturerade för det. (Han hade/har en heltidstjänst i banken, och gjorde detta jobb utöver.) Han fakturerade för sitt arbete i styrelsefrågor under 2017-2022. Han sa att han sätter det i mitt bolag, så jag skulle ha det som min framtida pension. Bolaget var och är 100% ägt av mig, och han satt i styrelsen under tiden vi var tillsammans. De pengar som har kommit in till bolaget är helt och hållet från hans fakturerade arbete. När jag ville separera så sa han att jag inte längre skulle ha de pengarna. Jag plockade då bort honom från styrelsen. Han blev vansinnig. Sedan skrev han att han kommit på hur han ska göra för att ta pengarna,att han frågat en vän med kunskaper; Att han ska begära ut lön. (alltså en efterhandskonstruktion) Tiden har gått och jag har fått rådgivning från en företagsjurist på Familjens jurist. De säger att mitt ex kommer ha svår uppförsbacke att kunna ta de pengarna från bolaget. Mitt ex är hal som en ål, ljuger utan samvete och har säkert också bra kontakter genom banken. Han säger iallafall att han pratat med de bästa juristerna i Sverige och att det är solklart att han ska ha dessa pengar. (Kan mycket väl vara så att han bara säger så för att skrämmas) Min jurist säger att jag kan vara trygg att han inte kan det. Men därav önskar jag svar från ytterligare en jurist/advokat för att bli lugn i detta.

ASSOCIATIONSRÄTTBolag17/02/2025

Kan styrelsen besluta om pensionsavsättning, eller krävs bolagsstämma?

Hej, Vi är tre delägare i ett aktiebolag där ägarfördelning är 45/45/10 . En av oss med 45% är tillika ordförande, övriga styrelseledamöter. Ingen VD utsedd. Nu vill två av oss öka andelen som sätts av till pension, Antingen löpande varje månad eller besluta om en större engångsavsättning. Aktieägarna som är för beslutet innehar 55% av rösterna samt ordförandeskap. En av delägarna med 45% av rösterna motsäger sig detta. Frågan är således, tas detta beslut på en bolagsstämma eller kan styrelsen besluta om detta? Får samtliga delägare rösta om detta eller anses den som röstar om egen lön/pensionsavsättning som jävig och får därmed inte vara med och besluta? Går det att driva igenom höjd ersättning på annat sätt i detta fall, exempelvis genom att besluta om styrelsearvode eller liknande. I dagsläget tar vi inte ut något sådant.

Berätta om ditt ärende

Fyll i dina kontaktuppgifter och beskriv ditt ärende i korthet, så kommer vår partner Juridium att kontakta dig inom ett dygn nästkommande vardag. Din bokningsförfrågan är inte bindande.

0 / 1000