Ansvar för brott mot knivlagen

2020-03-23 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Jag har blivit dömd till böter för brott mot knivlagen då jag använt en kniv för självskadebeteende som jag sedan stoppat i min väska och börja gå mot mitt hem, jag hade berättat för en kompis vad jag gjort och dom hade kontaktat polisen som stoppade mig nära mitt hem och fört mig till sjukhus, i samma veva beslagtog poliserna kniven och nu har jag blivit dömd för brott mot knivlagen. Jag undrar om jag på något sätt kan slippa betala böter på etiska och moraliska vägar då jag personligen tycker att man kan ha någon slags empati mot någon som inte mår bra.
Pontus Almquist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Förbudet mot innehav av knivar gäller på allmänna platser, bland annat, enligt 1§, men dock inte när innehavet är befogat. "Befogat" ur den juridiskt snäva betydelse som här avses torde dock inte innefatta självskadebeteende. Till ansvarsfrihet (frikännande) döms den som begått ett "ringa" brott emot förbudet (4§). I NJA 2016 s. 30 p 27 definierar Högsta Domstolen ett ringa brott enligt : "Ansvar ska inte dömas ut i ringa fall av överträdelse av förbudet (se p. 6). Detta hänger samman med att lagstiftaren har velat gardera sig mot att en tillämpning av knivförbudet framstår som stötande. Regeln om ansvarsfrihet är tillämplig på de fall där knivinnehavet visserligen inte är befogat, men ändå kan anses utgöra en mindre allvarlig överträdelse av förbudet. ". Min bedömning är att det skulle framstå som stötande om du i din situation skulle bli dömd för brott mot knivlagen, trots att ditt innehav inte kan anses "befogat". Dessutom är det skyddsintresse som uppbär knivlagen andra människors säkerhet (jfr prop. 1989/90:129 s. 12), vilket du med fog kan hävda att du varken kränkt eller avsett att kränka. Min rekommendation är därför att du ser till att snarast möjligt överklaga domen.

Ordningsvakts möjlighet att åberopa nödvärnsrätt

2020-03-11 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Har följande frågeställning: En ordningsvakt vid ett uteställe har handgripligen kastat ut en person som då slog huvudet i asfalten med dokumenterade skador som följd (både läkare och tandläkare har utförligt dokumenterat detta). Vittnen och övervakningsfilm på händelsen finns. Åklagaren har valt att lägga ner förundersökningen pga "det går inte att motbevisa invändningen om att gärningen har begåtts i nödvärn". Tolkar det som att själva gärningen "erkänns" men att den försvaras med nödvärnsrätten? När man begär överprövning, ska/måste man då fokusera på/hävda uppenbart oförsvarligt nödvärnsvåld, eller kan man ifrågasätta andra faktorer såsom att 3 ordningsvakter var närvarande o målsägande var tjej på xx kilo, och inga försök till exempelvis fasthållning gjordes? Finns även "Juridik för ordningsvakter", och under "att använda våld" står exempelvis "vid våldsanvändning ska onödig kraftutveckling undvikas". Är man alltså tvungna att förhålla sig till nödvärnsrätten enbart för att den utpekade personen hävdat detta eller kan man ha även andra ingångar?
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad jag kan utläsa ur din fråga undrar du om och hur du ska förhålla dig till invändningen om nödvärnsrätt då du ska begära en överprövning av åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen. Nedan gör jag en redogörelse som förhoppningsvis kan ge dig information som kan vara till nytta för dig i detta. Ordningsvakters befogenhet att använda våld i vissa situationer Ordningsvakter (liksom poliser) har befogenhet att i vissa fall använda våld. För att de ska få göra det krävs det att det finns stöd i lag (exempelvis polislagen). Våld får bara användas när det behövs, alltså när andra medel är otillräckliga och det våld som används kan tänkas leda till det avsedda resultatet. Det ska inte heller användas mer våld än vad som behövs. Är det så att en ordningsvakt har använt mer våld än vad som behövts, kan ordningsvakten riskera att åtalas för exempelvis misshandel eller tjänstefel. När blir nödvärn aktuellt? Nödvärnsrätt kan beskrivas som ett fysiskt självförsvar. Man kan använda våld mot en annan person, utan att bli straffad för det, trots att det egentligen är brottsligt (exempelvis en misshandel). En nödvärnshandling är att se som ett brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Detta innebär, väldigt förenklat, att om man har använt mer våld än vad situationen har krävt kan man ha gjort sig skyldig till en brottslig gärning. Här görs en slags helhetsbedömning av faktorer om angreppet har kommit plötsligt, den angripandes egenskaper, med mera. Man kan ha rätt till nödvärn i fyra olika situationer, som anges i 24 Kap Brottsbalken. I ditt fall drar jag slutsatsen att det rör sig om situationen att det varit fråga om ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person. Exempelvis, man skulle kunna ha rätt att försvara sig med våld (rätt till nödvärn) om någon precis är på väg att slå en eller faktiskt slår en. Skulle det vara så att personen har gått därifrån eller det finns inte längre något hot om angrepp har man inte rätt till nödvärn längre. Sammanfattning I detta fall (med reservation för att jag inte har alla omständigheter i ditt fall) kan det tänkas att det våld som har använts i denna situation är att se som uppenbart oförsvarligt och därför skulle kunna vara att se som en brottslig gärning, i detta fall misshandel. Alltså, ordningsvakten kan ha använt mer våld än vad som har varit nödvändigt i den aktuella situationen. Det kan även vara så att ordningsvakten i detta fall har gjort sig skyldig till tjänstefel. Att tillägga är att det kan finnas möjlighet att få ersättning, trots att åklagaren har lagt ned förundersökningen. I första hand kan man vända sig till sitt försäkringsbolag. Om försäkringsbolaget inte skulle täcka skadan kan man vända sig till brottsoffermyndigheten som ersätter skador i vissa fall. Länk till brottsoffermyndigheten: https://www.brottsoffermyndigheten.se/ Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!

Vad får man göra om en rånare kommer in i bostaden?

2020-02-23 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Vad/Hur kan/får man göra/agera om det kommer en rånare in i bostaden?
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om någon bryter sig i ens hem blir reglerna om nödvärn (självförsvar), som finns i Brottsbalken (BrB) tillämpliga. Nödvärn är en ansvarsfrihetsgrund, vilket innebär att vad som annars skulle kunna utgöra ett brott kan vara rättfärdigat. Ett krav är att det föreligger en nödvärnssituation, vilka finns uppräknade i 24 kap. 1 § BrB: Rätt till nödvärn föreligger motett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, ellerden som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. När någon bryter sig in i ens hem har man alltså rätt att freda sig med hänvisning till nödvärnsrätten. Om man exempelvis knuffar undan en rånare på ett sätt som annars skulle räknas som misshandel, kan det vara rättfärdigat och man skulle alltså inte dömas. Var går gränsen?Gränsen för nödvärn går vid när något räknas som uppenbart oförsvarligt (24 kap. 1 § BrB). Om man använder våld i självförsvar som uppenbart är oproportionerligt mot faran man är utsatt för, är våldet inte rättfärdigat. Att använda en uppenbart oförsvarlig mängd våld i självförsvar kallas nödvärnsexcess. Det kan ibland ändå vara ursäktat, enligt 24 kap. 6 § BrB. Där stadgas att nödvärnsexcess kan vara ursäktat ifall situationen var sådan att man "svårligen kunnat besinna sig". Det innebär att man kan gå fri från ansvar om man använt mer våld än vad som varit nödvändigt, men på grund av till exempel chock eller upprördhet inte haft möjlighet att bedöma situationen. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att man har rätt att agera i självförsvar så långt som det är nödvändigt i situationen. I vissa fall kan det även vara ursäktat att använda mer våld än vad som var nödvändigt, om till exempel händelseförloppet gått snabbt och man varit mycket rädd.Hoppas du fick svar på din fråga!

Är det olagligt att slåss i frivilliga slagsmål?

2020-02-10 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Vad säger lagen om frivilliga slagsmål? Exempelvis fight club m.m.
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om det bryter mot någon lag att anordna slagsmål. Att slåss utgör misshandel, som är ett brott i Brottsbalken 3 kap 5 §. Det är alltså olagligt, men ibland kan det finnas undantag.I vissa fall kan handlingarna som tekniskt sett är brottsliga vara rättfärdiga enligt brottsbalken 24 kapitel. En sådan situation är då samtycke föreligger, det vill säga att man frivilligt går med på något (BrB 24 kap 7 §).Dock kan man inte samtycka till mer än ringa misshandel. Som en riktlinje kan sägas att slag med öppen hand typiskt sett är ringa misshandel, medan ett knytnävsslag är misshandel av normalgraden. Slagsmål i en "fight club"-liknande situation lär vara misshandel av normalgraden eller till och med grov misshandel. Därför är det olagligt, och räknas som misshandel även om båda parter har samtyckt. Boxningsmatcher och liknande är tillåtet under det som kallas "social adekvans", som är en oskriven undantagsregel. Det innebär att det egentligen skulle kunna utgöra brott, men att det handlar om situationer som anses vara socialt acceptabla. Att anordna egna slagsmål lär dock inte heller räknas som socialt adekvat, eftersom det till skillnad från i t ex sporter inte finns tydliga regler, domare och sjukvårdspersonal på plats.Som svar på din fråga är det alltså olagligt att slåss i frivilliga slagsmål eftersom det utgör misshandel.Hoppas du fick svar på din fråga!

Nödrätt - olovlig körning och vårdslöshet i trafik

2020-03-17 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |En bekant till mig är åtalad för olovlig körning och även vårdslöshet i trafik efter att blivit stoppad av polis när hon körde sin minderåriga son till sjukhuset. Min bekanta har inget körkort än (övningskör sedan några månader tillbaka) men ansåg att sonen var så sjuk (svår astma) att han var tvungen att omedelbart få vård och hon bedömde att hon inte kunde vänta på ambulans och ingen annan granne/familjemedlem med körkort var hemma. Hon säger att hon handlade i nöd och hävdar att hon borde gå fri från ansvar enligt 24 kap. 4§ BrB eftersom det fanns hot om hennes sons hälsa/liv, men hennes jurist meddelade idag att hon troligen kommer att dömas ändå och att det inte kanske måste räknas som att hon handlat i nöd och att hon därmed inte kan gå fri från ansvar.Vad är det egentligen som gäller?
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Nedan hänvisas till Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (https://lagen.nu/1951:649) och Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700) Vårdslöshet i trafik är ett brott enligt 1 § Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Likaså är olovlig körning ett brott enligt 3 § i samma lag. Det finns dock, såsom du själv beskriver, en ansvarsfrihetsgrund i 24 kap. 4 § Brottsbalken (BrB) som anger att en gärning som någon har begått i nöd kan göra att personen går fri från ansvar. Vidare stadgas att nöd föreligger när fara bl.a hotar liv eller hälsa. Då din bekanta körde bilen berodde på att hen körde sin sjuka son till sjukhuset, torde det vara en uppenbar nödhandling. I 24 kap. 4 § BrB framgår att en gärning som någon begår i nöd endast utgör ett brott om det med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Den bedömning som domstolen kommer att göra är om din bekantas nödhandling är att betrakta som oförsvarlig eller inte. Det är omständigheterna i det enskilda fallet som kommer att bli avgörande för huruvida din bekantas handling i nöd är oförsvarlig eller inte, och då jag inte känner till alla specifika omständigheter i ärendet kan jag inte uttala mig om vad domstolen kommer att göra för bedömning. Jag hoppas att du fick klarhet i vad som gäller! Hör gärna av dig om du har någon ytterligare fundering. Med vänlig hälsning,

Brott begånget under tvång

2020-02-26 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |VIKTIG Om en person blivit dödshotad till att ex transportera Narkotika, från en stad i Sverige till en annan och kan bevisa detta med ex inspelat samtal sms och vittnen. Och denna person åker fast kommer tingsrätten frikänna denna person då eller iaf ge ett mycket lindrigare straff? Följd fråga om du tror du transporter ex Hash men du blivit lurad och det är Heroin i paketet tar de hänsyn till det oxå om man kan bevisa att avtalet gällde att transportera hash inte heroin. Tacksam för svar
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om en person som begått ett brott under tvång kan få lindrigare straff alternativt undvika åtal.Skulle någon bli tvingad att begå brottet under dödshot kan denne hävda att det förelegat en nödsituation enligt 24 kap. 4 § Brottsbalken. En gärning som någon begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. En nödsituation föreligger då någon riskerar dö, lida person- eller egendomsskada eller då något annat intresse föreligger som generellt sett anses vara skyddsvärt. Huvudsakligen ska det vara fråga om akut fara. Domstolen tillämpar dock denna regel restriktivt. Det finns många fall där personer har begått smugglings- eller narkotikabrott likt situationen du återspeglar i frågan och hävdat att de gjort detta under hot och begått brotten i nöd. Sådana fall bedöms sällan vara nödsituationer eftersom domstolen hävdat att faran inte var akut och överhängande, samt att det funnits andra möjligheter än att begå brottet för att avstyra hotet. Bevisningen är visserligen god i det här fallet, men hotet måste fortfarande vara av sådan natur att det föreligger akut fara för personens liv för att det ska anses vara en nödsituation och berättiga ansvarsfrihet.Svaret på den andra frågan är nej. Det är lika olagligt att transportera hasch som heroin eftersom båda är narkotika i lagens mening, en villfarelse om vilken typ av narkotika som transporteras har därmed ingen betydelse, däremot kan mängden ha en inverkan på bestämmandet av om det är ett grovt narkotikabrott eller narkotikabrott. Enligt rådande mängdresonemang är gränsen för grovt narkotikabrott vid hasch 5 kg medan det för heroin är 30-50 gram. Generellt ger hantering av heroin högre straff än droger som anses vara mindre riskfyllda, t.ex. cannabis, eftersom det anses vara en särskilt farlig drog.Med vänliga hälsningar,

Okej att slå först om man blir omringad och en hotfull situation uppstår?

2020-02-22 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! T.ex om flera personer beter sig hotfullt och försöker omringa en, får man då slå först ifall man känner sig hotad.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida det kan vara okej att angripa ett gäng personer som omringat en (men dock inte ännu blivit våldsamma) ifall man känner sig hotad. Vad säger lagen? Nödvärn Den situation du beskriver skulle kunna utgöra så kallat nödvärn. Nödvärn regleras i brottsbalken (BrB). I 24:1 BrB kan man utläsa att en gärning som någon begår i nödvärn endast utgör ett brott om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. I bestämmelsens andra stycke framgår i vilka situationer som man kan befinna sig i en nödvärnssituation. Den som kan vara aktuell i detta fall är andra styckets första punkt som slår fast att rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. I det fall du beskriver kan man mycket väl tänka sig att situationen är såpass hotfull att man kan dra slutsatsen att ett angrepp (då framförallt misshandel eller annat brott som drabbar en fysiskt) är överhängande, dvs snart kommer inträffa. Man befinner sig då i en nödvärnssituation och har rätt att bruka våld som inte är "uppenbart oförsvarligt". Även bedömningen av vad som är " uppenbart oförsvarligt" våld kan vara svår att göra, men det kan sägas att tröskeln för vad som är tillåtet blir högre och högre ju allvarligare nödsituationen är. Om man är omringad av flera personer och ett angrepp är överhängande är det antagligen tillåtet att slå till angriparna, däremot skulle den bedömningen kunna bli annorlunda om den som slår först har ett vapen eller farligt tillhygge av något slag. Putitativt nödvärn I vissa fall kan man undgå straff även om man utövat våld i en situation som inte utgör nödvärn, nämligen om man tror att det föreligger en nödvärnssituation. Eftersom utgångspunkten är att brott begås med uppsåt och uppsåtet så att säga ska täcka frånvaron av en nödvärnssituation kan man säga att någon som begår en handling i felaktig tro att nödvärn föreligger inte ska straffas förutsatt att handlingen hade varit tillåten om nödvärn förelegat. Om till exempel ett slag som någon delar ut i felaktig tro att nödvärn föreligger hade varit okej (alltså inte uppenbart oförsvarligt) om en nödvärnssituation faktiskt förelegat ska man alltså inte döma personen för det slaget. Putitativt nödvärn kallas även för inbildat nödvärn Excess Om någon i en nödvärnssituation brukar våld som är "uppenbart oförsvarligt" är huvudregeln att man döms för det. Enligt 24:6 RB finns dock en möjlighet att gå fri från ansvar i sådant fall om situationen var sådan att personen som brukade det uppenbart oförsvarliga våldet "svårligen kunde besinna sig". Här kan saker som hur mycket tid personen har att reagera, vägas in. En person som är nyvaken hinner till exempel inte bedöma en allvarlig situation med ett överhängande angrepp och kan av den anledningen ha svårt att besinna sig. Putitativ nödvärnsexcess En sista möjlighet att gå fri från ansvar är en kombination av putitativt (inbildat) nödvärn och excess. Anta att en person slår till någon i tron att en nödvärnssituation föreligger och att slaget även om en nödvärnssituation föreligger skulle bedömas som uppenbart oförsvarligt. Om ma ändå gör bedömningen att personen svårligen kunde besinna sig går han eller hon fri från ansvar på grund av putitativexcess. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att man i vissa situationer får slå till personer som omringar en och skapar en hotfull situation (förutsatt att våldet inte är "uppenbart oförsvarligt"). Huvudregeln är att man måste befinna sig i en nödvärnssituation för att detta ska vara tillåtet. Men också i situationer då man upplever det som att en nödvärnssituation föreligger (även om så inte är fallet) kan man i vissa fall gå fri från ansvar. Om man brukar så mycket våld som inte är tillåtet kan man gå fri från ansvar om situationen är sådan att man svårligen kunde besinna sig. I sista hand kan man gå fri från ansvar genom putitativ nödvärnsexcess som är en kombination av putitativt nödvärn och excess. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Nödvärnsrätt

2020-01-07 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag har en syster som börjar komma upp i åldrarna där man går ut och träffar kompisar lite senare på kvällen. Jag själv är 18 år gammal och då naturligtvis bror.I en situation där någon skulle stå och kalla min syster för fula saker och även gå fram och knuffa på henne, får jag då lägga mig i i ett försvars syfte åt min syster.Mvh
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Nedan hänvisas till Brottsbalken (BrB) och dess bestämmelser om nödvärn. Lagen hittar du https://lagen.nu/1962:700#K24 Svaret på denna fråga är beroende på vad du menar med att "lägga dig i". Att avbryta en obehaglig, eller ibland rent utav olaglig, situation kan självklart göras på flera olika sätt. Enligt 24 kap. 1 § BrB har en person rätt till att begå en gärning i nödvärn vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person. Vad som menas med nödvärn är att det i vissa situationer är tillåtet att använda sig av metoder som i andra lägen är förbjudna. Rätt till nödvärn förutsätter alltså att det inte är ett avslutad angrepp, utan hotet ska uppfattas som ett påbörjat eller överhängande övergrepp. Likaså förutsätts att det är ett brottsligt angrepp, med andra ord att personen blir utsatt för ett brott. Det krävs också att det är ett fysisk angrepp på personen. Det finns dock i lagrummet vissa begränsningar. En nödvärnsgärning kan utgöra ett brott om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Enligt rättspraxis brukar denna bedömning göras i två steg. För det första ska våldet som man använder inte klart avvika för vad som behövs för att avvärja det brottsliga angrepp som man blir utsatt för. Exempel som kan ges här är att det inte är okej att slå någon om det hade räckt att tala med personen och sedan gå därifrån. För det andra får det inte råda ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnshandlingen och den skada som hotar. Det är exempelvis ett uppenbart missförhållande att använda någon form av tillhygge om den andra personen inte har något tillhygge. Lagen kräver inte att nödvärnsgärningen utförs av den som utsätts för angreppet. Enligt 24 kap. 5 § BrB har en person som hjälper den som utsätts för angrepp samma rätt att vidta nödvärnsgärningen. Detta betyder att om din syster befinner sig i en situation som gör det befogat att vidta en nödvärnsgärning, kan du hjälpa henne och således har du samma nödvärnsrätt som hon har. Sammanfattningsvis har en person rätt att vidta en nödvärnsgärning vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person, under förutsättning att det med hänsyn till brottets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt inte är uppenbart oförsvarligt. Det är också tillåtet att hjälpa någon vid ett sådant angrepp. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,