Kontrollavgift vid olovlig parkering

2010-04-09 i ÖVRIGT
FRÅGA |Jag parkerade min bil på Sjöhistoriska Museets parkering och fick en kontrollavgift. Jag förstod inte varför och invände mot den och fick motiveringen att det satt en "Parkering förbjuden" skylt vid infarten och jag hade parkerat där det inte uttryckligen stod att man fick parkera. Problemet är att den skylt de pratar om står vid Tekniska Museets infart 100 meter bort och vid Sjöhistoriskas infarter står det P-skylt. Trots påpekande om det så står de fast vid sin motivering och säger att jag får gå till tingsrätt om jag vill bestrida mer. Här på sidan står att ”Om det är en kontrollavgift utdelad av ett parkerings- eller bevakningsföretag måste du om du förlorar i tingsrätten ersätta bolaget för vissa rättegångskostnader”. Om jag tar det här till tingsrätten, är det deras nuvarande motivering som jag bestrider eller kan det komma upp att det finns en annan, korrekt anledning till att jag fick kontrollavgiften som kan komma upp i tingsrätten och jag därmed måste betala en massa mer?
|Hej! Tack för din fråga, Det stämmer att en förlorande part ersätter rättegångskostnaderna om frågan prövas i domstol. Det här framgår av Lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering: 3 § Kontrollavgift får tas ut endast om parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har tillkännagetts genom skyltning på platsen. Skyltningen skall utföras med vägmärken. Vad du bör hävda i det här fallet är att parkeringsvillkoren inte tillräckligt tydligt har tillkännagetts på platsen pga placeringen av den aktuella skylten. Jag kan inte se vilken annan grund än bolaget har sagt som skulle åberopas vid rättegång än den du har fått besked om. Möjligtvis kan de komma att precisera och motivera sin grund ytterligare inför ett svaromål i Tingsrätten. Var i alla fall noga med att själv kunna framställa beslutet för tingsrätten i den form du fick det om du vill gå till domstol med det här. Jag kan i det här läget inte bedöma din möjlighet till framgång i Tingsrätten, men det som har framgått här kan vara bra att veta inför en eventuell process. Lycka till!

Diverse praktisk hjälp med processföring

2010-04-08 i ÖVRIGT
FRÅGA |Hej! Jag behöver ha assistans: 1)i en tvist med Tjörns Kommun; 2)brott: företagsfusion på falska intyg; 3)resning av mål p.g.a. beslagtagen egendom av 3:de man; 4)stämning av försäkringsbolaget Alandia; 5)prövning av en transportkostnad på totalt 4 arbetstimmar enl protokoll från Kfm till en kostnad av c:a 75 000 kronor. 6)Överklagande av ett beslut från Hovrätten från 23/3 2010. Överklagningstiden går ut den 19/4 2010 Vore tacksam för omgående svar. Med vänlig hälsning
Joel Dahlquist |Hej! På Lawline svarar vi tyvärr bara på frågor via nätet och ger ingen praktisk hjälp i processer och liknande. För att få sådan hjälp vänder du dig enklast till ett professionellt juridiskt ombud, vilket kan riskera att bli dyrt - särskilt om du förlorar tvister. Det verkar vara många frågor du behöver hjälp med. Ett alternativ är att du skickar in mer information kring dina olika frågor till oss på Lawline och så kan vi ge dig hjälp på vägen med dina sex olika ärenden. Kanske kan du då utifrån våra svar försöka genomföra arbetet själv. Jag rekommenderar dig alltså att skicka in sex separata frågor med mer information. Vad handlar tvisten med Tjörns kommun om? Vilka är omständigheterna kring de falska intygen? Vi behöver alltså har mer kunskap omständigheterna i fallen - ju mer information, desto bättre hjälp kan vi ge dig. Lycka till! Vänligen

Tentafrågor utanför Lawlines verksamhetsområde

2010-03-31 i ÖVRIGT
FRÅGA |Hej! Jag skrev tenta i företagsjuridik förra veckan och skulle vara tacksam för svar på några frågor som ställdes. Företaget Skor AB har köpt av Lisa o co en lagerlokal för att kunna förvara sitt varulager av skor där. I samband med ett köp dyker företaget AB prodo upp och säger att de är lagerlokalens riktiga ägare vilket visar sig stämma. Ab prodo köpte lokalen för 12 år sedan och marken arranderas av kommunen. Av vem och under vilka omständigheter kan Skor AB kräva skadestånd ifrån? Fråga 2. Skohandlaren Persson bestämmer sig för att använda sig av en handelsagnet eller kommissionär för vidare försäljning av sina skor. Under vilka förutsättningar kan han förbehålla sig äganderätten till skorna, innan de har leverarts vid de bådas eventuellt dåliga ekonomi?
Natalie Lindgren |Hej, Lawline är en organisation där studenter ideellt bidrar med juridisk rädgivning för personer med små och stora problem i vardagen. Det finns tyvärr alltför många frågor som rör reella problem för att vi ska hinna svara på hypotetiska frågor. Med vänlig hälsning

Publicering av andras bilder, samt PUL och andra lagars tillämpning på en webbtidning

2010-03-13 i ÖVRIGT
FRÅGA |Hej! Jag håller på att starta en ny webbtidning. Jag undrar vad som gäller om jag "lånar" en bild från någon annan sajt? Får jag det, om jag bara uppger varifrån bilden kommer? Jag vet att bloggare gör så till höger och vänster, men funderar på om det blir någon skillnad i och med att jag är ett företag så att säga... Jag undrar också om det finns några fler lagar jag bör känna till och vara uppmärksam på när jag startar min tidning? PUL känner jag till och den måste jag rätta mig efter så länge jag inte har ett utgivningstillstånd från Radio- och TV-verket, eller hur?
Alexandra Alm |Hej, En bild är skyddad antingen av upphovsrätt som ett verk, 1 § upphovsrättslagen (URL) eller är närstående rättighet som också regleras i upphovsrättslagen, 49a § URL. De båda skydden ger upphovsmannen de ekonomiska rättigheterna att ensam bestämma över mångfaldigandet av bilden och tillgängliggörandet för allmänheten, se 2 § URL samt 49a § URL som också hänvisar till 2 § 2-4 styckena URL. Skulle du ta denna bild för att använda den i din tidning gör du intrång. Du måste alltså be tillstånd för att få använda den. Det kan tilläggas att det gäller även bloggare. Förvisso får man mångfaldiga upphovsrättsliga alster för privat bruk enligt 12 § URL (samt 49a § URL som hänvisar till 12 § URL), men att lägga ut bilden på internet innebär förutom ett mångfaldigande att man också gör bilden tillgänglig för allmänheten. Det är en del av den ekonomiska rättighet som tillkommer upphovsmannen ensam. Det är alltså inte för privat bruk även om bloggen endast är en hobbyverksamhet. Personuppgiftslagen (PUL) är inte tillämplig i stora delar när behandlingen av personuppgifter sker för journalistiskt ändamål, se 7 § PUL. Det spelar ingen roll om du har ett utgivningsbevis eller inte. Du behöver inte heller vara en journalist för att du ska omfattas av undantaget. Om syftet med publiceringen av personuppgifter är ”att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten” har behandlingen av personuppgifterna skett för journalistiskt ändamål. Detta har högsta domstolen slagit fast i Ramsbrofallet (NJA 2001 s. 409). Att en stor del av PUL:s bestämmelser inte ska tillämpas utesluter inte att behandlingen kan innebära förtal eller anda brott. De bestämmelser som inte tillämpas vid journalistiskt ändamål räknas upp i 7 § PUL och är bland annat att du inte behöver inhämta samtycke från personerna vars personuppgifter du behandlar. Utgivningsbevis innebär någonting helt annat. Det innebär att din tidning har ett grundlagsskydd. Det är den ansvarige utgivaren som kan dömas för de brott som en text i tidningen kan innebära. Det är alltså den ansvarige utgivaren som åtalas för förtal, även om det inte är utgivaren som skrivit texten. Det kan låta hårt, men för att få ett utgivningstillstånd ska utgivaren godkänna allt som publiceras. Utgivaren gör därför det aktiva valet att publicera texten som exempelvis kan vara förtal. Med denna kunskap ter sig ansvaret inte lika oskäligt. Utgivningsbevis kan erhållas enligt databasregeln i 1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). En förutsättning för att erhålla ett sådant är att webbtidning inte är interaktiv. Det får alltså inte finnas en möjlighet för besökare att publicera texter direkt. Däremot torde du kunna erbjuda dem att publicera texter om dessa publiceras först efter att den ansvarige utgivaren har godkänt texten. Detta beror på det straffansvar utgivaren har för innehåller i webbtidningen. Det ställs ytterligare krav som du finner i 1 kap. 9 § 2 st. YGL. Skulle din webbtidning erbjuda besökare att publicera texter direkt, till exempel kommentarer och sidan alltså är interaktiv och inte skyddas av YGL så måste du följa lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen). Lagen innebär att du måste hålla uppsikt över tjänsten för du har en skyldighet att ta bort meddelanden som uppenbart innehåller text som är bland annat hets mot folkgrupp, se 4 och 5 §§ BBS-lagen. Tas sådana meddelanden inte bort kan det leda till straffansvar med fängelse som följd. Det krävs dock uppsåt eller grov oaktsamhet för att ansvaret ska aktualiseras, 7 § BBS-lagen. Lagarna finner du här: BBS-lagen https://lagen.nu/1998:112 Personuppgiftslagen https://lagen.nu/1998:204 Upphovsrättslagen https://lagen.nu/1960:729 Yttrandefrihetsgrundlagen https://lagen.nu/1991:1469 Vänliga hälsningar

Återkallelse av körkort

2010-04-09 i ÖVRIGT
FRÅGA |Jag fick mitt körkort indraget i 3 mån i Okt 2008, och idag 1 April 2010 fick jag böter för att ha kört 101km/h på 90 väg. Kan länstyrelsen ta mitt körkort?
|Hej! Återkallelse av körkort regleras i 5 kap 3§ Körkortslagen Av punkt 3 framgår att återkallelse får ske ”3. om körkortshavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn” Av lagkommentaren framgår följande: ”Punkt 3 avser upprepade trafikförseelser, normalt minst tre. Ofta föregås återkallelse av varning. (Se rättsfall RÅ82 2:16 (bl.a. vårdslöshet i trafik som inträffat före varning), RÅ82 2:17 (tre hastighetsöverträdelser inom 14 månader), RÅ85 2:59 (en hastighetsöverträdelse efter varning), RÅ83 2:104 (två hastighetsöverträdelser efter varning), RÅ 1989 ref. 13 (bilbältesförseelser efter varning och återkallelse), RÅ 1994 ref. 46 (underlåtenhet att anteckna på färdskrivarens diagramblad efter varning) och RÅ 1994 ref. 70 (tre hastighetsöverträdelser varav den andra föranlett återkallelse).” Eftersom du har gjort dig skyldig till två trafikförseelser är det antagligen inte möjligt att återkalla ditt körkort än. Bedömningen sker dock med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, men praxis är vägledande. Om ditt körkort blir återkallat sker detta via Transportstyrelsen enligt 7 kap 2§ Körkortslagen Får du körkortet återkallat kan du överklaga beslutet till Förvaltningsrätten enligt 8 kap 1§. Detta måste ske inom tre veckor från den dagen du får beslutet. På Transportstyrelsens hemsida kan du läsa mer om grunderna för att återkalla körkort, där framgår bland annat att den omständigheten att ”Du har gjort dig skyldig till flera trafikförseelser, till exempel mindre hastighetsöverträdelser” kan vara en grund för körkortsåterkallelse.

Pensionsförsäkring

2010-03-31 i ÖVRIGT
FRÅGA |Hej, En pensionsförsäkring (ersättning för förlorad arbetsinkomst) för en medföljande , där maken/makan har en utlandsanställning i ett svenskt bolag, som upprättats av företaget, men står i individens namn, är det att beteckna som en privat pensionsförsäkring eller som en tjänstepension? Vad är det för kriteriaer som avgöra om det är det ena eller det andra? Tacksam för svar! Tack på förhand!
|Hej! Tack så mycket för din fråga! Vad gäller din första fråga uppfattar jag det som att företaget har upprättat en pensionsförsäkring i den medföljandes namn. Är det företaget som har tecknat pensionsförsäkringen är den inte att betrakta som en privat pensionsförsäkring. Vad gäller din andra fråga kan sägas att ett avtal om tjänstepension oftast innebär att arbetsgivaren äger en pensionsförsäkring där arbetstagaren är insatt som oåterkallelig förmånstagare till pensionen. Det får till följd att arbetstagaren har rätt till utbetalning av pension från pensionsförsäkringen fastän det är arbetsgivaren som äger pensionsförsäkringen. Förhåller det sig däremot så att ett avtal om tjänstepension innefattar att arbetsgivaren betalar premier till en försäkring som arbetstagaren äger jämställs pensionsrätten med privat pensionssparande, likaså om arbetsgivaren betalar ut en klumpsumma som arbetstagaren fritt får förfoga över. Jag hoppas att du kan få nytta av mitt svar! För att vara på den säkra sidan föreslår jag dock att du tar kontakt med det aktuella företaget för att få mer detaljerade uppgifter om omständigheterna kring pensionsförsäkringen. Vänligen,

Ränta

2010-03-30 i ÖVRIGT
FRÅGA |Obetalda Trafiksförsäkringsavgifter summerade sig sommaren 2004 till ca 72000 kr. En amorteringsplan överenskoms om 1000 kr /månad. Idag är ca 64000 kr av dessa betalda. Min fråga rör den förväntade tillkommande räntan som idag uppgår till knappt 40000 kr. När jag själv försöker räkna kommer jag till ca 25000 kr i tillkommande ränta baserat på att ca 950 kr amorteras per månad. Enligt avtalet skall ränta debiteras enligt 6§ räntelagen. Tacksam för klarläggande. Mvh /Undrande
Klas Eklund |Hej Då ränta skall bedömas enligt 6§ räntelagen se här https://lagen.nu/1975:635 så sker beräkning på följande sätt. Enligt 6 § beräknas räntan vid för den tiden gällande referensränta med tillägg av 8 procentenheter. Referensräntan fastställs varje halvår genom beslut av riksbanken. Tabell över referensräntan över tiden hittar du http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=18409 . viktigt att komma ihåg är att räntan inte räknas som ränta på ränta För att räkna ut ränta enligt 6 § räntelagen så kan du titta på kronofogdemyndighetens hemsida http://www.kronofogden.se/servicetjanster/raknaranta.4.3d21d85f10922490e108000971.h om du är osäker så kan du säkert resonera med din motpart. Lycka till! Med vänliga hälsningar

Bättre rätt och godtrosförvärv

2010-03-03 i ÖVRIGT
FRÅGA |Hej! Ett företag har sålt ett ställage till en fastighetsägare, och den varan räknas som nu som fast egendom. Sen visade det sig att säljaren inte var ägaren till ställaget, då de hade köpt det i sin tur med villkoren att de inte var ägare förrän fullgod betalning skett, vilket inte ännu skett i detta fallet. Nu har företaget som sålde vidare ställaget till fastighetsägaren gått i konkurs. Vem är den riktiga ägaren till ställaget i det här fallet? De som sålde ställaget från början och som ännu inte fått hel betalning för det, eller fastighetsägaren som köpte ställaget i god tro av företaget som numera gått i konkurs?
|Hej, det korta svaret är att under de omständigheter som du anger är det fastighetsägaren som äger bättre rätt till saken i fråga. I lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre (GfvL) stadgar 2 § att den som fått lös egendom i sin besittning, och vid besittningstagandet var i god tro, blir ägare till egendomen, trots att den som överlät egendomen varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett. Definitionen av god tro återfinns i 2 § 2 st. Förvärvaren har beroende på situationen en mer eller mindre långtgående undersökningsplikt. De omständigheter som ligger till grund för bedömningen är till exempel om förvärvaren är näringsidkare, vilken typ av egendom det handlar om, vilket pris som egendomen utbjöds till, om förvärvaren hade möjlighet att kontrollera vem som var den rätta ägaren etc. Den som har förlorat sin rätt genom godtrosförvärv har i regel rätt att återfå objektet av den som godtrosförvärvat egendomen mot betalning, GfvL 5 §. Denna rätt går i princip förlorad om egendomen konsumerats, förstörts, blivit fast egendom eller fastighetstillbehör (Prop. 1985/86:123 s 23). Avgörande blir alltså huruvida fastighetsägaren var i god eller ond tro vid förvärvet. Var han eller hon i ond tro kan det bli en helt annan utgång, men med de givna omständigheterna så är det som sagt fastighetsägaren som i rättslig mening äger saken. mvh