Frågor & Svar

Hej! Vi är en bonusfamilj med 6 barn. 3 barn från mitt tidigare förhållande och 2 från min mans. Sen har vi ett gemensamt. Vi har alltid barnen olika veckor. Vi försöker få ihop det så att vi kan få ha alla barnen samtidigt och faktiskt bli en någorlunda "normal" familj. Men det funkar inte. Barnen vill inte för att dom vill ha lign och ro. Våra ex är inte medhjälpliga för fem öre utan säger bara att det är barnen som bestämmer. Mitt ex får det att låta som att barnen far illa om vi bor alla samtidigt. Barnen träffas varannan helg som det ser ut nu. Och det är ingen som far illa då. Dom stora barnen sitter på sina rum med xbox, de andra umgås med varandra. Så ser det ut även när dom har sina ensamveckor. Min fråga är att gör vi så himla fel i att försöka få ihop en familj här oxå? Vi kommer aldrig få en bra sammanhållning här för vi aldrig kan umgås. Eller är det så att jag bara får mina barn att må dåligt? Jag har alltid gjort allt för mina barn och skulle aldrig äventyra deras mående. Men köper inte riktigt argumenten om varför...*lugn och ro, ljud vid läggdags, vilket teveprogram man ska se osv. Är inte det något som tillhör en familj oavsett utgångsläge? Tänker jag helt fel som försöker få till en bra familjesituation även för oss så tar jag gärna till mig det och slutar försöka. Mitt ex har ju sagt till barnen att det är dom som bestämmer. Så om jag tvingar dom till något så förlorar jag dom istället. Är jag helt fel ute?

Jag äger tillsammans med mina syskon en fastighet, vilket var en gåva till oss med förbehållet att det är enskild egendom.

Finns det någon möjlighet för mig att överlåta andel av min del till min fru, antingen som benefik eller annan överlåtelse form?

Jag vill på detta sätt garantera att hennes barn får del av fastigheten som de är uppvuxna vid, eftersom jag misstänker att mina syskon inte kommer att frivilligt gå med på att låta dem nyttja egendomen i den händelse att jag går bort.

Med vänliga hälsningar

Hej!

Vem får bestämma min pappas viloplats? Är hans bröstarvinge och enda barn.

Han var sambo och enligt begravning byrån fast jag har berättat om vad jag tror han vill vila är det bestämt efter hennes önskemål.

De har inte tagit upp något om det jag sagt till begravning byrån till henne.

Mvh

Monica

Hej! Jag och min sambo kommer separera. Det är infekterat och han vill att allt ska ske så snabbt som möjligt. Jag är nu orolig för den bil som han står som ägare för. Den köptes i början av vårt förhållande, innan vi vi köpte vårt hus och flyttades ihop. Alltså hans egendom och hans bil. Men för drygt ett år sedan höjde vi lånet på huset och hans bil bakades in i detta lån. Således löstes hans billån in och det blev vårt gemensamma. Gällande service och bensin osv har vi betalat detta gemensamt. Jag har dessutom betalat en större summa för reparation som jag tog från mina egna sparpengar. Min fråga är nu, kan han hävda att bilen är hans egendom eller är det vår gemensamma bil (dolt samägande)? Han pratar om att sälja bilen och jag vill helst att pengarna öronmärks till huslånet då jag är rädd för att vi kommer sälja med förlust alt gå plus minus noll.

Hej.

Följande konstellation råder:

Tre syskon har samma biologiska mamma. Två av syskonen har samma biologiska pappa. Först dog den biologiska pappan till dem två syskonen. Sen dog den biologiska mamman.

Inget testamente finns. Hur fördelas arvet mellan syskonen?

Jag har egen lägenhet, men är mycket hemma hos min särbo. I hans hus har jag möbler, lampor, mattor mm. Han har nu fått cancer, som vi givetvis hoppas på att allt går bra. MEN om.....de inte skulle göra de. Så är han förstående med att bohaget tillfaller mig. Hans dotter säger likaså. Vad behöver vi för intyg för att jag får ta med mig bohaget om de blir aktuellt??

Vi är separerade och har gemensam vårdnad om 2 barn på 4 och 8 år. När barnen ska med pappa på utlandsresor pappa till barnen nekar mig att besvara på mina olika frågor och blockar mig på sms, Messenger osv. Jag undrar om jag har rätt att veta vilka resmål ska de till, vilket flyg eller färja tar dem ?

Tack på förhand.

Mvh

Hej

Efter att ha varit gift i 1 år dog min fru i hastig sjukdomsförlopp.

Hon har 3 egna barn ur tidigare äktenskap, jag 2. alltså inga gemensamma barn. Alla barn är vuxna, inga hemmaboende alltså.

Innan hennes död gjorde vi upp om att jag - tills min död - blir ensam dödsboägare och att därefter allt delas enligt arvslagen.

Nu är det så att jag vid hennes död fortfarande stod som ensam låntagare till huset vilket väl inte spelar nån roll.

Däremot har jag ett eget sparkapital på några hundra tusen som jag byggt upp redan innan vi gifte oss, tänkt som buffert när jag snart går i pension.

Min fråga är då om jag har möjlighet att dela ut dessa pengar till mina egna 3 barn om jag nu skulle avlida innan jag har behov av dem?

Min far vill ge mig en summa pengar i gåva. Jag är ensam bröstarvinge. Gåvan skall ses som enskild egendom och regleras i ett gåvobrev. Om det i gåvobrevet också anges att gåvan ska ses som förskott på arv, vad händer då om t.ex min far gifter om sig och sedan går bort? Kan den nya makan kräva att få del av gåvan på något sätt eller undanhålla mig från ev ytterligare del av arvet? Är det bättre att isåfall skriva motsaten i gåvobrevet (dvs. att gåvan inte ska ses som förskott på arv)?

Tack på förhand

Hälsningar J

Hej

Vi har skilt oss, var gifta i 13 år, äger en fastighet tillsammans som han bor i.

Jag har flyttat och bytt adress.

Vi har inga barn.

Vi har inget avtal om varken det yttre eller det inre lösöret.

Han förhalar bodelningen.

Han har inte sökt kvarsittningsrätt.

Har jag rätt att vistas i vår fastighet ?

Vänligen