Om arvtagaren dör innan arvskifte, vem ärver då?
Har en god vän som blev änkling i april. Hans fru G hade en syster som dog i februari, utan barn, enda arvinge var G. G har två barn (ej gemensamma). Systern efterlämnar en större summa pengar. Vem är det som ärver dessa pengar? Är det vår vän L och/eller G:s barn? G som dog hann aldrig få arvet innan hon dog. Bouppteckningen efter systern var klar men arvsskiftet hade inte gjorts.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som jag förstår din fråga ser banden mellan personerna ut som följande. L är gift med G som dog i april. I februari dog G:s syster. G hade två utomäktenskapliga barn. Frågan är alltså vem som kommer bli mottagaren av arvet efter G:s syster.
Arvsordningen regleras i Ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att endast den som är vid liv när arvlåtaren dör kan ta emot arvet, G är därför fortsatt arvinge efter sin syster (1 kap. 1 § ÄB). Eftersom G är arvinge betyder det att denne blir dödsbodelägare (18 kap. 1 § ÄB).
Betydelsen av G:s död
Att G har dött har ingen betydelse för arvet efter dennes syster. Detta eftersom arvtagarna efter en dödsbodelägare blir endast dödsbodelägare i dödsbodelägarens bo, inte arvlåtarens (18 kap. 1 § 3 st. ÄB). Enklare förklarat betyder det att G:s arvingar endast har del i G:s dödsbo, inte i G:s systers. I praktiken innebär detta att systerns kvarlåtenskap kommer ingå i G:s kvarlåtenskap. Det är därför viktigt att arvskiftet sker som planerat till G, innan eventuell bouppteckning och skifte sker till G:s arvingar.
Vem ärver G?
Av den ställda frågan var L och G gifta men G har två barn innan äktenskapet med L. Dessa barn kommer då som bröstarvingar ärva G (2 kap. 1 § ÄB). L position som äkta make har en viss inverkan, även om L inte har någon konkret arvsrätt. För att L ska ärva G krävs det att G:s barn gör ett arvsavstående till förmån för L (3 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 9 § ÄB). Detta innebär att L då ärver sin make och arvingarna efter G kommer ärva sin del efter G först när L avlider. I annat fall har L endast rätt till ett belopp som motsvarar fyra prisbasbelopp (prisbasbeloppet motsvarar 47 300 kr år 2020) (3 kap. 1 § 2 st. ÄB). Det här är förutsatt att ett testamente inte är skrivet.
Sammanfattning
För att sammanfatta frågan är G dödsbodelägare i sin systers dödsbo trots att G har avlidit. Skiftet efter systern ska alltså ske till G:s dödsbo. Vem som sedan ärver systerns arv beror på vem som är arvtagare efter G. Som frågan är ställd är det svårt för mig att ge ett konkret svar på den frågan.
Skulle du ha fler frågor eller behöva hjälp med arvskiftet skulle jag kontakta någon av Lawlines jurister för ytterligare rådgivning.
Hoppas du fick svar på din fråga!
