Vad händer om man bryter mot strandskyddet?

2021-06-29 i Påföljder
FRÅGA |Om man bryter mot strandskyddet och kommunen gör tillsyn vad händer då ? Blir det böter , vite , eller kan det bli en fängelsedom?
Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer börja förklara vilka åtgärder kommunen kan göra mot någon som bryter mot strandskyddet. Sedan kommer jag undersöka vilka straffrättsliga sanktioner som kan bli aktuella om någon bryter mot strandskyddet. Regler som berör din fråga hittar du i miljöbalken (MB)Föreläggande om rättelse och viteOm en kommun genom tillsyn får reda på att någon brutit mot reglerna för strandskydd startas en utredning och den person som har gjort åtgärden kontaktas. Den eller de personer som har gjort åtgärden kan ansöka om dispens i efterhand. I vissa fall kan kommunen ge dispens, men många gånger medger inte reglerna det. Om kommunen inte kan ge dispens i efterhand tas ett beslut om ett så kallat föreläggande om rättelse. Det är ett beslut som visar vad som ska rättas till. Föreläggandet om rättelse kombineras ofta med ett vite. Ett vite är ett bestämt pengabelopp. Man slipper betala vite om man följer kommunens beslut och rättar till det som är fel. Om man inte rättar till det som är fel ansöker kommunen hos Miljödomstolen om att man ska betala vitet. Vitet är normalt lite högre än kostnaden för att rätta till felet. Kommunen kan begära att fler viten tas ut, tills man har rättat till det som är fel.Brott mot områdesskyddUtöver möjligheten för kommunen att besluta om föreläggande om rättelse och vite är kommunen alltid skyldiga att anmäla överträdelser till åklagarmyndigheten. Åklagarmyndigheten kan gå vidare och åtala den ansvarige. Åklagaren avgör om den otillåtna handlingen är tillräckligt allvarlig för att möjligen vara brottslig. I slutändan är det en domstol som avgör om åtgärden är ett brott. Är åtgärden ett brott kan den ansvarige kan dömas till böter eller fängelse i högst två år för brott mot områdesskydd (29 kap. 2 § 2 p 29 och 7 kap. 15 § MB).SammanfattningSammanfattningsvis kan konstateras att den som bryter mot strandskyddet dels kan få ett föreläggande om rättelse kombinerat med vite och dels om åtgärden är ett brott dömas till böter eller fängelse i högst två år för brott mot områdesskydd. Hoppas du fick svar på din fråga! Du kan alltid kontakta oss igen om du har fler frågor eller funderingar!Med vänliga hälsningar,

Hur länge står man med i belastningsregistret, om man döms till fängelsestraff?

2021-06-24 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag dömd till 3 månader till fängelse .Jag undrar hur länge gäller min polis blästringen kvar i systemet att söka jobb.
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur länge du finns kvar i belastningsregistret, i och med att du har blivit dömd till ett fängelsestraff på 3 månader.Hur länge står man med i belastningsregistret?Regler om detta finns i lag om belastningsregister. I belastningsregistret finns information om den person som begått ett brott och vilket straff, även kallat påföljd, som personen tilldelats genom beslut, dom eller strafföreläggande (3 § 1 punkten lag om belastningsregister). Hur lång tid som man finns med i belastningsregistret är beroende på vilken påföljd som personen dömts till.En person som blir dömd med påföljden fängelsestraff kommer finnas med i belastningsregistret i10 år efter att straffet avtjänats (17 § 1 punkten lag om belastningsregister). I ditt fall, så har du blivit dömd till 3 månaders fängelse. Det betyder att du först kommer avtjäna detta straff i 3 månader, och när du gjort detta och du blir frisläppt, kommer det ta 10 år innan du tas bort ur belastningsregistret.Svaret på din fråga är därmed att du kommer finnas kvar i belastningsregistret i 10 år efter det att du avtjänat ditt fängelsestraff på 3 månader.Jag hoppas att jag tolkat din fråga rätt, och att jag kunnat besvara denna. Om jag tolkat din fråga felaktigt, eller om du har fler frågor, är du alltid välkommen att ställa dessa till oss här, på Lawline!Vänligen,

Vad gäller om man inte följer reglerna för strandskydd?

2021-06-19 i Påföljder
FRÅGA |Ska dra väg till sommarstugan, men fick avslag på strandskydd distansen. Vad får jag för straff om jag gör det endå?
Janine Hindemark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga avser strandskyddsdispens och vilka påföljder som man riskerar att få om man strider mot strandskyddsbestämmelserna och dispenskravet, är miljöbalken (MB) tillämplig.Om man inte förhåller sig till strandskyddsbestämmelserna samt kravet på dispens som framgår i miljöbalken, kan den som är ansvarig dömas till böter eller fängelse i högst två år för brott mot områdesskydd (29 kap. 2 § 2 p. MB jämte 7 kap. 15 § MB). En förutsättning för påföljds inträde är att det föreligger uppsåt eller oaktsamhet. Således kan du ha begått ett brott mot områdesskydd om du inte kontrollerar huruvida området täcks av strandskydd eller ej, eller om du medvetet strider mot strandskyddet när du vet att sådana regler existerar.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om mitt svar väcker ytterligare funderingar kan du givetvis kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Straffskalan när lägsta fängelsestraff saknas i brottsbeskrivningen

2021-06-13 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag undrar hur jag ska tolka påföljden för detta brott: "Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader.Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år" Om brottet är grovt, kan straffet fortfarande bli böter då? Är fängelsestraffet lägst 6månader och högst 4år om brottet är grovt? I t.ex. bestämmelsen om mord framgår det "lägst 10 högst 18år". En till fråga jag har är hur man kan anta om påföljden kommer bli böter? Räcker det att påföljden böter står i bestämmelsen för att man ska kunna anta det?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Straffskalan för vållande till kroppsskada eller sjukdomStraffet för den som döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom är böter eller fängelse i högst sex månader (3 kap. 8 § första stycket BrB). Fängelse på viss tid får inte understiga fjorton dagar (26 kap. 1 § andra stycket BrB). Straffet blir alltså böter eller fängelse i lägst fjorton dagar och högst sex månader.Om brottet är grovt blir straffet fängelse i högst fyra år (3 kap. 8 § andra stycket BrB). Fängelse på viss tid får inte understiga fjorton dagar (26 kap. 1 § andra stycket BrB). Därmed blir straffet fängelse i lägst fjorton dagar och högst fyra år. Böter finns inte med i straffskalan för vållande till kroppsskada eller sjukdom om brottet är grovt.Kan man anta att påföljden blir böter?Domstolen ska bestämma straffet inom den tillämpliga straffskalan med hänsyn till brottets straffvärde (29 kap. 1 § BrB). Straffet varierar därför från fall till fall. Det finns bl.a. försvårande och förmildrande omständigheter som påverkar straffvärdet (29 kap. 2–3 §§ BrB). Vid val av påföljd råder det en presumtion mot fängelse. Däremot kan presumtionen brytas. Som skäl för fängelse får rätten beakta brottslighetens straffvärde, brottslighetens art och att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott (30 kap. 4 § BrB). Även om utgångspunkten är att fängelse inte ska utdömas finns det ibland skäl för fängelse. Det är därför inte möjligt att anta att straffet blir böter om det finns med i straffskalan när även fängelse finns med. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,

Påföljdsval vid grov narkorikasmuggling

2021-06-27 i Påföljder
FRÅGA |Hej! En anhörig är häktat och är misstänk för grov narkotikasmuggling. Det är första gången som han har gjort en dum sak. Hade fast jobb och sköte sig bra. Han har 2 småbarn. En av de barnen (äldsta) är mycket beroende sin pappa. Han mår jättedålig och hade redan psykisk problem och därför han var van att pappa gör allt till honom. Kan detta påverka straffet om vi får läkareintyg? Får personen villkorligt dom pga att det är första gången och har en familj som kan stödja honom. ? Överhuvudtaget får man villkorlig dom när man är misstänkt på grovt narkotikabrott ?
Aglaia Pavlova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur väljer rätten vilken påföljd som den tilltalade ska dömas till?Vid val av påföljd för ett brott finns en presumption mot fängelse (30 kap. 4 § första stycket brottsbalken). Detta innebär att man i första hand dömer till villkorlig dom eller skyddstillsyn om inte skäl att döma till fängelse finns. Som skäl för fängelse beaktas i regel brottslighetens straffvärde och art samt om den tilltalade gjort sig skyldig till brott tidigare (30 kap. 4 § andra stycket brottsbalken). Av praxis följer att presumtionen mot fängelse anses vara bruten om straffvärdet uppgår till ett år eller mer, om brottet är ett så kallat artbrott eller om den tilltalade begått liknande allvarliga brott de senaste fyra åren.Presumtionen mot fängelse är bruten vid narkotikabrottI ditt fall anger du att din anhörige är häktad och misstänkt för grov narkotikasmuggling. Vi har ännu ingen kännedom om vilket straffvärde rätten kommer döma din anhörige till om det visas att han är skyldig men utgångspunkten är att straffvärdet kommer ligga nära straffskalan för brottet, dvs. mellan fängelse i två och sju år (6 § smugglingslagen). Straffvärdet skulle alltså bli över ett år vilket talar för att rätten ska döma honom till fängelse. Även omständigheten att frågan gäller ett narkotikabrott talar åt samma håll eftersom narkotikabrott klassas som ett artbrott. Även om din anhörige inte dömts för brott tidigare kommer han alltså troligtvis dömas till fängelse om han hålls ansvarig för brottet.Villkorlig dom vid särskilda skälI vissa fall, när det finns så kallade särskilda skäl, är det möjligt att döma till villkorlig dom trots att presumtionen mot fängelse är bruten. En grundläggande regel är då att brottets straffvärde inte är högre än två år eller strax därutöver. Om den tilltalade inte har begått brott tidigare är det alltså möjligt att döma till villkorlig dom under förutsättning att han samtycker till att domen förenas med föreskrift om samhällstjänst och sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter (30 kap. 7 § brottsbalken). Huvudregeln är då att domen förenas med dagsböter (30 kap. 8 § brottsbalken). Som sagt vet vi ännu inte det aktuella brottets straffvärde. Detta gör det svårt att ta ställning till vilken påföljd din anhörige eventuellt kommer dömas till. Om straffvärdet bestäms till två år eller mindre finns det dock en chans att han döms till villkorlig dom förenat med samhällstjänst och dagsböter istället för fängelse.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

När är det möjligt att fortsätta avtjäna sitt straff i sin bostad med fotboja? (d.v.s intensivövervakning)

2021-06-20 i Påföljder
FRÅGA |Hej jag har för mig att man kan få villkorlig frigivning efter att man har avtjänat 2/3 av sitt straff. Men min fråga är: kan man kombinera villkorlig frigivning med fotboja. Så låt säga att straffet är 15 månader, 2/3 blir 10 månader. Kan man ansöka om fotboja redan efter 4 månader då avtjänar man ditt kvarstående 6 månader straff ute med fotboja. Personen i fråga har sysselsättning utanför, är välutbildad och har bra jobb.
Dani Elipas Gobraeel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du påpekar finns det möjlighet för en dömd att avtjäna ett fängelsestraff med fotboja. Intensivövervakning innebär att den dömde avtjänar straffet i sin bostad med en fotboja. Detta gäller dock endast om man avtjänar ett fängelsestraff som är kortare än 6 månader. Alltså kan inte den som dömts till 15 månaders fängelse avtjäna sitt fängelsestraff med fotboja (1 § Lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). För att få möjlighet att använda fotboja krävs det att man har någon form av sysselsättning (arbete eller utbildning) och att man har en godkänd bostad. Du kan läsa mer om vilka regler som aktualiseras genom att trycka på följande länk här.Rättsliga utgångspunkterNär två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff avtjänats ska enligt praxis den dömde friges villkorligt. Detta brukar kallas för villkorlig frigivning och innebär helt enkelt att den dömde friges villkorligt från anstalten innan strafftidens slut. Den dömde har en prövotid som ska motsvara den tiden som återstår av straffet (dock alltid minst ett år) 26 kap. 6 § brottsbalken [BrB]. Om den frigivne begår nya brott under prövotiden eller missköter sig på annat sätt kan Kriminalvården utfärda en varning. Om den frigivne överträder regler för den villkorliga frigivningen på ett allvarligt sätt får övervakningsnämnden förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad till en tid om högst 90 dagar varje gång. Det innebär att den dömde förlorar sin rätt till villkorlig frigivning under en viss tid och måste avtjäna ytterligare en del av straffet i fängelse (max 90 dagar åt gången dock). (26 kap. 19 § BrB)Övervakning med mera vid villkorlig frigivningUnder prövotiden kan den frigivne ställas under övervakning om det behövs för att minska risken att vederbörande begår nya brott eller behövs för att underlätta den frigivnas återanpassning i samhället (26 kap. 12 § BrB). Kriminalvården får uppställa krav på den frigivne under övervakningsperioden, exempelvis kan man vara skyldig att underrätta övervakaren om sin bostad, sin sysselsättning och andra förhållanden. Kriminalvården kan också utfärda särskilda föreskrifter som den övervakade måste följa enligt 26 kap. 16 § BrBUndantag från huvudregeln Även om huvudregeln säger att en dömd ska släppas villkorligt efter 2/3 av avtjänat fängelsestraff, får villkorlig frigivning skjutas upp eller inte ske alls om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara ett den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de regler och villkor som gäller för verkställigheten (exempelvis ordningsregler som finns på anstalten eller att man begår ett brott), se (26 kap. 6 a § BrB).SammanfattningSammanfattningsvis finns ingen möjlighet för personen i fråga att avtjäna sitt fängelsestraff i sin bostad med elektrisk fotboja eftersom fängelsestraffet överstiger 6 månader. Däremot kommer han att friges villkorligt efter att ha avtjänat 10 månader, och har därefter en prövotid på ett år. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Kan en arbetsgivare begära utdrag ur misstankeregistret?

2021-06-16 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Om man är misstänkt för grovt bedrägeri och grov urkundsförfalskning p.g.a tagit lån i någon annans namn genom att kapa BankID. Är detta något som skulle synas på en eventuell anställning på ett HVB hem/skola då dem begär utdrag ur polisregistret?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår din fråga undrar du om en arbetsgivare har rätt att begära ut registerutdrag, och om brottsmisstankar syns i registret. Nedan följer en förklaring av de olika registerutdragen och sedan vad som gäller specifikt vid anställning på HVB-hem och skola. BelastningsregisterBestämmelser som är aktuella för registerutdrag finns i lagen om belastningsregister. Belastningsregistret innehåller uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har tilldelats påföljd för brott (3 § 1 st 1 p.). Uppgifter i belastningsregistret finns kvar i fem eller tio år, om inte ett nytt brott begås. Det finns flera myndigheter som har direktåtkomst till belastningsregistret som t.ex. Polisen, Skatteverket och Domstolar osv. Dessutom har vissa myndigheter och företag rätt till uppgifter ur registret för säkerhetskontroll eller myndighetsutövning, t.ex. när man ska arbeta inom barnomsorg. MisstankeregisterDet finns även ett misstankeregister som innehåller information om personer som är skäligen misstänkta för brott i brottsbalken eller brott som kan ge fängelse enligt 3 § lagen om misstankeregister. Uppgifterna samlas efter att en förundersökning inletts och dessa uppgifter gallras (tas bort) om förundersökningen läggs ned (13 §). Utdrag för arbete på HVB-hem och inom skolaVid anställning på HVB-hem har arbetsgivaren rätt att få se ett utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret enligt 1 § lagen om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn. Myndigheter som beslutar om vård av barn och ungdomar har rätt att begära ut utdrag direkt från polisen. Vid anställning på skola är arbetsgivaren skyldig att kräva in utdrag från belastningsregistret för att kunna anställa personen enligt 2 kap. 31 § skollagen. SammanfattningDet är alltså endast information om personer som dömts för brott som samlas i belastningsregistret. Den som varit skäligen misstänkt för brott och sedan fått en förundersökning nedlagd hamnar inte i belastningsregistret. Skäligen misstänkt är den lägre graden av misstanke, vilket innebär att om du är misstänkt för grovt bedrägeri (9 kap. 3 § brottsbalken) och grov urkundsförfalskning (14 kap. 3 § brottsbalken) kommer den informationen att synas i misstankeregistret. Söker du jobb på ett HVB-hem kan arbetsgivaren själv begära utdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret, men om du söker jobb på skola krävs endast ett utdrag ur belastningsregistret in.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är man skyldig att förutom böter betala igen för det stulna beloppet?

2021-06-11 i Påföljder
FRÅGA |Utdöms endast böter vid en grövre ek, stöld på ca 200.000? Är man inte skyldig att också betala igen det stulna beloppet?
Jasmine El Mallah |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Böter är en brottspåföljd (straff) som innebär att den dömde gärningspersonen ska betala in pengar till staten. Det är viktigt att böter inte förväxlas med skadestånd som är en civilrättslig rättsföljd mellan två parter i syfte att ersätta den ene parten för de skador som andre orsakat. För att besvara din fråga kan alltså framföras att det inte finns någon allmän skyldighet att betala igen för värdet av det stulna föremålet. Däremot har den som blivit utsatt för brott rätt till skadestånd av gärningspersonen för de skador som stölden medfört. Den som blivit utsatt för brott kan i princip få skadestånd för alla de skador som uppkommit i samband med stölden. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,