Vad kan straffet bli för grov olovlig körning, rattfylla och narkotikabrott?

2020-01-26 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag undrar vad kan man få för straff för grov olovlig körning, ratfylla och två fall av ringa narkotikabrott? Personen har upprepadde fall i sitt brottsregister och suttit redan en månad i fängelse tidigare för en av sina domar. Tack för svaret.
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kan straffet bli för grov olovlig körning, rattfylla och två fall av ringa narkotikabrott?UtgångspunktDet är alltid domstolen som i slutändan bestämmer vad det ska bli för straff när en person har begått brott. När domstolen bestämmer vad straffet ska bli så är det många olika faktorer som påverkar till exempel omständigheterna i fallet, vilken ålder personen har och om personen är tidigare straffad. Jag har inte tillräckligt med information för att kunna ge dig ett svar på vilket straff som kan bli aktuellt i detta fall. Det jag kan göra är att berätta vad det står i lagen att man kan få för straff för dessa typer av brott.Vad står det i lagtexten?Olovlig körning och rattfylla är brott som hittas i lag om straff för vissa trafikbrott.Den som kör ett körkortspliktigt fordon utan körkort begår brottet olovlig körning (se 3 § i lag om straff för vissa trafikbrott). Begår man brottet grov olovlig körning kan man dömas till fängelse i högst 6 månader.Den som kör ett motordrivet fordon efter att ha intagit alkohol eller narkotika döms för rattfylleri (se 4 § i lag om straff för vissa trafikbrott). Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i högst 6 månader. Det ska tilläggas att rattfylleri är ett sådant brott som domstolen tenderar att se allvarligt på och därför brukar fängelsestraff utdömas.Regler om narkotikabrott hittas i narkotikastrafflagen. Begår en person ringa narkotikabrott är straffet böter eller fängelse i högst 6 månader (se 2 § narkotikastrafflagen).SammanfattningDet går som sagt inte att ge dig ett svar på vilket straff som kan bli aktuellt utan det är domstolen som kommer avgöra det. Alla brott som har begåtts har böter och fängelse i sin straffskala. Om jag skulle göra en gissning så kan personen som begått dessa brott förvänta sig ett kortare fängelsestraff .Hoppas du fått svar på din fråga!

Varför särbehandlas unga lagöverträdare?

2020-01-23 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad motiveringen till att ungdomar får sänkt straff när de är 18 år trots att de får rösta och dricka alkohol och därmed behöver vara ansvarstagande? Varför behöver de inte stå till svars för sina olagliga handlingar när det är vad som förväntas av fängelset?
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så gäller den vad motivet är bakom bestämmelsen om att lagöverträdare mellan 18 och 21 år straffas lindrigare än personer över 21 år. Har någon begått brott innan han eller hon fyllt 21 år, ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Domstolen får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. För brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 21 år får inte dömas till svårare straff än fängelse i tio år. Om fängelse på längre tid och på livstid är föreskrivet för brottet eller om man har begått flera brott (se 26 kap. 2 § brottsbalken), får dock dömas till fängelse i högt fjorton år (29 kap. 7 § brottsbalken).Vid bestämmandet av påföljd för brott ska domstolen alltså ta hänsyn till lagöverträdarens ålder. Det finns olika ideologiska ståndpunkter kring så kallad ungdomsrabatt och de har ändrats över tid men några av motiven bakom att unga lagöverträdare får lindrigare straff är följande. Forskning visar att unga har en mindre utvecklad ansvarsförmåga än vuxna och har svårare att kontrollera impulser. Därför bör straffsystemet ta hänsyn till detta och ha högre tolerans gentemot unga lagöverträdare. Ett annat motiv till att ha straffreduktion för unga lagöverträdare är att unga riskerar att drabbas hårdare av straff och framförallt fängelsestraff. För yngre lagöverträdare anses vård- och uppfostringsbehovet överväga och då är fängelse en mindre lämplig påföljd. En person som är mellan 18 och 21 år och som döms för ett brott får alltså stå till svars för sin olagliga handling men genom ett lindrigare straff än om personen varit äldre. Att åldersgränsen har dragits vid 21 år har precis som myndighetsåldern vid 18 år ingen egentlig förklaring men får antas bero på att forskning har visat att hjärnan är fullt utvecklad först efter tjugoårsåldern. I andra länder råder andra myndighetsåldrar och i andra länder kan små barn dömas till fängelse. I Sverige har lagstiftaren (riksdagen) gjort avvägningen att det är viktigare för samhället att den unga lagöverträdare bryter sin kriminella bana än att denne straffas på samma sätt som en äldre vuxen.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du är intresserad av ämnet rekommenderar jag att läsa betänkandet av Ungdomsreduktionsutredningen Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) här. Det är även källan till mitt svar ovan. Vänliga hälsningar,

När försvinner böter från belastningsregistret?

2020-01-20 i Påföljder
FRÅGA |Hej jag blev dömd för narkotika och fick böter på 2500kr för några år sen ... tro de va 4 år sen! Men jag ska börja jobba med barn nu och måste visa papper på det ... Så min fråga ? Kommer detta synas på belastningsregister som jag kommer o få hemskickad? Mvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Belastningsregister innehåller uppgifter om den som fått en straffpåföljd för brott genom dom som vunnit laga kraft, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot (3 § 1 punkten lagen om belastningsregister). Hur länge ett brott står kvar i registret är beroende på vilket straff personen i fråga har dömts till. Är påföljden fängelse står det kvar i belastningsregistret i 10 år efter frigivning (17 § 1 punkten lagen om belastningsregister). Är påföljden villkorlig dom står det kvar i 10 år efter domen eller i 5 år efter domen om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet (17 § 4 punkten lagen om belastningsregister). Har du endast dömts till böter finns det kvar i belastningsregistret i 5 år efter domen vunnit laga kraft (17 § 9 punkten lagen om belastningsregister). Dömdes du för 4 år sedan står alltså domen fortfarande kvar i ditt belastningsregister. Efter att tiden har gått ut finns straffet inte kvar i belastningsregistret. Döms man dock till någon ny påföljd medan man fortfarande står i registret kommer den gamla påföljden stå kvar fram till det att den nyaste domen preskriberas och går ut (18 § lagen om belastningsregister). Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

När gallras brott ut ur belastningsregistret?

2020-01-18 i Påföljder
FRÅGA |Hej Min fråga är När gallras brott ut ur belastningsregistret, ex: villkorlig dom och böter när man var under 20 år?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur länge finns ett brott kvar i belastningsregistret?Belastningsregister innehåller uppgifter om den som fått en straffpåföljd för brott genom dom som vunnit laga kraft, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot (3 § 1 punkten lagen om belastningsregister). Hur länge ett brott står kvar i registret är beroende på vilket straff personen i fråga har dömts till. Är påföljden fängelse står det kvar i belastningsregistret i 10 år efter frigivning (17 § 1 punkten lagen om belastningsregister). Är påföljden villkorlig dom står det kvar i 10 år efter domen eller i 5 år efter domen om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet (17 § 4 punkten lagen om belastningsregister). Har personen i fråga endast dömts till böter finns det kvar i belastningsregistret i fem år efter domen vunnit laga kraft. (17 § 9 punkten lagen om belastningsregister).Efter att tiden har gått ut finns straffet alltså inte kvar i belastningsregistret. Döms man dock till någon ny påföljd medan man fortfarande står i registret kommer den gamla påföljden stå kvar fram till det att den nyaste domen preskriberas och går ut.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Påföljd vid olovlig körning och rattfylleri

2020-01-24 i Påföljder
FRÅGA |Hej jag körde bil utankört och jag ha det körförbud va kan hända me mej blir det nån fängelse
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olovlig körning leder till böterOlovlig körning är ett trafikbrott som regleras i 3 § Lagen om straff för vissa trafikbrott. Brottsbestämmelsen tar sikte på situationen där någon kör ett fordon utan att ha ett giltigt körkort, vilket ju är vad som hänt i ditt fall. Det brott du gjort dig skyldig till är alltså olovlig körning. Straffet för olovlig körning är normalt sett böter, och det brukar då röra sig om dagsböter. Antalet dagsböter som döms ut kan vara mellan 30 och 150 stycken, och beror på hur allvarligt brottet anses vara. Hur stor varje dagsbot sedan blir beror på dina ekonomiska förutsättningar. Grov olovlig körning kan leda till fängelseÄr det så att du körde bil utan giltigt körkort därför att du tidigare redan blivit av med körkortet eller om du kört olovligt vid flera tillfällen kan brottet istället anses vara grovt. Du döms då inte för olovlig körning utan för grov olovlig körning. Straffet för olovlig körning är fängelse i högst sex månader eller ett högre antal dagsböter än vid olovlig körning av normalgraden. Om en grov olovlig körning stannar vid dagsböter eller leder till fängelse beror på vilka försvårande omständigheter som finns. Har du exempelvis redan dömts för olovlig körning ett antal gånger tidigare talar detta för fängelse, medan om brottet begås för första gången talar det för dagsböter.SammanfattningsvisSammanfattningsvis kommer straffet stanna vid dagsböter om det rör sig om olovlig körning av normalgraden. Handlar det istället om grov olovlig körning, därför att du exempelvis kört olovligt tidigare, kan du riskera fängelse. Du kan då dömas till max sex månaders fängelse.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Bötessumma för ringa stöld

2020-01-22 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Två personer ertappades med tillgrepp av matvaror för 220:-. Enligt polisen skulle böterna bli högst 1000:-. De blev betydligt högre. Dem ena boten blev på 6800:- och den andra på 3000:-. Personerna är låginkomsttagare. Kan det verkligen bli dessa summor för en ringa stöld för 220:-? Det låter för mig ofattbart. Folk kan köra ihjäl en person och få enbart låga dagsböter. Vad är det för rim och reson i det?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Brottet som begåttsVärdegränsen mellan stöld och ringa stöld (lindrigaste formen av stöld, tidigare snatteri) är numera 1250 kr. Övriga omständigheter, utöver värdegränsen, är avgörande vid bedömningen om brottet ska anses som ringa eller inte. Utifrån din beskrivning om matvarornas värde och att inte andra omständigheter beskrivs kommer jag att utgå från att brottet är att anse som ringa, och därför blir 8 kap. 2 § brottsbalken (BrB) utgångspunkten för bedömningen om vad som gäller.Påföljderna för ringa stöldPåföljderna som blir aktuella vid ringa stöld enligt 8 kap. 2 § BrB är böter eller fängelse i högst sex månader. I situationen fick personerna böter och fängelse kan därför uteslutas.Dagsböterna kan variera från fall till fall. Antalet dagsböter som kan bestämmas kan vara mellan 30 och 150 dagsböter. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med 50 till och med 1000 kr. Här tas det hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Det minsta bötesbeloppet är dock 750 kr. Beskrivningen ovan stadgas i 25 kap. 2 § BrB.Enligt Åklagarmyndighetens bötespraxis ska 30 dagsböter dömas ut vid ringa stöld (när saken som stals har ett värde över 60 kr till och med 300 kr). Antalet dagsböter bestämts av domstol eller åklagaren i vissa fall, där en straffmätning av straffvärdet görs. Varför polisen gav en preliminär bedömning av hur högt det totala bötesbeloppet (om det var det som åsyftades) skulle bli, kan jag inte svara på. Eventuellt kan det ha berott på att man inte hade kännedom om alla omständigheter vid tillfället eller liknande. Jämförelsen med att köra ihjäl en person och få låga dagsböterna kan endast besvaras generellt eftersom det avser en hypotetiskt situation. Böter i ett fall där någon kör ihjäl en person blir endast aktuellt om gärningsmannen döms för vållande till annans död och att brottet bedöms som ringa. Omständigheter i fallet blir återigen avgörande för bedömningen och kan därför inte besvaras konkret. SammanfattningAlltså, antalet dagsböter kan vara mellan 50 och 150 stycken. Det totala bötesbeloppet beror på vilket belopp dagsboten fastställdes till (mellan 50 och 1000 kr). Fastställandet av dagsboten görs utifrån en individuell bedömning, där det tas hänsyn till att de är låginkomsttagare som du angav i frågan, och andra personliga förhållanden. Exakt hur bedömningen har gjorts i fallet du beskriver kan jag inte svara på eftersom jag inte har tillgång till alla omständigheter eller information om gärningsmännens personliga förhållanden.Jag kan förstå att den totala summan kan anses vara hög då de är låginkomsttagare och värdet av matvarorna var 220 kr, men uppenbarligen har domstolen eller åklagaren ansett (baserat på den individuella bedömningen) att antalet dagsböter och dagsböternas belopp skulle resultera i respektive slutliga totala belopp. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och även en förståelse över hur bedömningen för dagsböter görs! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Kan man bli dömd till fängelse om man led av en allvarlig psykisk störning när brottet begicks?

2020-01-20 i Påföljder
FRÅGA |Kan man bli dömd till fängelse om man enligt bedömning led av en allvarlig psykisk störning när brottet begicks?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterNär jag använder begreppet gärningsperson så syftar jag på den person som har begått brottet.Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) i mitt svar.Det är möjligt att bli dömd till fängelse i undantagsfallDet korta svaret på din fråga är ja – det är möjligt för en gärningsperson att bli dömd till fängelse, trots att hen hade en allvarlig psykiskt störning när brottet begicks. Det är dock en undantagsregel som bara gäller när det anses finnas "synnerliga skäl" för ett fängelsestraff (30 kap. 6 § första stycket, andra meningen BrB).Synnerliga skäl kan anses finnas i följande fall (30 kap. 6 § första stycket BrB):- När brottet har ett högt straffvärde – d.v.s. när brottet bedöms vara av ett allvarligt slag.- När gärningspersonen inte bedöms ha något behov av vård, eller när vårdbehovet är begränsat.- När gärningspersonen själv har orsakat den allvarliga psykiska störningen som fanns vid brottet, till exempel genom att ha intagit alkohol eller narkotika.- När "omständigheterna i övrigt" talar för det, till exempel om gärningspersonen har begått ett brott förut. Enligt huvudregeln ska domstolen välja en annan påföljdSom huvudregel gäller att gärningspersonen i första hand ska dömas till en annan påföljd än fängelse, när hen har begått brottet under påverkan av en allvarlig psykisk störning (30 kap. 6 § första stycket, första meningen BrB).- Domstolen kan döma gärningspersonen till rättspsykiatrisk vård om hen fortfarande lider av en allvarlig psykisk störning vid tiden för domen (31 kap. 3 § BrB).- Skyddstillsyn kan bli aktuellt om gärningspersonen inte längre lider av den allvarliga psykiska störningen när hen döms. Det är en lämplig påföljd om det finns anledning att tro att sådan skyddstillsyn bidrar till att personen inte kommer att begå fler brott (30 kap. 9 § första stycket och 30 kap. 1 § BrB).- Villkorlig dom kan liksom skyddstillsyn bli aktuellt om gärningspersonen inte längre lider av den allvarliga psykiska störningen när hen döms. Det är en mildare påföljd än skyddstillsyn och kan utdömas om det inte finns skäl att tro att personen kommer att begå fler brott överhuvudtaget (30 kap. 7 § första stycket och 30 kap. 1 § BrB). Ibland råder fängelseförbudI vissa fall är det helt förbjudet för domstolen att döma gärningspersonen till fängelse när hen led av en allvarlig psykisk störning vid brottet. Det gäller om personen inte insåg vad hens handlingar innebar vid brottstillfället, eller om hen insåg det men inte kunde anpassa sitt handlande efter insikten (30 kap. 6 § andra stycket, första meningen BrB). Fängelseförbudet gäller dock inte om personen själv har orsakat den allvarliga psykiska störningen på det sätt som jag nämnde tidigare, alltså genom exempelvis alkohol eller narkotika (30 kap. 6 § andra stycket, andra meningen BrB).Domstolen kan bestämma att gärningspersonen inte ska få någon påföljdGärningspersonen kan även komma att slippa påföljd helt. Det förutsätter att domstolen gör bedömningen att det inte ska dömas ut någon påföljd överhuvudtaget (30 kap. 6 § tredje stycket BrB). Detta är dock inte detsamma som att hen blir frikänd från ansvar för brottet, eftersom personen fortfarande har blivit dömd för det. SammanfattningDet är möjligt för en gärningsperson att bli dömd till fängelse, trots att hen hade en allvarlig psykiskt störning när brottet begicks. Det gäller dock bara i undantagsfall – till exempel om gärningspersonen inte längre är i behov av vård när domstolen ska döma hen för brottet. Som huvudregel ska domstolen välja en annan påföljd än fängelse. Gärningspersonen kan även slippa påföljd helt om domstolen anser att det är lämpligt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Böter tillfaller staten

2020-01-17 i Påföljder
FRÅGA |När ett företag döms till företagsbot tillfaller boten staten?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mycket riktigt tillfaller de summor som åläggs företag i företagsbot staten, precis som andra typer av böter. Även statliga verksamheter kan i vissa fall erläggas företagsbot, vilket kan tyckas lustigt då det innebär att staten så att säga betalar pengar "från en ficka till en annan".Bestämmelserna om föreläggande av företagsbot finns primärt i 36 kap brottsbalken.Vänligen