En arbetsgivares möjlighet att ändra ett anställningsavtal

2017-12-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en arbetsgivare har rätt att göra ändringar i ett kontrakt som fortfarande är giltigt? I detta fallet gäller det en lönesänkning på ca 23%. Personen i frågan är säsongsanställd & har ett kontrakt som gäller ytterligare 4 månader. Arbetsgivaren vill göra sänkningen då de säger att det blivit ett fel i kontraktet från starten.
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FelskrivningAvtalslagens regler är tillämpliga när ett anställningsavtal sluts. Utgångspunkten är att ett avtal ska hållas och att varje part ansvarar för sina egna misstag. I 3 kap. avtalslagen finns dock vissa bestämmelser om rättshandlingars ogiltighet. Den bestämmelse skulle som skulle kunna bli aktuell i detta fall är 32 § AvtL. Enligt bestämmelsen kan s.k. förklaringsmisstag leda till att ett avtal förklaras ogiltigt då det förekommit misstag i form av felskrivning eller annat misstag som gjort att avtalet fått annat innehåll än vad som varit åsyftat. Avgörande för om parten är bunden av sitt misstag är om motparten förstod eller borde ha förstått att parten gjorde ett förklaringsmisstag, dvs. var i ond tro. Men om motparten var i god tro blir avtalet bindande. Avgörande för om avtalet ska ses som bindande blir således om personen förstod alternativt borde ha insett att arbetsgivaren angett fel lön i anställningsavtalet. Lönesänkning Utgångspunkten är som sagt att avtal ska hållas och därför kan en arbetsgivare inte på vilket sätt som helst sänka lönen utan samtycke. Utgångspunkten är att en säsongsanställning är en tidsbegränsad anställning som inte kan sägas upp i förtid, 5 § lagen om anställningsskydd. Om arbetsgivaren ensidigt ändrar lönen tyder det på att det utgör en otillåten lönesänkning. Du kan bestrida detta genom att säga att lönen följer av anställningsavtalet, vilket inte kan sägas upp hur som helst. Om arbetsgivaren vägrar att betala ut den lön som följer av anställningsavtalet kan man hävda att arbetsgivaren i väsentlig mån åsidosatt sina åligganden enligt anställningsavtalet. Det uppkommer då en rätt att frånträda anställningen med omedelbar verkan, 4 § 3 st lagen om anställningsskydd. Enligt praxis så utgör en arbetsgivares motvilja att betala ut lön enligt avtal en rätt att frånträda anställningen, t.ex. AD 1971 nr. 19. Jag vill även påpeka att lönen kan påverkas av kollektivavtal oavsett om personen är med i facket eller inte. Det kan t.ex. bli aktuellt om kollektivavtal föreligger mellan arbetsgivaren och en fackförening. Sammanfattning Sammanfattningsvis finns det alltså viss möjlighet för arbetsgivaren att ogiltigförklara avtalet, men det beror på om personen förstod alternativt borde ha insett att arbetsgivaren gjort fel. Det blir slutligen en fråga om bevisning. En arbetsgivare har små möjligheter att ensidigt sänka lönen. Huvudregeln är att samtycke måste finnas. Om du önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Begära ut en kopia av en bouppteckning

2017-12-14 i Testamente
FRÅGA |Min kvinnliga kusin är avliden och endast en person ärver enligt lag - hennes brorsdotter. Kvarlåtenskapen uppgår till mer än 10 MSEK. Vid tidigare samtal med den nu döde förklarade hon att hennes kvarlåtenskap skulle fördelas till inte bara hennes brorsdotter, utan även till välgörande ändamål, samt lite till några nära vänner. Arvet verkar nu ha utbetalats till bröstarvingen. Finns det möjlighet att få information om testamentets innehåll för nära vänner eller organisation som förväntat sig del av arvet?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För varje dödsbo ska en bouppteckning upprättas. Bouppteckningen är en förteckning över alla tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen, 20 kap. 4 § ärvdabalken. En bouppteckning ska som huvudregel upprättas inom tre månader från dödsfallet och inom en månad därefter ges in till Skatteverket för registrering. Om det finns ett testamente efter den avlidne ska testamentet i original, eller en bestyrkt kopia, bifogas till bouppteckningen, 20 kap. 5 § 1 st ärvdabalken. Bouppteckningar som är upprättade från och med 1 juli 2001 förvaras hos Skatteverket. En registrerad bouppteckning är en offentlig handling. Det innebär att vem som helst kan begära ut en kopia av den.Vill du beställa en bouppteckning från Skatteverket kan du klicka här. Sammantaget kan du alltså begära ut en kopia av bouppteckningen för att få information om ett testamentes innehåll. Om du önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Bli dömd mot sitt nekande

2017-11-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Om en person blivit misshandlad av säg fyra gärningsmän och kan namnge en utav personerna men det inte finns några vittnen i övrigt, räcker det för att den gärningsmannen ska bli dömd mot sitt nekande?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en domstol ska ta ställning till om en person är skyldig till brott ser de till flera olika faktorer. Det krävs att det finns tillräcklig bevisning. När det gäller brottmål är kravet som ställs att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått gärningen. Det är ett högt ställt krav. I ett mål blir det viktigt att se till vilket värde en berättelse har när den jämförs och kombineras med andra personers berättelser och annan fakta. Domstolen ser då bland annat till trovärdigheten men också till om den som berättar har någon anledning att ljuga. Vidare ser domstolen om berättelsen är sammanhängande och detaljrik, om berättelsen motsägs eller får stöd av annan fakta i målet. Det krävs alltså att den bevisning som läggs fram visar att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått gärningen. Att uppnå det genom enbart ett utpekande är inte så troligt. Med största sannolikhet krävs då även viss annan fakta eller bevisning i målet som styrker det.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Påföljd vid ringa stöld

2017-11-11 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej, jag är en 15 årig kille som nyligen blivit tagen för snatteri, och låt säga att jag är ganska orolig. Det jag snattade var av värde ca 30kr, och jag har blivit tagen för snatteri förut men då blev inte polisen inblandad och jag var yngre. När jag blev tagen så var jag fortfarande i affären, och jag lämnade alldrig affären med något, kanske det betyder något? Jag skulle vilja veta vad för straff jag kan få osv. Tack så mycket
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottet snatteri benämns nu ringa stöld.En åklagare har möjlighet till s.k. åtalsunderlåtelse. Det innebär att personen har begått ett brott men att brottet är lindrigt och att det då varken blir åtal, rättegång eller påföljd, 20 kap. 7 § rättegångsbalken. En förutsättning för att ge åtalsunderlåtelse är att det står klart att ett brott har begåtts, oftast genom att den misstänkta personen har erkänt. Personen hamnar dock i belastningsregistret.Om åklagaren väljer att åtala dig så att ärendet går till tingsrätt är påföljderna nedan aktuella, om det finns tillräcklig bevisning mot dig. Påföljden för ringa stöld är böter eller fängelse i högst sex månader, 8 kap. 2 § brottsbalken. Dock är fängelse för ringa stöld inte aktuellt för någon som är 15 år och den vanligaste påföljden är böter. Hur många dagsböter som döms ut beräknas efter hur grovt brottet är och man tar extra hänsyn till om personen är ung, 29 kap 7 § brottsbalken. Det minsta antalet dagsböter är 30 st och det högsta 150 st. Varje dagsbot bestäms till ett visst belopp. Detta belopp utgår från personens ekonomiska förhållanden, så en person som är 15 år får sannolikt ett lågt belopp. Det lägsta sammanlagda bötesbeloppet är 750 kr, 25 kap. 2 § brottsbalken. En mildare form av böter är penningböter och den påföljden används om dagsböter kan ses som för strängt, 25 kap. 1 och 3 § brottsbalken. Då bestäms bötesbeloppet till en fast summa som är lägst 200 kr.Om man döms för ett brott hamnar man även i polisens belastningsregister. Det kan påverka möjligheterna att få vissa arbeten eller körkort i framtiden. Efter en viss tid försvinner anteckningen från registeret. Sammanfattningsvis är min bedömning att detta kommer att leda till någon form av böter eller alternativt åtalsunderlåtelse. Denna bedömning beror på de närmare omständigheterna i ditt fall. I sådant fall kommer det även registreras i belastningsregistret.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Arbetsgivares rätt att ensidigt sänka en arbetstagares lön

2017-12-15 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej.Jag jobbar för ett privat företag inom hemtjänst.Fick ett sms av min arbetsgivare att de ska sänka min timlön med 20 kr i timmen. Får de göra så? De säger att de ej har råd med 180 kr i timmen och att jag har varit överbetald, att nu när jag har fått mer timmar på schemat så kan de "bara betala" 160 kr. Är ej med i facket och det är ett privat företag. Har jag någonting att säga till om?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att din lön är avtalad i ditt anställningsavtal mellan dig och din arbetsgivare. Utgångspunkten är att avtal ska hållas och därför kan en arbetsgivare inte på vilket sätt som helst sänka din lön utan samtycke från dig. För att arbetsgivaren ensidigt ska kunna sänka din lön så måste denne i princip först säga upp dig och sedan återanställa dig med en lägre lön. Men för att kunna bli uppsagd krävs det enligt lagen om anställningsskydd att saklig grund föreligger. Exempelvis är arbetsbrist en saklig grund. En uppsägning kan på så vis grundas på den ekonomiska situationen inom företaget. Detta innebär att din arbetsgivare kan visa att de inte har råd att kvar dig som anställd med din nuvarande lön. Din arbetsgivare kan då säga upp dig med grund i arbetsbrist och vidare erbjuda dig en ny anställning med andra villkor, såsom lägre lön. Detta förutsätter att du går med på att återanställas med en lägre lön. Av din fråga framgår att du har kvar samma anställning som tidigare men att arbetsgivaren vill sänka din lön. Enligt min bedömning tyder det på att det utgör en otillåten lönesänkning. Du kan bestrida detta genom att säga att din lön följer av anställningsavtalet, vilket inte kan sägas upp hur som helst. Om din arbetsgivare vägrar att betala ut den lön som följer av ditt anställningsavtal kan du hävda att din arbetsgivare i väsentlig mån åsidosatt sina åligganden gentemot dig enligt anställningsavtalet. Det uppkommer då en rätt för dig att frånträda din anställning med omedelbar verkan, 4 § 3 st lagen om anställningsskydd. Enligt praxis så utgör en arbetsgivares motvilja att betala ut lön enligt avtal en sådan rätt för dig att frånträda din anställning, t.ex. AD 1971 nr. 19. Jag även påpeka att din lön kan påverkas av kollektivavtal även om du inte är medlem i facket. Det kan t.ex. bli aktuellt om kollektivavtal föreligger mellan din arbetsgivare och en fackförening. Sammanfattningsvis har alltså arbetsgivaren små möjligheter att ensidigt sänka din lön. Huvudregeln är att du måste ge ditt samtycke. Det alternativ som arbetsgivaren har är att säga upp dig och sedan återanställa dig med förändrade anställningsvillkor, vilket förutsätter att du går med på att anställas med en lägre lön.Om du önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Preskriptionstider för brott

2017-12-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har varit på samtal med polis för misstänkt ringa narkotika, grov olovlig körning och vållande till annans kroppsskada. Det har varit några förhör och polisen har skickat in förhören till åklagare. Det har fortfarande inte väckts något åtal och igår var det 2 år sedan detta skedde. Blir någon av punkterna då preskriberade då åtal inte väckts innan det gått två år, och slipper jag få vissa punkter i registret då?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är kopplad till preskriptionstider för brott. När ett brott preskriberas innebär det att den misstänkte inte längre kan åtalas för brottet. Preskriptionstiden för brott regleras i 35 kap. brottsbalken. Längden på preskriptionstiden varierar beroende på hur långt straffet för brottet är.Preskriptionstiden är:Två år för brott som kan ge max ett års fängelse,Fem år för brott som kan ge max två års fängelse,Tio år för brott som kan ge max åtta års fängelse,Femton år för brott som kan ge över åtta års fängelse,Tjugofem år för brott som kan ge livstid.Ringa narkotikabrott regleras i 2 § Narkotikastrafflagen. Den som döms för brottet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Detta innebär att brottet har en preskriptionstid på två år. Grov olovlig körning regleras i 3 § Lag om straff för vissa trafikbrott. Den som döms för brottet döms till fängelse i högst sex månader. Detta innebär att brottet har en preskriptionstid på två år. Vållande till kroppsskada regleras i 3 kap. 8 § brottsbalken. Den som döms för brottet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Detta innebär att brottet har en preskriptionstid på två år. Utifrån dina uppgifter i frågan kan det konstateras att alla brotten preskriberas två år efter händelsen. Detta innebär att du inte kan bli åtalad för dessa brott. I och med att du då inte kan dömas för brotten kommer det inte heller synas i belastningsregistret. Om du önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Delta som målsägande vid rättegång

2017-11-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan,ska upp i rätten för bedrägeri av ca 15 fall. Behöver alla målsäganden delta i rättegången, om svaret är ja och målsäganden bor långt ifrån, hur gör man då?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du har kallats till en rättegång är du skyldig att komma dit. Det målsäganden känner till är ofta viktigt och kan ha stor betydelse för domstolens beslut. Är du osäker på om du är kallad eller har andra frågor kring detta rekommenderar jag dig att höra av dig till den domstol som ska pröva frågan. Som målsägande har du rätt till ersättning för resan till domstolen, om du blivit kallad dit för att höras. Samma sak gäller eventuella kostnader för uppehälle och förlorad arbetsinkomst. Det finns dock vissa begränsningar i rätten till ersättning. Om du kontaktar domstolen kan de upplysa dig om vilka ersättningsregler som gäller i just ditt fall. Sammanfattningsvis är det alltså de målsäganden som är kallade som ska delta i rättegången. Är man målsägande har man viss rätt till ersättning för att ta sig till domstolen.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Spela in telefonsamtal

2017-11-11 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Har jag som privatperson, rätten till att spela in mina samtal med myndigheter. Jag samverkar i samtalet
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I brottsbalken finns en bestämmelse om olovlig avlyssning. I den framgår det att den som olovligen spelar in eller avlyssnar samtal i enrum, som telefonsamtal räknas till, utan att själv vara med i samtalet begår olovlig avlyssning, 4 kap. 9 a § brottsbalken. Motsatsningsvis går det att tolka bestämmelsen så att om du deltar i samtalet har du rätt att spela in ljudet utan att begå ett brott. Det finns ingen bestämmelse i lagen som anger att det är brottsligt att spela in samtal som du själv deltar i.Sammanfattningsvis är det alltså tillåtet att spela in ett telefonsamtal så länge man själv deltar. Det finns inget krav på att den andra samtalsparten är medveten om att samtalet spelas in.Hoppas att du har fått svar på din fråga!