Förtal av offentlig person

2014-09-01 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej!Jag har i egenskap av privatperson tecknat ett satiriskt propagandablad inför riksdagsvalet. Detta föreställer ett par individer som bär en viss likhet med utvalda riksdagspolitiker. Dessa ej namngivna karikatyrer säger nu saker som de riktiga politikerna aldrig någonsin skulle säga eller ens representera. Det är uppenbart vilka det anspelar på. Ja, det hela är mycket förlöjligande. Inget vinstintresse finns i sammanhanget, bara vad jag hoppas ett gott (och kanske lite elakt) skratt eller fniss från människor i samma politiska hörna som jag själv. Frågan är såklart om jag kan hamna i juridiskt trubbel genom att sprida detta? Tacksam för svar;)
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som du eventuellt skulle kunna göra dig skyldig till är förtal som regleras i Brottsbalken (BrB) 5 kap 1 § (https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1) . Enligt 7 kap. 4 § 14 TF (https://lagen.nu/1949:105#K7) är förtal ett tryckfrihetsbrott om gärningen begås genom tryckt skrift. För att förtal ska vara aktuellt krävs att man utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Bedömningen av om uppgiften ska anses vara nedsättande görs ur de kränkta personernas synvinkel, det krävs inte att påståendet är sant. Du skriver att bilden är mycket förlöjligande och att personerna på bilderna säger saker som de aldrig skulle säga eller representera. Det är möjligt att detta skulle kunna dömas som förtal, men det beror på hur bilden ser ut och vad de säger. Att personerna på bilden är offentliga personer påverkar också bedömningen då de anses ”tåla” mer. Ett mycket uppmärksammat mål i detta sammanhang är NJA1994 s.637 (https://lagen.nu/dom/nja/1994s637). I det fallet hade en tidning gjort ett reportage med rubriken "En smygtitt i kändisarnas hemliga fotoalbum". Reportaget innehöll fotomontage av offentliga personer i sexuella situationer där deras ansikten förenades med andras kroppar. Trots att det var tydligt att bilderna inte var äkta gav de enligt Högsta domstolen (HD) intrycket av att de var lössläppta och perversa. HD konstaterade att bilderna, särskilt i förening med reportaget i övrigt, var ägnade att utsätta dem för andras missaktning.Enligt TF 7 kap 4 § p. 14 är det tillåtet att förtala någon om det var försvarligt att lämna uppgift i saken. I ett sådant fall krävs dock att man kan visa att uppgiften var sann vilket inte är möjligt i ditt fall. Sammanfattningsvis kan sägas att det beror på hur ”grov” din karikatyr är, vilken bild den ger av personerna samt om det är rimligt att de kan uppfatta den som kränkande (framförallt med hänsyn till att de är offentliga personer). Om du känner dig osäker kan du alltid rådfråga en jurist som är specialist inom ämnet. Hoppas du fått svar på din fråga, Vänligen 

Brygga egen öl och sälja?

2014-08-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej!Vi är två killar som inom kort kommer att starta ett eget UF (Ung företagsamhet). Dock har vi stött på ett problem då vår affärsidé är att vi ska brygga eget öl som vi sedan skall sälja. Enligt lagen är det förbjudet att sälja hembryggd öl men eftersom vi är ett företag och inte en privatperson bör det inte räknas som hembryggd. Ett annat problem är att detta är ett UF, som inte registeras hos Bolagsverket så räknas det då ens som ett företag? Behöver vi några andra tillstånd för att få sälja ölen? Är det ens realistiskt eller tar tillstånden för lång tid i så fall?Tack på förhand! Mvh Kevin & Jakob
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!Eftersom ni vill tillverka alkoholdryck börjar vi i alkohollagen, https://lagen.nu/2010:1622, se 1 kap 5 § och definitionen av öl i 1 kap 8 §. Eftersom ni inte ska tillverka endast för eget bruk måste ni ha tillstånd  enligt 2 kap 3 § alkohollagen som hänvisar vidare till 9 § och 31e § lag om alkoholskatt, https://lagen.nu/1994:1564. Detta gäller oavsett om ni brygger som privatpersoner eller inte, eftersom ni vill sälja. I 9 § 1st står det att det krävs godkännande eftersom ni ska tillverka skattepliktiga varor i större omfattning (alltså tillverka öl inte endast för eget bruk), för att få ett godkännande måste kraven i 2st uppfyllas. Det krävs att ni är lämpliga att få ett godkännande med hänsyn till "ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter" samt att ni har ett utrymme i Sverige där ni ska brygga ölen. 31e § blir inte tillämplig på ert fall eftersom den endast tar sikte på där alkohol används för andra ändamål än att drickas.Ni kan söka tillstånd eftersom ni ska brygga öl inom en yrkesmässig verksamhet, det står nämligen inget om att det måste vara ett registrerat bolag. Däremot är inte företaget en egen juridisk person och kan inte ha tillståndet, utan ni som fysiska personer måste få tillståndet. Jag tipsar om att ni läser denna broschyr från skatteverket (det är dem som ska godkänna er) http://www.skatteverket.se/download/18.15532c7b1442f256baebeb3/1395752795507/52604.pdf och även läser på folkhälsomyndighetens hemsida (FHI.se), alternativt ringer någon på respektive myndighet och pratar med dem. Speciellt angående hur lång tid godkännandet tar etc.Oavsett om ni får tillståndet eller inte borde ni även läsa på hur stor chans ni har att faktiskt kunna sälja öl. Som jag förstår det kan det vara lite knepigt att sälja den själva. Alternativet är att ni agerar som återförsäljare åt antingen livsmedelsaffärer/systembolaget (beroende på alkoholhalten) eller restauranger. Detta kallas för partihandel och regleras i 4 kap. alkohollagen. Jag förstår det som såhär; får ni tillståndet att tillverka öl får ni även sälja den till godkända återförsäljare, alltså systembolaget eller restauranger som har serveringstillstånd.Det behövs alltså inget tillstånd för att brygga öl för eget bruk. Så frågan är vad ni läser för program på gymnasiet om ni fortfarande kan göra en koppling mellan UF företaget och gymnasieprogrammet utan att sälja ölen. Då skulle ni spara tid och krångel med blanketter.Hoppas detta gav er hjälp, vänligen

Skadestånd

2014-08-26 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Hej, Denna fråga är gällande var jag vänder mig för att kräva skadestånd från ett mål som jag vann mot skatteverket i regeringsrätten när de begått tjänstefel och indirekt orsakat mig stort lidande, psykisk och fysik påfrestning samt fått lägga ner massor med timmar för att bevisa min oskuld.
Abraham Zeito |Hej och tack för din fråga!Eftersom att du vill kräva skadestånd från staten så ska du vända dig till justitiekanslern (JK). Nedan finner du information hämtad från JK:s hemsida. Justitiekanslern är regeringens högste ombudsman, på samma sätt som Justitieombudsmannen är riksdagens högste ombudsman. Justitiekanslern ska värna integriteten och yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga verksamheten. Justitiekanslern ska också med hög kvalitet och effektivitet bevaka statens rätt. Justitiekanslern ska medverka till att rättstillämpningen är effektiv och av hög kvalitet.Justitiekanslern kan sägas ha sex huvudsakliga ansvarsområden; att utöva tillsyn över myndigheter, att reglera skadeståndskrav från enskilda, att vara särskild åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål, att vara statens advokat samt att värna enskildas integritet.På JK:s hemsida www.jk.se kan du läsa mer om hur du går till väga med din ansökan under fliken ''Ansökan & klagomål''.Hoppas att ovanstående besvarade din fråga.Med vänliga hälsningar,Abraham Zeito

Indraget körkort pga. omhändertagande enligt LOB

2014-08-22 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Jag ar blivit lobad. Ångesten är total. Jag är 38 år och var ute med några kollegor och jag drack alldeles för mycket vilket resulterade i att jag blev omändertagen enligt lob. Jag är skötsam, har inga alkoholproblem och det har inte hänt tidigare. Men jag känner mig orolig över vad som kommer hända. Finns det risk för mitt körkort ? Jag är även jägare och har vapenlicenser?
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaEnligt körkortslagen 5 kap 3§ 5p är ”opålitlighet i nykterhetshänseende” grund för att återkalla ett körkort, således kan ett omhändertagande vid onykterhet visa på en sådan opålitlighet. Transportstyrelsen har en skyldighet att skyndsamt utreda en körkortsinnehavares lämplighet om det finns anledning att anta att denne inte uppfyller kraven för att inneha körkort. Den praxis (se bland annat RÅ 1987 not. 475) som finns från regeringsrätten (nu mer Högsta förvaltningsdomstolen) är relativt gammal men fastslår att omhändertagandena i sig inte ger tillräckligt stöd för att direkt avgöra frågan om en person är opålitlig i nykterhetshänseende, en utredning om personens lämplighet behövs. En sådan utredning tar då hänsyn till en helhetsbild av personen. Vad jag förstår av din berättelse skulle en sådan helhetsbild troligen inte visa att du vore olämplig som körkortsinnehavare då detta varit en engångsföreteelse. Vad det gäller vapenlicens kan denna dras in om licensinnehavaren är att se som olämplig att inneha skjutvapen. En grund för sådant återkallande kan vara ett omhändertagande enligt LOB, men då har det varit frågan om fler omhändertaganden än ett. Exempel på detta är RÅ 1991 ref 34 då en person omhändertagits tre gånger inom en tvåårsperiod. Det framstår alltså som en relativt låg risk att ditt körkort och/eller vapenlicens ska dras in pga. det inträffade Länk till körkortslagen har du https://lagen.nu/1998:488 Länk till vapenlagen har du https://lagen.nu/1996:67 Vänligen

Namnbyte och examensbevis

2014-08-31 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej,Jag är halvvägs igenom min högskoleutbildning och funderar på att byta förnamn, min fråga är då hur det blir med det framtida examensbeviset, kommer hälften av poängen/kurserna att vara registrerade på mitt gamls namn eller utfärdas hela beviset på det nya namnet ?
Thomas Borgenfalk |Hej,Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Jag har inte lyckats hitta någon lag/förordning som reglerar saken men min bästa gissning är att ditt nya namn kommer att stå på examensbeviset och att samtliga kurser, även de före namnbytet, kommer att stå på ditt nya namn.Mitt tips är dock att du hör av dig till din högskolas administrationsavdelning så kan de säkert svara på frågan direkt.Lycka till!Vänliga hälsningar,

Offentlighetsprincipen och sekretess

2014-08-28 i Sekretess
FRÅGA |Hej. Hur får jag tag i Fup:en, videorekonstruktionen och dvd/cd:n från förhandlingen i Mål nr B 1696-12?? Högbo mordet 2012. Undrar också över hur Polisen i Gävleborg kan få lägga sekretess på inbrottet i Högbo stugan dagarna efter mordet. Där ibland de stulna sakerna finns bevis som är till fördel för den åtalade, via bilder från sim-kort i digitalkamera och mobil. Bevis för att han verkligen misshandlade kvinnan mycket rått och kränkande, vilket inte kom fram i någon rättegång. Hoppas att jag har varit tydlig i det jag vill få hjälp med. Jag är juridiskt ombud till den åtalade, så gott jag kan å förmår. Tacksam för all hjälp ni kan ge mig.
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som du säkert vet utgår rätten att ta del av allmänna handlingar som finns hos myndigheter utifrån offentlighetsprincipen. Enligt tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap 3,12 §§ så har var och en i huvudregel rätt att utan avgift ta del av handlingar som förvaras hos en myndighet och som är inkommna till eller upprättade av myndigheten. En handling som uppnått detta handläggningsstadium klassas som allmän handling, dvs en sådan handling som man med stöd av offentlighetsprincipen kan begära ut. Vad gäller handlingar som en domstol själv producerat måste de i vart fall närma sig sin färdiga och fullständiga form innan de anses som allmänna handlingar. Beslut som är färdiga på så vis att de är möjliga att avhämta, domar, protokoll, justerade handlingar och slutbehandlade ärenden är i allmänhet på ett sådant stadium att man kan ta del av dem ( se TF 2 kap 7 §).Som jag förstår din fråga vill du dels ta del av en rad handlingar som domstolen har och dels ta del av handlingar som finns hos polisen. Begäran om att ta del av en allmän handling lämnas till den myndighet som förvarar den och alltså behöver du kontakta både polisen och domstolen. Det är viktigt att så noggrant som möjligt ange vilka handlingar som begäran avser då en mycket allmänt hållen efterfrågning kan avslås. Får en myndighet någorlunda preciserade uppgifter är de emellertid skyldiga att leta fram dokumentet. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan begränsas på grund av sekretess. Det är nämligen inte tillräckligt att en handling är allmän för att du ska ha rätt att ta del av den utan den måste också vara offentlig. Många handlingar som innehåller känsliga uppgifter av olika slag skyddas därför att de faller in under någon av sekretessgrunderna i offentlighets och sekretess lagen (OSL). När du lämnar in dina ansökningar om att ta del av de handlingar du önskar titta kommer domstolen respektive polisen att göra en prövning av om handlingen kan lämnas ut. Till att börja med undersöks om det finns någon aktuell sekretessbestämmelse. Om en handling är sekretessbelagd så görs sedan en skadebedömning för att avgöra om handlingen kan lämnas ut. I vanliga fall har den som begär ut en allmän handling rätt att vara anonym men om det rör sig om känsliga uppgifter kan det begäras att du uppger ditt namn eftersom vem du är kan ha betydelse vid sekretessbedömningen.Jag uppfattar din fråga som att du företräder en person som var part i det mål du vill begära ut handlingar ifrån. I sådana fall blir regeln om partsinsyn i OSL 10 kap 3 § aktuell. Bestämmelsen innebär att enskild som är part i ett mål hos domstol i huvudregel har rätt att, på grund av sin partsställning, ta del av handlingarna i målet. En sådan handling får dock inte lämnas ut om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. En bedömning av om så är fallet görs i varje enskilt fall. Vad gäller sekretessen kring inbrottet är det svårt att uttala sig om vad den grundar sig på utan att veta mer om fallet men en möjlighet är att sekretessen berott på att förundersökningen kunnat äventyras om uppgifter kring brottet lämnats ut.Jag vet inte om du redan försökt att begära ut de allmänna handlingarna eller ej. Om du inte har gjort det bör du som sagt vända dig direkt till respektive myndighet för att göra din förfrågan. Har du blivit nekad har du som enskild rätt att överklaga beslutet. Ett avslag från polisen eller en annan myndighet överklagas till kammarrätten, ett avslag från en tingsrätt överklagas till hovrätt och ett avslag från hovrätt överklagas till Högsta domstolen.Lycka till!

Offentlighetsprincipen utomlands?

2014-08-22 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej, I Sverige kan man kontakta Tingsrätten och få ta del av domar, men hur gör man om man vill ta reda på om personen i fråga även har domar i ett annat land?
Fredrik Holst |Hej Daniel!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Offentlighetsprincipen, som regleras genom 2:1 tryckfrihetsförordningen (Länk), något som får sägas vara utmärkande för Sverige. I andra länder har man generellt inte denna vidsträckta offentlighetsprincip som vi har i Sverige. Det finns ingen möjlighet att hämta ut andra länders domar via våra de svenska tingsrätterna. Viss praxis från europadomstolen finns på EU:s webbplats, men mer specifikt för andra länders domstolar tror jag blir svårt att få tillgång till, särskilt då du inte är medborgare i det landet. 

Massmedial kränkning, förtal?

2014-08-22 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej. Jag läste idag en artikel i Veckans Affärer som ligger ute på nätet och där jag finns med: som Sveriges värsta skattesmitare!? Det var ju för mig en kränkande artikel Jag vet med bestämdhet att jag inte har några skatteskulder! Nu undrar jag vad som är rimligt med tanke på att det verkar som att det har blivit någon sorts sport att skriva i princip vad som helst på nätet!? Vad kan jag som privatperson göra för att få någon upprättelse?Jag känner mig väldigt kränkt!
David Ingvarsson |Hej, och tack för din fråga!Tråkigt att höra att du känner dig kränkt och oskyldigt utpekad.Liknande frågor har behandlats av Lawline tidigare och jag hänvisar dig därför till ett tidigare svar som en av mina kollegor på Lawline skrivit: http://lawline.se/answers/uthangd-pa-webbsida-fortalHar du fler frågor är du välkommen att återkomma.Mvh