FN's möjlighet att få utdrag från belastningsregistret

2014-10-24 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej,Jag undrar om en overstatlig oranisation, som FN, far utkrava belastningsregistret under rekrytering av personal? Paragraf 11 § i lagen om belastningsregistret (1998: 620) ter sig lite oklar i just denna kontext. Tack!Med vanliga halsningar,Mikael
Cornelia Göransson |Hej och tack för din fråga!Lagen som reglerar detta(1998:620) hittar du https://lagen.nu/1998:620Jag fick inget precist svar när jag undersökte angivna lag, jag skickade därför frågan vidare till polisens registergrupp och fick nedanstående svar:"Jag kan inte hitta något i författningen som stöder det. Förmodligen så begär de ett utdrag för utlandsändamål enligt 9 § 2 st lagen (1998:620) från den enskilde".Jag hoppas du fick svar på din fråga annars rekommenderar jag att du tar kontakt direkt med polisen. http://polisen.se/Service/Belastningsregistret-begar-utdrag/Lycka till!Mvh

Bestridande av parkeringsanmärkning

2014-10-14 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej Jag har fått en parkeringsbot hemskickat till mig där det står att jag ska ha parkerat på en plats där jag vet att jag inte har varit. Jag ringde naturligtvis till bolaget och frågade efter bevis, där de påstodd att de hade bildbevis som de kan skicka hem till mig. Bilderna som de skickar visar en bil utan registeringsskylt. Enligt brevet påstår vakten att han ska ha tittat på chassinumret. chassinumret på min bil sitter innanför motorhuvet. Jag ringer tillbaka igen och frågar efter bevis och då får jag hem ett brev som säger att "parkeringsvakten kände till det registreringsnummer som är knutet till fordonet".För mig verkar det konstigt att de inte har starkare bevis än att någon "känner igen" en bil som för övrigt är väldigt vanlig i färg och utformning. Är det värt att anmäla detta och hur går jag till väga för att göra det?
Johan Hult |Hej,För att bestrida en parkeringsanmärkning (parkeringsbot) vänder du dig till polismyndigheten i det län där bolaget påstår att du parkerat din bil. Du kan hämta en blankett för bestridande av parkeringsanmärkning på polisens hemsida: http://polisen.se/Service/Blanketter/Ovriga-blanketter/Vanliga-blanketter/Bestridande-av-parkeringsanmarkning/Fyll bara i blanketten och lämna den till polisen. Det kostar ingenting att be dem undersöka om parkeringsboten är felaktig.Lycka till!Med vänlig hälsning,

Gallring belastningsregistret

2014-10-12 i Polis
FRÅGA |Hej, undrar jag blev dömd utan bilbälte 2009-10-26 det blev penningböter. Sen blev jag dömd för narkotikabrott 2011-11-30 dagsböter. Sen blev jag dömd för hastighetsöverträdelse där fick jag penningböter 2012-12-31. När preskriberar polisen på belastningsregistret detta? Räknas det från dagsböter eller? Eller 5 år vid varje brott?
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!De aktuella uppgifterna kommer att gallras fem år efter varje enskild dom, beslut eller godkännande. Detta innebär att trafikförseelsen från 2009 kommer att gallras 2014-10-26, narkotikabrottet 2016-11-30 och hastighetsöverträdelsen 2017-12-31.Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.Vänligen,

Vårdslöshet i trafik och Körkortsåterkallelse

2014-10-07 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej, Min man gjorde sig skyldig till trafikförseelse i somras. Han körde på landsväg och skulle göra en vänster sväng, framför sig hade han en mc och en bil. Bilen svängde och mc:n syntes inte till. Han rullade och skulle svänga och han körde på mc:n som kommit i en död vinkel. Föraren ramlade och mc;n fick skador. Föraren skadades inte och mc;n lagades. Ett vittne har enligt min man överdrivit förarens situation och det har han informerat polis om. Efter telefonförhör har han informerats om att domen kommer att bli dagsböter och vårdslöshet i trafik.Ska han invänta beslut och kan han komma att behöva juridiskt stöd? Hans arbete kräver körkort och tillgång till bil.
Fredrik Norberg |Hej Lotta,Och tack för att du använder dig av våra tjänster!I den olyckssituation som din man var med om, så kan både en straffrättslig och en förvaltningsrättslig följd bli aktuell. Vad gäller den straffrättsliga bedömning, i huruvida din man begått vårdslöshet i trafik är det fråga om ett strafföreläggande från polisen, det vill säga ett beslut polisen tar utan föregående rättegång. Om din man erkänner ansvar för brott så blir straffet dagsböter enligt strafföreläggandet. Om din man inte anser sig vara skyldig till brott, bör han neka till ansvar, vilket mest troligtvis leder till ett brottmål i tingsrätten, vilket han då kan (och bör) ta med sig ett juridiskt ombud. Om din man har godtagit strafföreläggandet och därmed erkänt ansvar (alternativt nekar till ansvar men senare döms till ansvar i tingsrätten) är det aktuellt att se till vilka konsekvenser det ger för hans körkortstillstånd (som då blir ett förvaltningsrättsligt ärende). Transportstyrelsen har bland annat till uppgift att besluta om körkortsåterkallelse av körkort, vilket de i så fall gör med stöd av någon av punkterna i Körkortslag (1998:488) 5 kap. 3§. Om transportstyrelsen anser att där finns grund för körkortsåterkallelse kommer de upplysa om det samt begära in ett yttrande vari din man anför vilka omständigheter som talar för att en körkortsåterkallelse inte ska ske. I ett sådant yttrande bygger på regleringen i Körkortslag (1998:488) 5 kap. 9§, det vill säga att han istället för en körkortsåterkallelse ska komma undan med en varning. Vid utformandet av ett sådant yttrande är det generellt sett viktigt att framhäva;(1) Hur lindrigt brottet var och om man tidigare varit straffri(2) Varför en körkortsåterkallelse skulle drabba en särskilt hårtJag hoppas det här svaret hjälper dig i dina frågorMed vänliga hälsningar 

Materiell och formell rätt

2014-10-17 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Kan ni hjälpa mig med att ge exempel på materiella och formella regler? Jag läser juridik på rektorsprogrammet och tycker det här är jättesvårt.
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Med materiell rätt avses de regler som har en handlingsdirigerande funktion och reglerar ett specifikt rättsförhållande. Lite slarvigt och vardagligt uttryckt kan man säga att materiell rätt helt enkelt är "vanliga" lagar.Skollagen innehåller till stor del materiella regler. De talar om vilka skyldigheter och rättigheter som elever, lärare och rektorer har. Ett exempel är SkolL 10 kap. 32 §. Bestämmelsen säger att grundskoleelever under vissa förutsättningar har rätt till skolskjuts. Det är en materiell rättighet.Formella regler finns till för att materiella regler ska kunna tillämpas. I egenskap av myndighet så ska skolan förhålla sig till förvaltningslagen när de tillämpar de materiella reglerna som finns i exempelvis skollagen. Ett exempel är förvaltningslagen 7 §, som säger att när någon enskild är part i ett ärende så ska myndigheten handlägga detta ärende så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Denna regel betyder ingenting i sig självt; om det inte finns något ärende så kan myndigheten inte tillämpa den. Om en enskild har ansökt om t.ex. skolskjuts enligt SkolL 10 kap. 32 § (den materiella rätten) så ska dock myndigheten handlägga detta "så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts".Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.Vänligen,

Skillnaden mellan minnes- och tjänsteanteckning

2014-10-13 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Kan jag begära ut anteckningar som handläggare från försäkringskassan gör under ett möte med mig?
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.När det gäller anteckningar som skapas av handläggare på en myndighet aktualiseras reglerna om allmän handling. Varje svensk medborgare har enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen rätt att ta del av allmänna handlingar. Vad som sedan utgör en allmän handling regleras i huvudsak genom 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen. Med ”handling” avses bland annat en framställning i skrift som kan läsas. En handling är sedan ”allmän” om den förvaras hos en myndighet eller är inkommen eller upprättad hos myndighet. Försäkringskassan är en myndighet.När en handling anses inkommen eller upprättad hos myndighet regleras genom 2 kap. 6-7 § § tryckfrihetsförordningen. I detta fall blir det särskilt reglerna om upprättad handling i 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen som aktualiseras. En handling anses upprättad då den antingen (1.) har expedierats till behörig part eller (2.) då handling ej ska expedieras när det ärende som handlingen hänför sig till har slutbehandlats hos myndigheten eller om handlingen inte hänför sig till något särskilt ärende då den justerats eller färdigställts av myndigheten. Utöver detta gäller sedan särskilda regleringar, vilket vi ska se nedan.I ditt fall rör det sig om ”anteckningar” som har gjorts under ett möte hos en myndighet. För anteckningar ska två olika sorter särskiljas. Dels förekommer ”minnesanteckningar” och dels förekommer ”tjänsteanteckningar”. Reglerna gällande huruvida sådana anteckningar blir allmänna skiljer sig åt. En minnesanteckning är en anteckning som inte i sak medför något nytt till ärendet utan enbart upprepar eller sammanställer sådan information som redan finns, exempelvis genom en promemoria. Med tjänsteanteckning avses sådana anteckningar som handläggaren gör för att komplettera ärendet med uppgifter som behövs för att fatta beslut, en tjänsteanteckning medför alltså att det tillkommer uppgifter i sak.För att kunna fastställa vad som gäller i ditt ärende måste först avgöras om det rör sig om en minnesanteckning eller en tjänsteanteckning. Rör det sig om en minnesanteckning gäller enligt 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen att om minnesanteckningen ej har expedierats ska den inte heller efter den tidpunkt som beskrevs angående 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen (2.) ovan vara allmän handling. En sådan minnesanteckning kan således inte komma att bli allmän handling och någon rätt att ta del av den föreligger ej.För tjänsteanteckning föreligger de vanliga reglerna i 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen och om någon expediering likt (1.) ej sker föreligger rätt att ta del av handlingarna (2.) när myndigheten har slutbehandlat ärendet. Någon rätt att ta del av handlingar innan dess, eller fortlöpande medan ett ärende behandlas förekommer således ej.Beroende på vilken form av anteckningar som har gjorts och huruvida ärendet ska komma att slutbehandlas alternativt expedieras så föreligger olika möjligheter för dig att begära ut anteckningarna. Jag hoppas att denna genomgång av rättsläget har gett dig vägledning i din fråga. I annat fall är du välkommen att vända dig till oss på Lawline.se med ytterligare frågor.Tryckfrihetsförordningen finner du https://lagen.nu/1949:105#K1. Vänligen,

Vad gäller när man stannar för att lasta av saker från bilen?

2014-10-10 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej, Jag bor i ett lägenhetshus mitt i stan, inne på gården som tillhör mitt hus finns hyrda parkeringsplatser. Jag ska snabbt lasta av en sak till min lägenhet. Så jag ställer min bil längst huskanten inne på gården, alltså inte på en parkeringsplats, den står inte i vägen och blockerar inte något. Jag springer snabbt upp och kommer tillbaka och har fått p-bot. Mellan 13.23-13.25 står det.Vad gäller här? Har jag inte rätt att få lasta av under 2 minuter?
Caroline Orava |Hej! Tack för att du vänder dig hit till Lawline med din fråga.Att stanna bilen för att lasta av eller på saker räknas inte som att man parkerat. Det finns två huvudprinciper för när man inte får stanna, och det är om fara uppstår eller om man stör andra genom att stanna. Inom tättbebyggt område får man dock inte stanna bilen på allmänna platser utanför vägen. Som väg räknas väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon, enligt 2 § Förordning om vägtrafikdefinitioner. Allt annat räknas som terräng och där får man inte stanna eller parkera sin bil. Om du får lov att stanna inne på gården beror alltså på om man kan se den som väg eller som terräng. Eftersom jag inte vet hur det ser ut på gården så kan jag inte ge något definitivt svar på detta. På din beskrivning låter det som att stora delar av gården utgörs av en parkering, och då är det ju en plats som allmänt används för trafik med motorfordon. I så fall ska du kunna stanna bilen och lasta av och på saker utan att få p-bot.Vänliga hälsningar,

Omhändertagande enligt LOB och återkallande av tillstånd att inneha skjutvapen.

2014-10-06 i Polis
FRÅGA |Hej. Det är som så att jag fick hem papper ifrån polisen där det stod att dom skulle göra en utredning om återkallelse av tillstånd att inneha skjutvapen. Detta föranledes av att jag hade blivit tagen enligt lob två gånger under kort tid samt att jag för 1år sedan hade en hastighetsöverträdelse. Jag gick in på mötet hos soc som var frivilligt och fick redogöra för dessa två tillfällen och hon tyckte inte att jag verkade ha några problem då jag mindes alltihop från båda kvällarna samt att jag helt lugnt utan att bråka eller tjafsa med poliserna följde med dom. Det fanns ju ingen anledning att tjabba emot då lob är en godtycklig lag men jag var dock, enligt min mening, inte i ett sådant tillstånd att jag inte hade kunnat ta vara på mig själv, eller vara en fara för andra. I övrigt så har jag aldrig gjort någonting, jag är lugn skötsam och dricker nästan aldrig alkohol då jag behöver vara nykter för att kunna åka ut på eftersök kvällar, nätter och helger med hundarna. Vad jag undrar över är, vad skall jag göra för att få behålla mina vapen? Jag lever för jakten med mina hundar, jag ställer upp på eftersök och hjälper till vid skyddsjakt på vildsvin. Jag jobbar så mkt det går vår och sommar med övertid och sparar allt i komp och semester för att kunna vara ledig på höstarna. Vad skall jag göra?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!Enligt Vapenlagens 6 kap. 1 § ska ett beviljat tillstånd att inneha skjutvapen återkallas bland annat om tillståndsinnehavaren visat sig olämplig att inneha skjutvapen. Om det är sannolikt att ett tillstånd att inneha vapen kommer att återkallas ska polisen besluta om att omhänderta vapnen om det inte finns särskilda omständigheter som talar emot omhändertagandet (6 kap. 4 §).I ditt fall har polisen meddelat att man ska utreda om du är olämplig att inneha skjutvapen och tillståndet därför ska återkallas. Anledningen till utredningen är dels en hastighetsöverträdelse för ett år sedan och dels att du två gånger under kort tid blivit omhändertagen enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB), dvs att du anträffats så berusad att du bedömts inte kunna ta hand om dig själv eller utgjort en fara för dig själv eller andra. Just brott kopplade till hög berusning anses enligt Rikspolisstyrelsen påverka bedömningen av om "personen kan anses pålitlig, omdömesgill och laglydig", detta eftersom alkoholrelaterade brott innebär att det finns en risk för ett underliggande alkoholmissbruk. I praxis har t ex grovt rattfylleri ansetts vara skäl nog för att personen ska anses vara olämplig att inneha skjutvapen. Att på kort tid bli omhändertagen två gånger enligt LOB skapar alltså frågetecken kring lämpligheten att inneha skjutvapen. Som jämförelse påverkar omhändertagande enligt LOB möjligheten att beviljas tillstånd att inneha skjutvapen.Du kan inte göra mycket mer än det du redan gjort, det vill säga att delta i utredningen och redogöra för hur ditt liv och dina förhållanden ser ut. Att du lever för jakten är tyvärr ingenting som det i praxis har tagits hänsyn till, däremot tas i bedömningen hänsyn till personens levnadsförhållanden och liknande. Att du i övrigt varit skötsam, nykter och har ett ordnat liv talar alltså för dig, medan de två omhändertagandena enligt LOB tyvärr talar emot dig i utredningen och kan innebära att ditt tillstånd återkallas. Om polisen fattar beslut om att återkalla ditt tillstånd att inneha skjutvapen kan du om du anser beslutet är felaktigt överklaga det (se 10 kap. 1 § i Vapenlagen).Vänligen,