Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga. Enligt Skatteverket så ska du anmäla flyttning till utlandet om du planerar att studera utomlands i ett år eller mer. Om din folkbokföring upphör och du studerar inom EU eller i Schweiz så måste du betala sjukvårdskostnaderna i Sverige, om du inte har en försäkring som täcker detta. Om du är folkbokförd i annat nordiskt land så har du bara rätt till nödvändig sjukvård till det patientavgift som har beslutats av landstinget. All annan sjukvård får du bekosta själv. Vänliga hälsningar,

Hanna Wingren |Hej och tack för din fråga,Eftersom att har undersökt denna fråga närmre har jag fått följande information. Om man är över 18 år är det tillåtet att dricka öl 3.5 %, om det inte görs i berusningssyfte, vilket innebär att man sitter med en större mängd öl. Inom SL:s område är det dock inte tillåtet. Eftersom att jag inte känner till de närmre omständigheterna kan jag inte svara på om polisen gjorde rätt eller fel i detta enskilda fall.Vänliga hälsningar,

Per Englund |Hej! Frågan om polisiärt samarbete och rätt för utländsk polis att efterfölja en misstänkt brottsling över nationsgräns regleras i Schengenkonventionen 41 art. Genom denna bestämmelse har Sverige tillåtit utländsk polis att färdas över gränsen i vissa fall, artikeln ger dock en möjlighet för Sverige att avtala med våra grannländer om hur långt in på svenskt  territorium utländsk polis får vistas. Detta har till exempel resulterat i ett avtal mellan Sverige och Danmark som tillåter gränsöverskridande motsvarande 25 km. Gällande just Finland har jag inte hittat något sådant avtal, vilket bör innebära att Finländsk polis inte är begränsade till ett specifikt antal kilometer. Av Schengenkonventionen följer också att den polis som utövar gränsöverskridande verksamhet ska tillämpa nationell rätt i den bemärkelsen att finsk polis tillämpar svensk lag efter att man passerat gränsen. Det kan också tilläggas att polis som befinner sig på utländskt territorium antingen ska bära uniform eller köra ett tydligt polisfordon. Hoppas det var svaret du sökte efter!

Anonym X |Hej!Tack för din fråga!Sekretessmarkeringen är inte bindande utan sätts på dokument som kan vara sekretessbelagda som en slags "varning". En handling som har en sådan markering kan ändå lämnas ut om den tjänsteman som är ansvarig för utlämning av handlingen bedömer att den inte bör vara sekretessbelagd vid det tillfälle då frågan uppkommer om utlämning av handlingen. Likaså kan en handling som inte har sekretessmarkering bedömas som sekretessbelagd och därmed inte lämnas ut av tjänstemannen vid den tidpunkt då någon efterfrågar utlämning av handlingen.Sekretessmarkering är således bara en markering att en myndighet tidigare bedömt att handlingen kan tänkas omfattas av en bestämmelse om sekretess och kan därmed tjäna som en påminnelse om att en noggrann sekretessprövning kan vara aktuell innan utlämnande av handlingen. Även om en myndighet tror att en handling kan omfattas av en sekretessbestämmelse är myndigheten dock inte skyldig att sekretessmarkera denna. Så markeringen är således bara en markering och innebär inte att handlingen med säkerhet är sekretessbelagd utan en bedömning ska ändå ske i det enskilda fallet när någon efterfrågar utlämnande av handlingen. Någon skyldighet för en myndighet att sekretessmarkera handlingar som kan omfattas av sekretess finns inte heller.Med vänlig hälsning,

Ingrid Benzinger | Hej och tack för din fråga! Jag ska göra mitt bästa för att besvara den så gott och utförligt som jag kan. Om handikappersättning Handikappersättning är en så kallad bosättningsbaserad förmån, vilket innebär att man för att ha rätt till den måste man vara bosatt i Sverige. Man förlorar dock inte rätten till handikappersättning bara för att man tillfälligt bor i ett annat EU-land, om vistelsen där inte kan antas bli längre än ett år. Som jag förstår din situation har du dock bosatt dig i Frankrike för en längre period, vilket innebär att du enligt den svenska lagen inte längre är berättigad till handikappersättning från svenska Försäkringskassan. Önskan från EU är att en person som flyttar mellan olika EU-länder, och därmed ”utnyttjar sin rätt till fri rörlighet”, ska få ta med sig vissa sociala förmåner som denne hade rätt till i sitt ursprungliga bosättningsland. Syftet är just att underlätta för personer att flytta mellan länder i EU. Den förordning som reglerar detta område är Förordning nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. En förmån som omfattas av denna förordning och dessutom är en så kallad ”kontantförmån” är enligt huvudregeln exportabla vilket innebär att de får tas med då en försäkrad flyttar till ett annat EU-land. En ”kontantförmån” är enligt förordningen en förmån som innebär att pengar betalas ut p.g.a. inkomstbortfall vid (t.ex.) sjukdom. Andra förmåner är så kallade ”vårdförmåner”, och dessa är inte exportabla och man har alltså inte rätt att ta med sig dem vid flytt till ett annat EU-land. Avgörande för ditt fall är därför till att börja med om handikappersättning är en sådan social förmån vid sjukdom som omfattas av förordningen. Det finns ett fall från EU-domstolen som menar detta, C-299/05 Kommissionen mot Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd. För att handikappersättningen ska få tas med måste den dock inte bara falla in under förordningen, utan dessutom ses som en kontantförmån och inte en vårdförmån (alltså som ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom, och inte som vård vid sjukdom). Detta är inte helt klarlagt, och därmed är rättsläget oklart. Att få det avgjort antingen av svensk förvaltningsrätt eller EU-domstolen vore väldigt bra, men det kan bli en långvarig process. Det du ska börja med att göra, innan du kan gå till EU-domstolen, är att överklaga Försäkringskassans beslut att dra in din handikappersättning till Förvaltningsrätten. Om överklagandefristen redan har gått ut kan du söka på nytt, och blir svaret att du inte har rätt till ersättning p.g.a. din utlandsvistelse kan du överklaga det nya beslutet. Processen i Förvaltningsrätten kostar aldrig någonting för dig som enskild, inte heller om du senare överklagar Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten eller Högsta Förvaltningsdomstolen. Om det råder oklarhet angående ifall handikappersättningen utgör en sådan kontantförmån som enligt EU:s direktiv är exportabel ska de svenska domstolarna inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Dessvärre är detta en process som kan ta väldigt lång tid, men det kan hur som helst inte kosta någonting för dig. Om skatten Man slutar inte att vara skattskyldig i Sverige bara för att man flyttar till ett annat land och skriver sig där. Det finns två sätt man kan vara skattskyldig i Sverige. Antingen anses du fortfarande vara obegränsat skattskyldig här, det är man om man tidigare har varit bosatt i Sverige och fortfarande har väsentlig anknytning hit. För att avgöra om man har väsentlig anknytning beaktas bl.a. hur länge man har bott i Sverige, om man har kvar familj och t.ex. fastighet här, om man endast vistas utomlands av hälsoskäl m.m. Är man obegränsat skattskyldig i Sverige är man skyldig att betala skatt för alla sina inkomster här. Är du inte obegränsat skattskyldiga i Sverige är du istället begränsat skattskyldig här. Detta är egentligen precis alla människor, även de som aldrig har bott här. Begränsat skattskyldiga personer ska betala skatt i Sverige för vissa angivna inkomster. De är bl.a. skyldiga att betala skatt enligt den särskilda lag för utlandsboende (SINK) som du nämner. Denna lag omfattar pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting, och pension p.g.a. annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Konsekvensen av detta är alltså att om du fortfarande anses ha väsentlig anknytning till Sverige är du obegränsat skattskyldiga här, och skyldig att betala skatt på din pension här. Om du kan visa att du inte har väsentlig anknytning längre, och därmed har blivit begränsat skattskyldig, är du ändå skattskyldig för pension här enligt SINK om den inte kommer från tjänstepensionsförsäkring. Jag hoppas att mina svar har kunnat vara till hjälp! Lycka till med allt! Med vänlig hälsning

Emily Bengtsson |Hej,Tack för din fråga!2 § i lag (1938:121) om hittegods (se: https://lagen.nu/1938:121) stadgar följande: "Hittegods skall väl vårdas. Vill upphittaren överlämna godset till polismyndighet, have rätt därtill. Polismyndighet må ock eljest, där så finnes påkallat, omhändertaga godset. Polismyndighet må låta försälja hittegods, när godset ej kan vårdas utan fara för försämring eller vården är förenad med alltför stora kostnader eller eljest särskilda skäl till försäljning finnas."Denna vårdplikt betyder att den som har tagit hand om hittegods är skyldig att vårda det på ett sätt så att det inte förstörs.Vänligen,

Ronja Kleiser |Hej! Det är svårt att ge ett enkelt svar på din fråga men man kan generellt säga att den svenska rättsordningen givetvis påverkats av influenser från andra delar av världen. Till att börja med bygger stora delar av den moderna juridiken på det rättssystem som utvecklades i antikens Rom. Svensk rätt har även varit starkt influerad av den tyska juridiken och under de senaste åren har samarbetet inom EU varit viktigt för rättsutvecklingen. Man bör komma ihåg att lagar stiftas av politiker i riksdagen och på samma sätt som politiken påverkas därför juridiken av de aktuella debatterna och de politiska strömningarna i samhället.Den franska revolutionen skedde under slagorden: "frihet, jämlikhet, broderskap"(på franska liberté, egalité, fraternité)och kan ses som ett uttryck för folkets önskan om mer inflytande i politiken.  Man ville också jämna ut skillnaderna mellan de fyra stånden och minska adelns makt.Det rättsområde som främst påverkats av den franska revolutionen är enligt min mening den offentliga rätten som styr hur statens makt får utövas. Regeringsformen är en av Sveriges grundlagar och i lagens första kapitel nämns  t ex att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet(RF 1:2) och att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt(RF 1:1). De idéer som låg till grund för revolutionen märks alltså i vår tid bland annat i Sveriges statsskick.Med vänlig hälsning,

Johanna Österlund |Hej och tack för din fråga!I 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF)  finns en rätt för varje svensk medborgare att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt fyller en viktig kontrollfunktion för den offentliga maktutövningen som sker genom olika myndighetsbeslut, men är också en viktigt del i ett fritt meningsutbyte och yttrandefriheten som sådan.  Eftersom det är den offentliga maktutövningen som ska kontrolleras är det därför endast handlingar som förvaras på myndigheter som anses vara allmänna och som ska lämnas ut om någon begär det (2 kap. 3§ TF). Kravet på förvaring hos myndigheter har tolkats som att även handlingar som förvaras hos privata aktörer (till exempel en ideell förening) kan vara allmänna. Han/hon som vill ha ut handlingarna måste dock vända sig till myndigheten, i detta fall kommunen, och be att få ut handlingarna. Som en ideell förening finns ingen skyldighet att lämna ut offentliga handlingar med undantag för att vissa privata aktörer kan få i uppdrag att utföra förvaltningsuppdrag åt kommunen. Med vänlig hälsning