Offentlighetsprincipen utomlands?

2014-08-22 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej, I Sverige kan man kontakta Tingsrätten och få ta del av domar, men hur gör man om man vill ta reda på om personen i fråga även har domar i ett annat land?
Fredrik Holst |Hej Daniel!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Offentlighetsprincipen, som regleras genom 2:1 tryckfrihetsförordningen (Länk), något som får sägas vara utmärkande för Sverige. I andra länder har man generellt inte denna vidsträckta offentlighetsprincip som vi har i Sverige. Det finns ingen möjlighet att hämta ut andra länders domar via våra de svenska tingsrätterna. Viss praxis från europadomstolen finns på EU:s webbplats, men mer specifikt för andra länders domstolar tror jag blir svårt att få tillgång till, särskilt då du inte är medborgare i det landet. 

Massmedial kränkning, förtal?

2014-08-22 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej. Jag läste idag en artikel i Veckans Affärer som ligger ute på nätet och där jag finns med: som Sveriges värsta skattesmitare!? Det var ju för mig en kränkande artikel Jag vet med bestämdhet att jag inte har några skatteskulder! Nu undrar jag vad som är rimligt med tanke på att det verkar som att det har blivit någon sorts sport att skriva i princip vad som helst på nätet!? Vad kan jag som privatperson göra för att få någon upprättelse?Jag känner mig väldigt kränkt!
David Ingvarsson |Hej, och tack för din fråga!Tråkigt att höra att du känner dig kränkt och oskyldigt utpekad.Liknande frågor har behandlats av Lawline tidigare och jag hänvisar dig därför till ett tidigare svar som en av mina kollegor på Lawline skrivit: http://lawline.se/answers/uthangd-pa-webbsida-fortalHar du fler frågor är du välkommen att återkomma.Mvh

Åtalsunderlåtelse i belastningsregistret?

2014-08-19 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hejsan, jag ska på en jobbintervju på torsdag och dom kommer ta ett utdrag från mitt belastningsregister, företaget är sektor alarm, som säljer larm till moderna bostäder. Hösten 2013 blev jag tagen för snatteri för att jag råkade gå ut med en cokacola ur butiken och fick åtalsundelåtelse. Nu undrar jag om företaget i fråga kan se detta i registret? Sen så undrar jag om registrrn man tar ut själv visar saker som åtalsunderlåtelse?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Enligt 3 § st. 1 p. 2 lagen (1998:620) om belastningsregister ska registret innehålla uppgifter om åtalsunderlåtelse skett enligt 20:7 RB. Denna uppgift gallras tio år efter beslutet, eller om personen var under 18 år vid tidpunkten för brotten, tre år efter beslutet, se 17 § p. 11 a & b samma lag.Detta bör som jag förstår det alltså synas i registerutdraget. Ett registerutdrag som du själv tar ut bör, eftersom regleringen som gäller för begränsade utdrag enligt 9 § st. 2 inte aktualiseras, också visa en sak som åtalsunderlåtelse.Lagen om belastningsregister hittar du här.Rättegångsbalken (RB) hittar du här.Hoppas du blev klokare av mitt svar. Jag önskar dig lycka till och tveka inte att höra av dig för fler frågor.Mvh,

Tryckfrihetsbrott, förtal

2014-08-17 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Min mans ex-fru har i en tidningsintervju bl.a. hävdat att min man har psykopatiska drag och en hel del annat som är osant. Hon uppger inte hans namn men vi bor i en mindre stad så dom som känner någon av dem vet ju vem hon menar. Det finns barn med både deras och våra som ju lidit skada av att hon påstår hemska osanningar om deras far. Finns det något rättsligt vi kan gå vidare med? Förtal el liknande?
Hedda Gejrot |Hej och tack för din fråga!Förtal regleras i Brottsbalken (BrB) 5 kap 1 § och förutsätter att gärningsmannen har pekat ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnat uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (se https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1). Om uttalandet som din mans ex-fru gjorde kan dömas som förtal eller inte är svårt för mig att närmare utreda utan att ha mer information om vad som sagts, i vilket sammanhang etc. Om din man till exempel är känd anses att han "tåla" mer. För att ett uttalande ska anses vara förtal är det tillräckligt att det genom sitt innehåll typiskt sett duger för att utsätta en person för andras missaktning, det krävs alltså inte att man bevisar så faktiskt har skett. För att uttalandet ska anses utsatt någon för andras missaktning brukar man säga att det är nedsättande för personens ”goda namn och rykte”. Det finns inga krav på att uppgiften ska ha varit sann eller osann.Förtal via tryckt skrift är ett så kallat tryckfrihetsbrott enligt Tryckfrihetsförordningen (TF) 7 kap. 4 § p. 14 (https://lagen.nu/1949:105#K7P1S1). Detta innebär att det inte blir ex-frun utan den ansvarige utgivaren som eventuellt får bära ansvaret, se TF 8 kap 1 § (https://lagen.nu/1949:105#K8P1S1). Enligt 12 § i samma kapitel utgår man från att allt som står i en tidning förts in med utgivarens vetskap. Det bör nämnas att utgivaren kan gå fri från ansvar om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken. I så fall krävs dock att ex-frun kan bevisa att hennes påståenden stämmer eller att hon hade god anledning att tro så.Om ni inte vill gå vidare med detta via domstol finns andra vägar. Det finns etiska regler för press, radio och tv, vilket bevakas av allmänhetens pressombudsman (PO) och det går bra att vända sig dit. PO kan göra en klanderanmälan till Pressens Opinionsnämnd (PON). Beslutar PON att tidningen ska klandras måste tidningen publicera nämndens uttalande och betala en avgift.Hoppas du har fått svar på din fråga! Vänligen, 

Indraget körkort pga. omhändertagande enligt LOB

2014-08-22 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Jag ar blivit lobad. Ångesten är total. Jag är 38 år och var ute med några kollegor och jag drack alldeles för mycket vilket resulterade i att jag blev omändertagen enligt lob. Jag är skötsam, har inga alkoholproblem och det har inte hänt tidigare. Men jag känner mig orolig över vad som kommer hända. Finns det risk för mitt körkort ? Jag är även jägare och har vapenlicenser?
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaEnligt körkortslagen 5 kap 3§ 5p är ”opålitlighet i nykterhetshänseende” grund för att återkalla ett körkort, således kan ett omhändertagande vid onykterhet visa på en sådan opålitlighet. Transportstyrelsen har en skyldighet att skyndsamt utreda en körkortsinnehavares lämplighet om det finns anledning att anta att denne inte uppfyller kraven för att inneha körkort. Den praxis (se bland annat RÅ 1987 not. 475) som finns från regeringsrätten (nu mer Högsta förvaltningsdomstolen) är relativt gammal men fastslår att omhändertagandena i sig inte ger tillräckligt stöd för att direkt avgöra frågan om en person är opålitlig i nykterhetshänseende, en utredning om personens lämplighet behövs. En sådan utredning tar då hänsyn till en helhetsbild av personen. Vad jag förstår av din berättelse skulle en sådan helhetsbild troligen inte visa att du vore olämplig som körkortsinnehavare då detta varit en engångsföreteelse. Vad det gäller vapenlicens kan denna dras in om licensinnehavaren är att se som olämplig att inneha skjutvapen. En grund för sådant återkallande kan vara ett omhändertagande enligt LOB, men då har det varit frågan om fler omhändertaganden än ett. Exempel på detta är RÅ 1991 ref 34 då en person omhändertagits tre gånger inom en tvåårsperiod. Det framstår alltså som en relativt låg risk att ditt körkort och/eller vapenlicens ska dras in pga. det inträffade Länk till körkortslagen har du https://lagen.nu/1998:488 Länk till vapenlagen har du https://lagen.nu/1996:67 Vänligen

Offentlighetsprincipen – hämta ut polisrapport?

2014-08-20 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! Får jag hämta ut en polisrapport på polisens kontor även om jag inte varit part i ärendet?
Mattias Liljebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Huvudregeln är att den s.k. offentlighetsprincipen gäller, vilket innebär att alla svenska medborgare har rätt att ta del av alla allmänna handlingar som finns hos en myndighet enligt 2 kap 1§ Tryckfrihetsordningen (TF). En polisrapport är som huvudregel en allmän handling som du kan begära ut hos det aktuella poliskontoret. Polisen kommer då att pröva om handlingen omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och om så skulle vara fallet så kommer du inte att få ta del av den. Exempelvis omfattas ofta sexual mål av sekretess. Det kan även tilläggas att om du skulle få avslag på din begäran så kan du begära ett myndighetsbeslut som i sin tur kan överklagas.Hoppas detta var svar på din fråga! TF hittar du här och OSL hittar du här.Vänligen,

Förstörandelagen

2014-08-17 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej!Om jag skulle importera en nätdrog som ännu inte är klassad som narkotika eller hälsofarlig vara och tullen stoppar mitt paket, kan jag då bli åtalad för något?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Lagen (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser, förstörandelagen, trädde i kraft i april 2011. Lagen ger polismän och tulltjänstemän möjlighet att beslagta substanser med missbrukspotential som ej ännu är klassificerade som narkotika eller hälsofarliga men som kan antas bli det. Åklagare, eller särskild befattningshavare hos Tullverket i enklare fall, kan därefter besluta om förstörande av substansen. Lagen innehåller inga straffbestämmelser för exempelvis innehav, bruk eller import av berörda substanser, utan reglerar bara myndigheters möjligheter att beslagta och förverka dem. Du kan alltså inte bli åtalad för att ha försökt importera en ej klassificerad substans.MVH

Uppehållstillstånd på grund av anknytning för barn över 18 år

2014-08-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag har träffat en man som jag vill gifta mig med. Han bor nu i Iran, har tidigare bott i USA. OM han får uppehållstillstånd i Sverige när vi gifter oss, finns det då någon möjlighet för att två av hans barn över 18 år kan få uppehållstillstånd i Sverige. Mannen är rullstolsbunden och har idag mycket hjälp av barnen.
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!Regler om uppehållstillstånd m.m. återfinns i utlänningslagen (2005:716), https://lagen.nu/2005:716. Uppehållstillstånd kan ges genom anknytning till en person som fått uppehållstillstånd i Sverige, på grund av EU:s familjeåterföreningsdirektiv. Det gör att familjer ska vara tillsammans i största möjliga mån, och detta är inkorporerat i utlänningslagen. Dock är din framtida makes barn över 18 år, och det är då svårare att få uppehållstillstånd på grund av anknytning eftersom beroendeförhållandet i familjen inte är lika utpräglat, och det finns ingen bestämmelse som säger att de ska få uppehållstillstånd på grund av anknytning, jfr 5 kap 3§ UtlL. Dock finns det en bestämmelse i 5 kap 3a§ UtlL som anger att uppehållstillstånd får ges om en utlänning på något annat sätt är nära anhörig med någon med uppehållstillstånd än vad som anges i 3§ om personerna ingick i samma hushåll och det finns ett särskilt beroendeförhållande som fanns redan i hemlandet. Observera att alla dessa rekvisit måste vara uppfyllda för att det ska bli tillämpligt och då får uppehållstillstånd beviljas. I prop. 1996/97:25 s.113 så angav lagstiftaren att det kan röra sig om ogifta hemmavarande barn över 18 år eller att föräldern tagits om hand av något barn i hemlandet. De säger också: "Gemensamt för de släktingar som kan komma i fråga för uppehållstillstånd på grund av tidigare hushållsgemenskap måste vidare vara att det också finns någon form av beroendeförhållande, som gör det svårt för släktingarna att leva åtskilda. Det innebär att det måste krävas att de levt i samma hushåll omedelbart före den härvarandes flyttning till Sverige och att ansökan om familjeåterförening görs relativt snart efter det att den härvarande bosatt sig här. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda torde det vara svårt att visa att något beroendeförhållande förelegat. Självfallet måste dock hänsyn tas till att praktiska svårigheter kan ha medfört att det inte varit möjligt för släktingen utomlands att ge in en ansökan om uppehållstillstånd omedelbart efter det att den härvarande bosatt sig här."Utlänningsnämnden har också i ett vägledande beslut ansett att man ska väga in andra faktorer i bedömningen av beroendeförhållandet så som exempelvis släktskapet, sökandens civilstånd, ålder osv. Bevisbördan för att personerna levt i hushållsgemenskap ligger på sökanden.För att summera finns det en god chans att din framtida makes barn kan få uppehållstillstånd om de levde tillsammans i hemlandet och din make var beroende av deras vård. Dock är det sökanden som måste visa att detta är uppfyllt och det resulterar endast i att Migrationsverket får bevilja uppehållstillstånd, de måste inte.Hoppas du har fått svar!