Husrannsakan enligt polislagen

2015-04-27 i Polis
FRÅGA |polisen letade efter en försvunnen person dom fick leta genom mitt husoch mina uthus. dagen efter låg det en lapp utanför min dörr. där stod det att för min kännedom har polisen sökt igenom mitt hus.dom har brutit upp ett fönster gått in och letat efter den försvunna personen.garderopsdörrarna stod öppna fönstret hade brytmärken haspen borta . min fråga får dom bryta sig in hos mig utan mitt medgivande . dom hade kunnat ring jag hade varit hemma på 10 min
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Jag utgår i mitt svar från att du med 'försvunnen person' avser någon som med laga stöd ska omhändertas av polisen, exempelvis LPT-patienter som är 'på rymmen' enligt LPT 47 § eller utlänningar som får tas i förvar enligt 10 kap. 17 § utlänningslagen. För dessa situationer är polislagen 20 § tillämplig. Enligt bestämmelsen får polisen vidta husrannsakan i den eftersöktes bostad för att leta efter honom eller henne. När det gäller husrannsakan i andra bostäder än just den eftersöktes krävs synnerliga skäl, vilka kan föreligga om det finns faktiska omständigheter som påtagligt visar att man med fog kan vänta sig att den sökte finns där husrannsakan avses ske, jfr JO 1985/86 s. 149 f. Polismakten måste emellertid alltjämt beakta behovs- och proportionalitetsprinciperna, som för polislagens del är kodifierade i 8 § och i viss mån även 10 §. Principerna uttrycker sig i 8 § som så att "en polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift skall under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter." Det framgår inte av dina uppgifter huruvida polisen visste om den de letade efter fanns i huset eller inte. Om så ändå var fallet skulle det sannolikt krävts att den eftersökte riskerades fly för att en så ingripande åtgärd som att med våld forcera en dörr ska ha ansetts försvarlig, särskilt med hänsyn till att polisen inte kontaktade dig innan de vidtog åtgärden. Min bedömning, utifrån de uppgifter du lämnat, är sålunda att detta inte var en lovlig husrannsakan.MVH

Folkbokföring

2015-04-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejHar en fråga om var man skall folkbokföra sig. Skall man folkbokföra sig i sitt fritidshus om man bor där mer än halva året. Har svårt för att tolka lagen om folkbokföringslagen för där står bara anse sig vara bosatt eller kan man vara folkbokförd på en annan ort även om man bor där mindre än halva året.
Josefin Lind |Hej, och tack för din fråga! I folkbokföringslagens 7 § finns huvudregeln angående vart en person ska vara folkbokförd. Där stadgas att en person ska vara folkbokförd på den ort där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. I de fall en person kan anses vara bosatt på fler än en fastighet ska personen anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon sammanlever med sin familj eller om övriga omständigheter pekar på att hemvisten ska vara kopplad till en speciell ort. Övriga omständigheter är till exempel arbetsförhållanden, antalet övernattningar i respektive bostad samt var huvuddelarna av personens ägodelar förvaras. I 8 § stadgas dessutom att om en person under en på förhand bestämd tid, av högst ett år, regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den han eller hon egentligen är folkbokförd på ska någon ändring av folkbokföringsorten inte anmälas. Om jag uppfattat din situation rätt behöver du alltså inte ändra din folkbokföringsort eftersom du inte ämnar att bo i sommarstugan året om. Du har för avsikt att bo på din nuvarande folkbokföringsort resterande månader när du inte bor i sommarstugan, således behöver du inte anmäla om en ny folkbokföringsort. Hoppas svaret gav klarhet i vad som gäller angående folkbokföringslagen och vart man ska folkbokföra sig!Vänliga Hälsningar,

Sekretess inom socialtjänsten

2015-04-22 i Sekretess
FRÅGA |Kan landsting eller privatläkare få tillgång till uppgifter, om ärenden som bland annat rör LVU eller LSS, från socialtjänsten?
Homan Gerami |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av 26 kap. 1 § offentlighet och sekretesslagen (OSL) framgår det att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att sekretessen kan röjas utan att den enskilde eller dennes närstående lider men. Socialtjänsten har därmed fog att neka myndigheter och privata aktörer uppgifter om en enskild.Det finns dock en del undantagsbestämmelser som kan vara av intresse beroende på vad du är ute efter. Av 26 kap. 7 § OSL framgår det att sekretess ej gäller för utlämnande av vissa former av beslut som till exempel beslut om omhändertagande av en enskild, beslut om vård utan samtycke och beslut om sluten ungdomsvård. Av 26 kap. 9 § OSL framgår det även att socialtjänsten får lämna uppgifter till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Förevarande lagrum är dock enbart tillämplig på barn som far illa, personer med missbruksproblem och patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Det finns ytterligare sekretessbrytande bestämmelser föreskrivet i 26 kap. 9a-10 §§ OSL. Vänligen,

Partinsyn vid nedlagd förundersökning?

2015-04-21 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej jag har en fråga kring en anmälan. Min vän gjorde en anmälan mot sin kille för misshandel och olaga hot. Nu ångrar hon sig och vill inte att ärendet ska gå till rätten. Vad kan den misstänkte eller anmälda se om målsägande inte någonsin dykt upp på förhöret? Kan misstänkte veta vad hon sagt? Eller vilken info är tillgänglig för den som blivit anmäld. Förundersökningen har blivit nerlagd då hon aldrig ville gå med på något förhör så vad vet den misstänkte i dagsläget kring själva ärendet om den begär ett utdrag från domstol?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Först och främst bör det nämnas att det inte finns någon generell rätt att dra tillbaka en polisanmälan som redan gjorts. Rättegångsbalken (RB) 20 kap. 6 § stadgar att "åklagare skall, om ej annat är stadgat, tala å brott, som hör under allmänt åtal.". Med detta förstås att åklagaren har en plikt att väcka åtal om vederbörande anser att tillräcklig bevisning föreligger, oavsett anmälarens inställning.Angående din huvudfråga. Under pågående förundersökningar har den som är misstänkt för ett brott en rätt till partsinsyn, enligt RB 23 kap. 18 §. Den misstänkte har då rätt att ta del att ta del av det som förekommit i utredningen, inklusive anmälan som gjorts mot honom eller henne. Partsinsynen sträcker sig dock inte till nedlagda förundersökningar, eftersom det i detta skede inte längre kvarstår några misstankar. Med detta sagt kan uppgiften i ditt fall alltså endast begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen. Nedlagda förundersökningar kan omfattas av sekretess, dels till skydd för en framtida återupptagen förundersökning (offentlighets- och sekretesslagen, OSL, 18 kap. 1 §), dels till skydd för enskild (OSL 35 kap. 1 §), varav sekretessen till skydd för enskild är starkare. Därtill kan polisanmälan omfattas av sekretess mot den anmälde, men endast om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs, OSL 35 kap. 2 §.Notera att nedlagda förundersökningar kan tas upp igen, om ny bevisning framkommer.MVH

Omprövning och överklagande av beslut från Försäkringskassan

2015-04-27 i Försäkringskassan
FRÅGA |Jag tror att det är förvaltningsregler. Försäkringskassan hade upplyst mig om att jag kan begära ändring av deras beslut. Men det måste jag göra under av Försäkringskassan angiven tid. Om jag inte gör det vinner deras avslagsbeslut laga kraft och kan inte överklagas. Jag tycker att det är inte sant - fast jag kan inte hitta motargument. Rent logisk - jag har rätt att min sak bli prövad av en oberoende enhet - dvs inte enbart själva myndigheten - utan domstolen tex. Men jag kan inte överklaga dit utan att saken måste bli först provad av samma myndigheten som beslutade.Därför anser jag att det finns ingen tidsgräns typ tre veckor - för att begära omprövningen hos en myndighet - har jag rätt ?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Såsom du säger har du enligt 113 kapitlet 10 § Socialförsäkringsbalken rätt att till allmän förvaltningsdomstol överklaga försäkringskassans beslut att avslå din ansökan. För att du ska få överklaga ett beslut från Försäkringskassan krävs dock, såsom Försäkringskassan påpekat, att du först begär att Försäkringskassan, enligt 113 kapitlet 7 § första stycket Socialförsäkringsbalken, självt omprövar sitt beslut att avslå din ansökan. Om Försäkringskassan vid sin omprövning inte beviljar din ansökan kan du dock därefter välja att överklaga beslutet till domstol.För att kunna åstadkomma en omprövning av försäkringskassans beslut krävs att du, enligt 113 kapitlet 19 § Socialförsäkringsbalken, inom två månader från det att du fick del av avslagsbeslutet rörande din ansökan, begär att Försäkringskassan gör en omprövning av sitt beslut att avslå din ansökan. Efter denna tidsperiod har, såsom Försäkringskassan påpekat, beslutet vunnit laga kraft och kan således, enligt 113 kapitlet 7 § andra stycket Socialförsäkringsbalken, inte omprövas och därmed inte heller överklagas.Om tidsperioden gått ut kan du emellertid alltid göra en helt ny ansökan till Försäkringskassan rörande den förmån du vill få av dem. Om Försäkringskassan även då avslår din ansökan börjar då en ny tvåmånadersperiod att löpa, varmed du kan begära omprövning av det nya avslagsbeslutet och därefter även överklaga detta.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Under vilka förutsättningar en kommun kan åläggas ett skadeståndsansvar

2015-04-23 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vi har en pojke på 1,5 år och står sedan snart fem månader i kö för plats i förskola i vår kommun. Vi accepterar vilken förskola som helst i kommunen men har ännu inte fått något erbjudande om plats och handläggaren kan inte heller lova plats förrän i augusti. Eftersom vi båda jobbar heltid måste vi nu anlita en barnflicka, vilket kostar oss ca 6000 kr i veckan. Om vi inte får plats förrän i augusti kommer detta att kosta oss ca 96 000 kr, medan en dagisplats hade kostat betydligt mindre. När vi bestämde oss för när vi skulle ansöka om plats förlitade vi oss på informationen på kommunens hemsida som säger att de ska erbjuda plats inom fyra månader. Man får ställa sig i kö tidigast fyra månader innan man är beredd att ta en plats, så med den information vi hade ställde vi oss i kö fyra månader innan vi ville ha platsen. Om vi däremot hade fått information om att kommunen inte håller vad de lovar och lagen säger hade vi ansökt om plats tidigare för att minska risken att stå utan plats när vi behövde den. Kan vi begära skadestånd av kommunen eftersom de bryter mot skollagen och dessutom lämnar felaktig information på sin hemsida?
Rosa Nicole Abas |Bästa Eva, Tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga!Hemkommunens ansvar Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola ska erbjudas alla barn vars vårdnadshavare önskar det. Av 8 kap. 14 § skollagen (2010:800) (SkolL) kan det utläsas att när vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola i en av kommunens förskolor ska kommunen erbjuda barnet en förskoleplats inom fyra månader. I fall då vårdnadshavarna inte kan garanteras plats på önskad förskola, får hemkommunen fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet en alternativ placering i en fristående förskola. Det står alltså hemkommunen fritt att välja om de vill erbjuda en plats i sin egen (hemkommunens) förskola eller i en fristående förskola. Vad hemkommen dock har att beakta är att barnet ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt (se 8 kap. 15 § SkolL https://lagen.nu/2010:800#K8P15S1) Kommunen kan inte uppfylla skolL:s krav genom att istället erbjuda plats i annan pedagogisk verksamhet. För att hemkommunen ska anses ha fullgjort sin skyldighet genom att erbjuda plats i en fristående förskola ska verksamheten där motsvara den som ska erbjudas i förskola med offentlig huvudman. Bestämmelsen om att kommunen ska erbjuda en förskoleplats inom fyra månader gäller således erbjudande om förskola och alltså inte annan pedagogisk verksamhet; t.ex. ett familjedaghem. Kommunens skadeståndsskyldighet Om kommunen inte har erbjudit ett barn en plats från önskat placeringsdatum trots att anmälan om önskemål om förskola har inkommit senast fyra månader innan ska kommunen anses ha brustit i sitt åliggande och således brutit mot skolL.Det allmänna, kommunen i det ifrågavarande fallet, kan åläggas ett skadeståndsansvar i enlighet med 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) (SkL) med anledning av fel eller försummelse vid myndighetsutövning; eller också enligt 3 kap. 3 § SkL tillföljd av felaktiga upplysningar eller råd. För att kommunen ska anses vara skadeståndsskyldig i enlighet med 3 kap. 2 § SkL krävs som regel att kommunen har orsakat skada genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Då det i Ert fall inte rör sig om någon myndighetsutövning äger bestämmelsen inte tillämpning i fallet. Enligt 3 kap. 3 § SkL kan en kommun bli ersättningsskyldiga för en ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse till följd av att kommunen t.ex. lämnat felaktiga upplysningar eller råd. Ersättningsskyldighet enligt bestämmelsen kräver inte att det är frågan om myndighetsutövning. En förutsättning för ersättning är emellertid att det föreligger ”särskilda skäl”. Det är svårt att säga generellt vilka situationer som enligt bestämmelsen berättigar till ersättning. Det har förts diskusioner bland förarbeten om vad som är att anse ”särskilda skäl” i bestämmelsens mening. Det har framförts att särskild vikt ska fästas vid om informationen är särskilt riktad till den skadelidande.Vad Ni kan göraDet Ni i första hand kan och bör göra är att vända Er till barn- och utbildningsförvaltningen i hemkommunen som har det huvudsakliga ansvaret och uppmärksamma de på att det inte uppfyllt sina åligganden enligt lag. Om bristen är till följd av att det råder en platsbrist så ska kommunen erbjuda en alternativ placering; också det inom fyramånaders-fristen.Skulle något vara oklart eller vill Ni ha hjälp att driva vidare saken är Ni varmt välkomna att ta kontakt med mig på:Telefonnr: 076 261 02 52E-post: rosa.abas@lawline.seI annat fall önskar jag Er ett lycka till och Ni är varmt välkommen att vända Er till oss med Era framtida juridiska frågor.Vänligen,

Körkortsingripande vid rattfylleri narkotika

2015-04-21 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag har fått strafföreläggande för rattfylleri av narkotika. hasch i det fallet 0,0006 visade det sig, det är första gång jag döms för rattfylleri. Jag har blivit dömt för 4 år sedan för hasch bruk. Min fråga kommer jag att få varning eller återkallelse av körkortet?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ett körkort kan återkallas på grunder som föreskrivs i 5 kap. 1 § körkortslagen (https://lagen.nu/1998:488#K5P1S1). Där framgår att ett körkortsingripande sker genom återkallelse, varning eller att körkortsinnehavet förenas med villkor om alkolås. Körkortsingripande ska om det baseras på brottslig gärning som i ditt fall, grunda sig på bland annat ett godkänt strafföreläggande.Körkortet ska återkallas om körkortsinnehavaren, alltså du, gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § lag om straff för vissa trafikbrott (https://lagen.nu/1951:649#P4S1), 5 kap. 3 § 1 punkten b) körkortslagen (https://lagen.nu/1998:488#K5P3S1). Enligt 4 § 2 stycket lag om straff för vissa trafikbrott ska rattfylleri likställas med att det under färden finns kvar något narkotiskt ämne i blodet. Vidare kan ditt körkort återkallas på diverse andra punkter som räknas upp i 5 kap. 3 § körkortslagen, de som kan bli aktuella i ditt fall är 5 punkten att det kan anses att du är opålitlig i nykterhetshänseende, särskilt med beaktande av din tidigare dom. Även 6 punkten kan bli aktuell om det anses att du på grund av personliga förhållanden (till exempel narkotikamissbruk) inte bör inneha körkort.Med det här som grund skulle jag påstå att det är sannolikt att ditt körkort kommer att återkallas, speciellt med beaktande av 5 kap. 3 § 1 punkten körkortslagen. Dock kan jag inte svara med säkerhet på vilken åtgärd som kommer att vidtas i ditt fall. Transportstyrelsen gör en sammanvägd bedömning. Om det anses att en varning är en tillräckligt ingripande åtgärd kommer inte en återkallelse att ske, se 5 kap. 9 § körkortslagen (https://lagen.nu/1998:488#K5P9S1).Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Med vänliga hälsningar,

Sekretess avseende domar

2015-04-20 i Sekretess
FRÅGA |kan man spärra uppgifter om ens domar så de blir sekretess belagda och inte längre är offentliga handlingar?
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!Som du själv nämner är domar offentliga handlingar, vilket som utgångspunkt innebär att allmänheten har rätt att ta del av dem. I Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) finns undantag från denna utgångspunkt. Av OSL 43:8 framgår att huvudregeln gällande uppgifter som tas in i domar är att sekretess inte gäller. Av lagrummet framgår dock att domstolen kan förordna om sekretess för vissa uppgifter som tas in i domen. Sekretess kan i princip dock aldrig omfatta själva domslutet.Svaret på din fråga är alltså att det krävs att domstolen som har dömt i dina rättegångar har förordnat om sekretess för uppgifterna för att de ska upphöra att vara offentliga.Med vänlig hälsning