Kan jag få positivt beslut om jag överklagar?

2017-01-20 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag har fått avslag på min ansökan om medborgarskap, jag undrar om jag kan få positiv beslut om jag överklaga beslutet.
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att du har fått avslag av Migrationsverket på din ansökan om svenskt medborgarskap kan du överklaga beslutet till migrationsdomstolen. (Lagen om svenskt medborgarskap 26 §) I det beslut om avslag som du har fått ska det finnas instruktioner om hur du kan överklaga det, och även sista dag för överklagande. Överklagan måste lämnas in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick beslutet. Migrationsdomstolen överprövar då beslutet och ger antingen avslag eller bifall på din ansökan. Det konkreta svaret på din fråga är alltså: Ja, du kan få ett positivt beslut om du överklagar.Du kan däremot också få ett negativt beslut.Skulle du få avslag även av migrationsdomstolen kan du överklaga beslutet till Migrationsöverdomstolen. För att frågan ska tas upp där krävs dock prövningstillstånd, vilket beviljas endast i vissa fall. Tas inte frågan upp i Migrationsöverdomstolen fastställs beslutet om avslag. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Rätt att få ut uppgifter ur polisens allmänna spaningsregister

2017-01-17 i Sekretess
FRÅGA |Hej. Jag undrar om man kan begära ut ett registerutdrag från polisen spaningsregister? Mvh Thomas
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om polisens spaningsregister finns främst i lagen om polisens allmänna spaningsregister. Reglerna som hänför sig till din fråga finner vi dock i 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Där står det att uppgifter om en person inte får lämnas ut om det inte står klart att ett sådant utlämnande kan ske utan att den personen eller dennes närstående lider men av det. I 11 punkten i paragrafen står det att denna regel omfattar polisens allmänna spaningsregister.Detta innebär att uppgifter om personer som omnämns i spaningsregistret som huvudregel inte kan lämnas ut. Bara om det står klart att ett röjande av uppgiften inte kommer leda till att personen lider men av röjandet kan uppgiften lämnas ut, detta är väldigt svårt att uppnå. Som regel kan du alltså tänka att du inte kan få ut uppgifter om andra ur registret.Du kan dock begära ut uppgifter om dig själv från registret. Sekretess gäller nämligen som huvudregel inte mot den som den är till för att skydda. Det framgår av 10 kap. 1 § och 12 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Mobiltelefon på lektionstid i gymnasieskola

2017-01-16 i Skola och utbildning
FRÅGA |I min skola där jag går tredje året på gymnasiet så säger min lärare att vi är TVUGNA att lämna in telefonerna i början av lektionen. Men när jag har läst runt en del så har jag kommit fram till att vi måste inte, men läraren har rätt att ta den om det är ett störande moment, men läraren får inte ta telefonen ur vår ficka eller liknande. Men vår lärare har också sagt att det är ELEVENS ansvar att telefonen inte skadas eller tappas bort, men vi är ju samtidigt TVUGNA att lämna in telefonen. Det känns inte rätt, kan du hjälpa mig med detta så vi kan bevisa för vår lärare att vi inte har ansvar för något som vi inte ens kan kontrollera.
Sofia Nygren |Hej och tack för att du kontaktat Lawline!Eftersom du är en gymnasieelev lyder din skola under skollagen, som du hittar här.I 5 kap. 5§ i den lagen står att varje skola ska ha ordningsregler som ska utarbetas i samarbete med eleverna. Det är rektor som beslutar om ordningsregler. Att elever inte får ha med mobiltelefonen under lektionstid kan vara en sådan ordningsregel. Om det är så att en elev ändå har mobiltelefon på lektionstid så bryter ju detta mot skolans ordningsregel och läraren har då rätt att omhänderta mobiltelefonen fram till dagens slut i enlighet med 5 kap. 22 § skollagen. Mobiltelefonen ska då lämnas tillbaka i samma skick som den beslagtogs. Läraren har rätt att beslagta föremål som exempelvis ligger på bänken men inte kroppsvisitera. De får inte använda våld och om eleven gör motstånd måste beslagstagandet avbrytas. Läraren har då rätt att vidta ytterligare disciplinära åtgärder såsom att avvisa eleven från klassrummet. Varje skola skall upprätta ordningsregler i samråd med lärare, elevrepresentanter och rektor som skall efterföljas av alla på skolan. Inom ramen för dessa ordningsregler har läraren rätt att vidta nödvändiga åtgärder, så länge reglerna i skollagen och gymnasieförordningen följs.Om det är så att din skola utarbetat ordningsregler om användandet av mobiltelefon och skolans rektor har beslutat om detta så är det tyvärr så att läraren har rätt att omhänderta mobiltelefonen till skoldagens slut. Läraren måste då Ordningsreglerna måste som sagt dock utarbetas tillsammans med eleverna.Lycka till!

Mobiltelefon på lektionstid i gymnasieskola

2017-01-10 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej!Vi har alltid fått ha mobilerna med oss till klassrummet, (går i gymnasiet) men nu på senare tid har lärarna upplevt att det stör och har nu därför bestämt att vi ska låsa in mobilerna i skåpet innan vi går till lektionen, vi får alltså inte ha dem med oss och har vi det och dem ser den så kommer dem ge den till vaktmästaren så får man den i slutet av dagen. Jag tycker denna regel är orättvis mot de som inte använder mobilen på lektionstid men som ändå vill ha den där ifall det händer någonting. Är det inte bara mycket bättre att låta alla få ha mobilerna med till klassrummet för att lyssna på musik, miniräknare, kolla schema samt klockan (för det finns inte klockor i alla klassrum) och sedan åtgärda ifall någon använder den till något annat? Vad står det i "lagen" och vilka rättigheter har vi elever vad gäller personliga värdesaker?Tacksam för svar!Mvh
Sofia Nygren |Hej och tack för att du kontaktat Lawline!Eftersom du är en gymnasieelev lyder din skola under skollagen, som du hittar här.I 5 kap. 5§ i den lagen står att varje skola ska ha ordningsregler som ska utarbetas i samarbete med eleverna. Det är rektor som beslutar om ordningsregler. Att elever inte får ha med mobiltelefonen under lektionstid kan vara en sådan ordningsregel. Om det är så att en elev ändå har mobiltelefon på lektionstid så bryter ju detta mot skolans ordningsregel och läraren har då rätt att omhänderta mobiltelefonen fram till dagens slut i enlighet med 5 kap. 22 § skollagen. Om det är så att din skola utarbetat ordningsregler om användandet av mobiltelefon och skolans rektor har beslutat om detta så är det tyvärr så att läraren har rätt att omhänderta mobiltelefonen till skoldagens slut. Ordningsreglerna måste som sagt dock utarbetas tillsammans med eleverna, så jag föreslår att du tar kontakt med din skolas elevråd och frågar dem om de har varit med i utformandet av ordningsreglerna. Lycka till!

Flytta status som varaktigt bosatt till Sverige

2017-01-19 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej,min status i Sverige är: "varaktigt bosatt i ett annat EU-land" för den senaste 4 år och 6 månader. Nu skulle jag vilje flytta min status till: "varaktigt bosatt i Sverige" och i migrationsverket websidan läser jag: "Om du sedan tidigare har status som varaktigt bosatt i ett annat EU-land och nu uppfyller kraven för status som varaktigt bosatt i Sverige kan du ansöka om att flytta statusen från ett annat land till Sverige"Vet ni hur funkar det? Tack
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du är medborgare i ett land utanför EU kan du få status som varaktigt bosatt i Sverige. För att kunna flytta statusen från ett annat EU-land till Sverige måste du precis som du skriver uppfylla kraven för status som varaktigt bosatt i Sverige. Bestämmelser om ställningen som varaktigt bosatt i Sverige finns i Utlänningslagen (UtlL) kapitel 5 a.Förutsättningarna för att beviljas statusen finns i paragraferna 1-4. Det krävs att du:- har bott/vistats i Sverige utan avbrott under minst fem år och- under denna tid haft, och vid tiden för ansökan har, ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och uppehållstillstånd i Sverige. (UtlL 5 a kap. 1 § första stycket)Dina fyra år och sex månader i Sverige som ”varaktigt bosatt i ett annat EU-land” är därför inte tillräckligt, utan minimigränsen är fem år.- Har du vistats utanför Sverige under längre tid än sex månader i följd eller mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska detta inte räknas med i din vistelsetid eftersom det då räknas som avbrott. (UtlL 5 a kap. 1 § fjärde stycket)- Ytterligare ett krav är att du fullt ut ska kunna försörja dig, och din eventuella familj, med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda. (UtlL 5 a kap. 2 §) Det handlar om att du ska ha en aktuell och långsiktig försörjningsförmåga.- Det finns även vissa hinder mot att bevilja statusen. Nämligen om en person utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet, (UtlL 5 a kap. 3 §) är medborgare i en EU-stat eller är s.k. övrigt skyddsbehövande. (UtlL 5 a kap. 4 §)För att ansöka om statusen fyller du i blanketten ”Ansökan om status som varaktigt bosatt, nr 138011”. Din ansökan ska du skicka in till någon av Migrationsverkets tillståndsenheter, det är sedan de som meddelar beslutet i ärendet. (UtlL 5 a kap. 8 §)Om du beviljas statusen får du också permanent uppehållstillstånd i Sverige.Sammanfattning:- När du har haft uppehållstillstånd i Sverige i fem år och status som varaktigt bosatt i ett annat EU-land kan du ansöka om att få status som varaktigt bosatt i Sverige.- För att beviljas statusen får du inte ha haft avbrott i de fem åren och du ska kunna försörja dig och din familj. Det får inte heller finnas några hinder mot ett beviljande.Viktigt att tänka på är gällande ditt uppehållstillstånd. Jag vet inget om när ditt uppehållstillstånd går ut, men ska du fortsätta bo i Sverige efter det att ditt uppehållstillstånd gått ut måste du ansöka om att förlänga detta. Det är viktigt att du lämnar denna ansökan innan ditt nuvarande tillstånd slutar att gälla (ansök tidigast 30 dagar innan ditt nuvarande tillstånd slutar att gälla). För att ansöka om förlängt uppehållstillstånd fyller du i blanketten ”Ansökan om uppehållstillstånd för person med status som varaktigt bosatt i annan EU-stat, blankett nr 136011” och skickar in den till Migrationsverket.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Tolkningsmetoder och förbudsskyltar

2017-01-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Om man har en juice i handen som man dricker ur och en kasse med ett paket glass i den andra. så ska man gå in i en butik och det är en skylt med en glass på och ett rött kryss över. Hur ska man tolka skylten utifrån dessa tolkningsmetoder?1) Restriktiv tolkning2) Extensiv tolkning3) Teleologisk tolkning4) Tolkning e contrario5) Reduktionsslut
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga!Den restriktiva tolkningen innebär att förbudet ges en snäv betydelse. Glass som man har i handen är förbjudet, men inte juice eller glass i en kasse.Extensiv tolkning är motsatsen till restriktiv tolkning. Här ges förbudet en större betydelse och utvidgas. Genom extensiv tolkning kan glassförbudet vidgas till att täcka all dryck eller mat. Den teleologiska tolkningen tar sikte på ändamålet med förbudet. Vad är syftet med förbudet? Troligen för att undvika spill och kladd i affären. Därmed kan också juice vara otillåtet om det finns en risk för spill. Men ett paket glass i en kasse medför ingen sådan risk, varav det är tillåtet.Tolkning e contrario innebär att man gör en motsatsvis slutsats. Om glass är förbjudet, innebär det att allt annat än glass är tillåtet. Man kan då ta med juice in i butiken.Reduktionsslut är en slutsats att bestämmelsen inte ska tillämpas, även om den enligt ordalydelsen är tillämplig. Det kan av olika skäl (t.ex. syftet med förbudet) vara motiverat att undanta situationen från förbudets tillämpningsområde. Om glass är förbjudet på grund av kladdrisk, kan det vara motiverat att tillåta kladdfri glass.Med vänliga hälsningar,

Rättshjälp

2017-01-11 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Min fru har fått avslag på sin patientskadeanmälan från patientskadenämnden. Nu vill vi överklaga med hjälp av en jurist. Jag vill ha frågan belyst såtillvida vilka chanser det finns att beslutet kan gå i en annan riktning. Jag har haft kontakt med mitt försäkringsbolag och jag har rättshjälp i försäkringen.
Olle Hansen Ölmedal |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline.Det här är vår funktion för besvarande av frågor utan kostnad. Jag kan, som du förstår, inte utan vidare information ta ställning till utsikterna vid en överklagan utan insyn i frågan. Som jag förstår det så vill ni att en jurist bedömer era chanser till framgång med en överklagan. Våra verksamma jurister kan, förutom att hjälpa er med en förhandsbedömning, även hjälpa er att överklaga beslutet om det bedöms som aktuellt för ert fall. För att få hjälp utav en av våra verksamma jurister så använd den här länken.Hoppas det var det ni sökte med er förfrågan.Vänligen,

Fråga om försörjningsstöd och försäkring.

2017-01-07 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hur är det om man lever på försörjningsstöd och får arv eller försäkringsersättning i form av ärrersättning och dylikt från sitt försäkringsbolag? kan sociala myndigheter verkligen räkna några av dessa som inkomster?Isåfall är det ju lönlöst att ha 1 enda försäkring när man går på sociala myndigheter och försörjningsstöd, då det ska vara en trygghet med försäkringar och inte dra sparka på en som redan ligger!
Rickard Essung |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I propositionen till socialtjänstlagen på sidan 94 och framåt så har just denna fråga diskuterats. I ett tidigare rättsfall från högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) fastslås att sådana tillgångar inte är möjligt att bortse från vid prövningen av bistånd. Bakgrunden till detta resonemang är att det skulle stämma väl överens med det sociala biståndets funktion som det yttersta skyddsnätet för människors försörjning. Den eventuella vinningen av att teckna en försäkring skulle i så fall bestå i att kunna klara sig på egna ben och inte vara beroende av staten för sin försörjning.Oberoende av det ovan nämnda så kan bistånd fortfarande beviljas enligt 4kap 2§ SoL, om kommunen finner att det finns skäl för det.Hoppas svaret hjälpte dig!