Rätt att skriva en recension på internet

2017-02-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Har vem som helst lov att skriva en recension (med foto) av tex. en restaurang och publicera på tex. internet?Eller behöver man tillstånd från restaurangen eller annan instans?
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! I Sverige har alla rätt till yttrandefrihet i enlighet med 2 kap 1 § Regeringsformen (RF). Det innebär en rätt att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar och uttrycka tankar. Yttrandefriheten kan begränsas under vissa förutsättningar enligt 2 kap 20-21 §§ RF. Det är sådana omständigheter som är nödvändiga i ett demokratisk samhället, som t.ex. nationell säkerhet. När det gäller andra tekniska upptagningar tillämpas istället tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Om det t.ex. skulle vara fråga om en filmupptagning då tillämpas istället YGL, men även där har man en rätt att fritt yttra sin tankar. Det finns alltså en yttrandefrihet, som inte heller får begränsas av myndigheter i förhand och inte heller måste godkännas. Det innebär att var och en får skriva en recension av en restaurang. Det man måste beakta är dock att detta endast gäller när det är bilder som man själv har tagit eller har upphovsrätt till. Det är inte tillåtet att hur som helst använda någon annan persons bilder, se Upphovsrättslagen. När man skriver en recension måste man även beakta att det inte får utgöra någon kränkning av någon annan person eller förtal, se 7 kap 4 § TF, som handlar om att man utsätter annan för andras missaktning. Det är dock något väldigt allvarligt som i princip inte blir aktuellt i en recension. Sammanfattningsvis innebär det att var och en får skriva en recension och använda sig av bilder, men man måste förhålla sig till upphovsrätten samt beakta att andra personers rättigheter inte blir kränkta. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp kan du boka en tid med en av de specialiserade jurister som Lawline samarbetar med. Med vänliga hälsningar,

Vart ska överklagan av Försäkringskassans beslut skickas?

2017-02-24 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej! ska överklaga försäkringskassans beslut om sjukpenning till förvaltningsrätten. min fråga är om min överklagan måste gå via försäkringskassan eller om jag kan skicka direkt till förvaltningsrätten.
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du ska skicka din överklagan av Försäkringskassans beslut om sjukpenning till Försäkringskassan. Adressen till Försäkringskassans omprövningsenhet ska finnas i slutet av beslutet. Tänk på att din överklagan ska ha kommit in till dem inom tre veckor från den dag du fick beslutet. Försäkringskassan kollar då om din överklagan har kommit in i tid och skickar den i så fall vidare till förvaltningsrätten. (Förvaltningslagen 23 §)Skulle du skicka din överklagan direkt till förvaltningsrätten, är den ändå godkänd om den har kommit in i tid enligt ovan. Det förvaltningsrätten däremot gör är att vidarebefordra den till Försäkringskassan (eftersom den måste gå via dem) och det bästa är alltså att du själv direkt skickar den till Försäkringskassan. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Patientskadeersättning efter nära anhörigs bortgång

2017-02-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej... våran mamma gick bort i våras. Löf har godkänt 46000 kr för sveda o värk o begravning. Är det i te lite pengar för ett dödsfall? Är det värt att överklaga ? På vilka grunder ska vi överklaga ? Sjukhuset gjorde ej allt de kunde vilket löf också ansåg. Med vänlig hälsning, Maria
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Till att börja med vill jag beklaga sorgen, det är naturligtvis en väldigt jobbig upplevelse när en anhörig går bort och att försöka reda i juridiken i en sådan situation är allt annat än lätt, jag ska försöka underlätta det för dig.Patientskadersättningen har ett högsta tak på 200 prisbasbelopp (prisbasbeloppet för 2017 är 44 800 kr) och det avräknas en självrisk på 1/20 prisbasbelopp (2 240 kr för 2017) från det belopp du beräknas få rätt till. När en närstående har dött till följd av skada inom vården kan det berättiga till ersättning för skäliga begravningskostnader och dylikt, ersättning till anhörig för dennes psykiska lidande (sveda och värk) samt förlust av ev. underhåll. Se patientskadelagen 8 § som hänvisar till bl.a. skadeståndslagen 5 kap. 2 § för beräkning av ersättning. Notera också patientskadelagens 9 § som stadgar självrisken.När man gör beräkningar för ersättning av exempelvis sveda och värk så används normalt schablontabeller, detta kan verka omedmänskligt eller orättvist eftersom att mänskligt lidande självklart inte kan uppskattas i pengar på sådant sätt. Men det är för att det ska kunna finnas möjlighet att göra någon form av ekonomisk uppskattning av en skada. Tabellerna som används är som utgångspunkt Trafikskadenämndens tabeller och du kan hitta dem på deras hemsida här.Vad en begravning kan kosta varierar naturligtvis och lagen stadgar därför att ersättning ska utgå för vad som anses skäligt. Detta är något som numera är schabloniserat enligt Svensk försäkring, Personskadekommitténs cirkulär 2/2010. Där stadgas vad som ersätts och vilka schablonersättningar som gäller.När det kommer till psykiskt lidande till följd av nära anhörigs bortgång så brukar den schabloniserade ersättningen ligga på ca 25 000 kronor per närstående (NJA 2000 s. 521). Det är dock inte fråga om ersättning som ska anses täcka upp för vad ett liv är värt, eftersom det är både omöjligt och olämpligt. Ersättningen ska istället till viss del väga upp för det psykiska lidandet som den närstående kan drabbas av efter en närståendes bortgång. Även det är naturligtvis något som i praktiken omöjligen kan uppskattas i pengar, därför tillämpas tabeller.Huruvida du ska överklaga eller ej är omöjligt för mig att svara på eftersom att jag inte har närmare information om närmare omständigheter kring dödsfallet så som psykiska besvär och kostnader därtill. Personligen tycker jag inte att summan du fått godkänd är oskälig (sett till tabellerna och den praxis som finns). Men du bör ha i åtanke att det är svårt att överklaga om det inte finns bevisning för att ytterligare kostnader behöver täckas. Om du vill kontakta en av våra verksamma jurister så kan du göra det här.Hoppas du fick svar på din fråga, om inte är du välkommen att komma in med en ny.Vänligen,

Förvaltningslagens tillämpningsområde

2017-02-20 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Gäller Förvaltningslagen för kommunala stiftelser?
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga,Svaret är nej eftersom kommunala stiftelser inte är förvaltningsmyndigheter, se 1 § Förvaltningslagen. Istället är Stiftelselagen och till viss del Kommunallagen tillämpliga.Med vänliga hälsningar,

Lämna ut en orosanmälan

2017-02-24 i Sekretess
FRÅGA |HejFår jag lämna ut en orosanmälan gällande en elev som jag lämnat till soc till en vårdnadshavare?
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler gällande sekretessbelagda handlingar regleras ibland annat Offentlighet och sekretesslagen (OSL). För att se om reglerna om sekretess bli tillämpliga måste jag först redogöra för om det är en allmän handling, då det är dessa som kan lämnas ut. För att se om något är en allmän handling får man först kolla i 2 kap. 3 § Tryckfrihetsförordningen (TF) (https://lagen.nu/1949:105#K2P3S1) För att en handling ska vara allmän måste det var en uppgift i skrift eller en bild, den måste förvaras hos myndigheten och den måste ha upprättats hos myndigheten. För att avgöra om handlingen har upprättats hos myndigheten får man kolla i 2 kap. 7 § TF (https://lagen.nu/1949:105#K2P7S1) och då anses den upprättat om handlingen har skickats iväg till en annan myndighet eller om ärendet som det handlar om har slutbehandlats. Här handlar det om du som myndighetsperson, till exempel lärare har upprättat orosanmälan. Dock vet jag inte vilken roll du har som myndighetsutövare, men i mitt svar kommer jag utgå från att du har en myndighetsutövande roll. Det är då en allmän handling när du skickar den till socialnämnden. Då får man gå vidare och se om det kan föreligga sekretess på handlingen. Enligt 26 kap. 1 § OSL( https://lagen.nu/2009:400#K26P1S1) gäller sekretess inom socialtjänsten gällande den enskildes personliga förhållanden. Dock går det att få ut handlingar om det inte är till skada för den enskilde, alltså är det ett ganska lågt krav på sekretess. Gällande vårdnadshavare är grundtanken att sekretess gäller även mot vårdnadshavaren enligt 12 kap. 3 § OSL (https://lagen.nu/2009:400#K12P3S1) om det inte rör vårdnadshavaren i sin rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Alltså till exempel frågor som rör ett barns skolgång och liknande. Dock får aldrig uppgiften lämnas ut, trots vårdnadshavarens roll, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.Här måste man alltså se till innehållet i orosanmälan. Är det sådant innehåll som gör att barnet kan fara illa om det röjs för vårdnadshavaren ska det inte lämnas ut enligt 12 kap. 3 § 1 punkten OSL. Hoppas du fick svar på din fråga.

Ersättning efter häktning

2017-02-20 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Om har suttit häktad i 3 veckor vad tror du att skadeståndet kan bli? Å så undrar jag om hur lång tid efter man har blivit frisläppt har jag som privatperson rätt till att söka ersättning?
Josefine Dahlqvist |Eftersom du varit häktad i tre veckor så kan du ansöka om ersättning hos Justitiekanslern (JK) enligt frihetsberövandelagen när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som ditt frihetsberövandet avsåg. Du måste själv skicka in den utredning som behövs för bedömningen. Ersättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter. Skadan skall vara en direkt följd av själva frihetsberövandet.Lidande Med lidande menas känslor av obehag, oro och maktlöshet som frihetsberövande får antas orsaka. Ersättningens storlek bestäms med utgångspunkt i hur länge frihetsberövandet har varat och du behöver inte visa att du har lidit, det förutsätts att du har lidit. Enligt praxis bestäms ersättningen för lidande i normalfallet till 30 000 kr för den första månaden, alltså ca 1000 kronor om dagen. För tre veckor bör du alltså få ca 21 000 kronor. Vissa omständigheter till exempel om du varit misstänkt för ett särskilt allvarligt brott kan ge högre ersättning.Ersättning för förlorad arbetsförtjänst och intrång i näringsverksamhet Bestämmelsen är till för att kompensera förlust av försörjning. Med arbetsförtjänst menas bland annat arbetsinkomst, arbetslöshets-ersättning, sjukersättning och utbildningsbidrag. Ersättningen för förlorad arbetsförjänst kan du få för de dagar som frihetsberövandet pågått. Här är det du som skall visa att du har gått miste om inkomst och hur mycket du. Du kan visa detta geom till exempel intyg eller liknande från arbetsgivaren, a-kassan etc.Utgifter Endast vissa utgifter ersätts i första hand utgifter för resor till eller från anstalt. Vid längre vistelser kan det kan även bli aktuellt med ersättning för att flytta sin familj till en mindre bostad och ”utgifter för skötsel av barn”. Även här skall du bevisa dina utgifter genom tex kvitto.Hur länge du har rätt att söka ersättningVid ansökan om ersättning gäller den allmänna preskriptionstiden vilket innebär att du har 10 år på dig. Handläggningstiden vid ansökan är dock ca fyra till sex månader. Normalt tar det cirka tio arbetsdagar från det att beslutet har fattats till dess att eventuella pengar betalas ut till dig. Du kan själv ansöka om ersättning genom att fylla i denna blanketten och skicka och eventuella bilagor till Justitiekanslern på adressen Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Denna checklistan kan också vara till hjälp vid din ansökan. Om du väljer att anlita ett juridiskt ombud för hjälp med din ansökan kan du få ersättning för skäliga om­buds­kostnader, under förutsättning att din ansökan beviljas. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen

Vad betyder horisontell indirekt effekt inom EU-rätten?

2017-02-20 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vad innebär det att ett EU-direktiv har indirekt horisontell effekt?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När man inom EU-rätten talar om direkt effekt så avses att enskilda i samhället kan åberopa beslut, fördrag och direktiv direkt i nationell domstol. Den enskilda kan då hänvisa till bestämmelsen och använda det som stöd för sin rätt. När ett direktiv har indirekt effekt åsyftas däremot att de nationella bestämmelserna ska tolkas ”i ljuset av” direktivet. Det betyder att man ska ta direktivens syften och bestämmelser som tolkningsunderlag av statens nationella bestämmelser när den nationella bestämmelsen är oklar eller det finns visst tolkningsutrymme. Man kan dock inte gå rakt emot svensk lag när det handlar om ett direktiv som endast har indirekt effekt.Horisontell effekt betyder att direktivet blir gällande mellan enskilda individer i samhället (jämför med vertikal effekt, som betyder att direktivet gäller mellan individ och stat). Ett direktiv som har horisontell indirekt effekt ska alltså ligga till grund för tolkningen av civilrättsliga tvister mellan enskilda individer eller företag, men det kan inte tillämpas om det direkt strider mot svensk lag.Hoppas min förklaring gjorde det hela lite tydligare, om inte är du alltid välkommen att komma in med en ny fråga till oss här på Lawline, eller kommentera nedan om du vill att jag ska förtydliga något.Vänligen,

Ersättning för frihetsberövande

2017-02-20 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |Om har suttit häktad i 3 veckor vad tror du att skadeståndet kan bli? Å så undrar jag om hur lång tid efter man har blivit frisläppt har jag som privatperson rätt till att söka ersättning?
Niklas Junker |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den som har varit frihetsberövad utan att bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning av staten enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714). Den som begär ersättning måste själv ge in den utredning som behövs för att bedöma skadans storlek.Ersättning kan enligt lagens 7 § utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter. Skadan ska vara en direkt följd av själva frihetsberövandet. Du kan alltså inte få ersättning för skador som har uppstått på grund av brotts­miss­tanken som sådan.Ersättning för lidande bestäms enligt Justitiekanslerns praxis i normalfallet till 30 000 kr per månad, dvs ca 1 000 kr per dag. För misstanke om allvarliga brott betalas högre ersättning.Normal preskriptionstid gäller. Alltså kan du söka ersättning i upp till tio år efter att du blivit ersättningsberättigad enligt lagen.Ansökningsblanketter och mer information hittar på du Justitiekanslerns hemsida.http://www.jk.se/ansokan/frihetsberovande/Behöver du vidare hjälp i juridiken är du välkommen att ringa oss på 08-533 300 04 eller maila info@lawline.se