Inget krav på folkbokföring för att få behålla hyresrätt

2015-01-28 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej,Jag arbetar sedan 30 år tillbaka 2-3 dagar/vecka i Stockholm men är skriven i Dalarna sedan 10 år tillbaka då jag resterande del av veckan bor i Dalarna. Motsvarande jobb finns ej i Dalarna så därav att jag reser till Stockholm.Min man står skriven på en hyresrätt i Stockholm sedan många år tillbaka men han jobbar mestadels i Dalarna.Jag bor dock i hyresrätten då jag arbetar i Stockholm.Min fråga: Måste min man vara skriven i Stockholm för att vi ska få behålla hyresrätten?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Folkbokföringens syfte är enligt 1 § Folkbokföringslagen endast att uppgifter om en persons bosättning och familj med mera ska registreras. Det krävs med andra ord inte enligt lag, för att en person ska få inneha en hyresrätt, att personen är skriven på hyresrätten eller någonstans i den kommun som hyresrätten är belägen i.Din man behöver således inte vara skriven i Stockholm för att han ska få behålla sin hyresrätt.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall - Fordonsvrak

2015-01-27 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vad menas med 'fordonsvrak', kan en välfungerande bil. besiktigad, skattad, försäkrad bil skrotas bara för att sju dagar stått på en kundparkeringsplats på en köpcentrum?Umeå kommun med hänvisning till Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall har skrotat min besiktigad , skattad, försäkrad , väl fungerande bil efter att bilen varit parkerad på en kundparkering i 7 dygn, ingen delgivning,eller underrättelse delgetts,Frågan är vad betraktas som 'FORDONSVRAK'enligt lagen ovan.Vänligen vägled lagtextens tolkning av fordonsvrak
Elisabet Leth |Hej!Tack för din fråga och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Dina frågor rör som jag förstår det om en bil kan skrotas efter att ha stått på en kundparkeringsplats vid ett köpcentrum i 7 dagar och vad som avses med definitionen "Fordonsvrak". Har en bil under minst sju dygn i följd varit parkerad i strid mot parkeringsbestämmelserna så får bilen flyttas, enligt 2 § 2 st. lagen (1982:129) om förflyttning av fordon i vissa fall. Denna bestämmelse hittar du (https://lagen.nu/1982:129#P2S2). Om bilen flyttats med stöd av den ovan nämnda regel, det vill säga om bilen varit parkerad i strid mot parkeringsbestämmelserna i minst sju dygn i följd och flyttats, så ska bilen förvaras på en uppställningsplats eller ställas nära den plats där bilen hittades så att bilen lätt kan återfinnas. Det framgår av 3 § 1 st i samma lag, (se https://lagen.nu/1982:129#P3S1). Skulle bilen klassas som ett fordonsvrak så ska bilen istället skrotas eller undanskaffas på annat sätt så snart de lämpligen kan ske. De följer också av 3 § men av 2 st (se https://lagen.nu/1982:129#P3S2).Vad är då ett fordonsvrak? Det framgår av 1 § i samma lag, i 3 p vad som menas med ett fordonsvrak (se https://lagen.nu/1982:129#P1S1). För att du enkelt ska kunna se vad lagstiftaren menar är ett fordonsvrak citerar jag lagtexten: "fordonsvrak: fordon som med hänsyn till sitt skick, den tid under vilken det har stått på samma plats eller andra omständigheter måste anses övergivet och som uppenbarligen har ringa eller inget värde". I kommentarerna till lagtexten om fordonsvrak så skriver man att för att fordonet ska betraktas som ett fordonsvrak så ska fordonet vara att betrakta som övergivet av ägaren och vara i de närmaste värdelöst. Om din bil betraktats som ett fordonsvrak och skrotas eller undanskaffas så tillfaller bilen omedelbart kommunen eller staten, vilket går att läsa i 6 § 2 st (se https://lagen.nu/1982:129#P6S2) i samma lag som jag tidigare nämnt. Med anledning av att bilen direkt vid förflyttningen då tillfaller kommunen eller staten har de inte någon skyldighet att underrätta dig om detta mer än att du får ett beslut om flyttning där det ska anges om bilen är att betrakta som ett fordonsvrak. (se https://lagen.nu/1982:129#P3S2)Här vet jag för lite om just din bil, och jag vet inte heller på vilka grunder de beslutat att din bil är ett fordonsvrak så jag kan inte uttala mig specifikt om din bil och om beslutet varit felaktigt eller korrekt. Men av mitt svar ovan kan du själv läsa vad som i juridisk mening avses med fordonsvrak. Skulle bilen istället bara ha flyttats på grund av att den varit felparkerad under sju dygn i följd och inte vara att betrakta som ett fordonsvrak så har du helt rätt i att ägaren till bilen ska underrättas om detta, lyckas man inte nå ägaren till bilen ska flytten kungöras på anslagstavlan hos myndigheten som verkställde flytten av bilen, kungörelsen ska också finnas hos Polismyndigheten. (Se https://lagen.nu/1982:129#P5S1). Jag hoppas att jag med detta besvarat din fråga. Har du fler frågor är du alltid välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Med vänliga hälsningar

Myndigheters serviceskyldighet

2015-01-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag vore tacksam få veta vad som gäller för offentliga myndighetersskyldighet svara på frågor från allmänheten?Kommunala tjänstemän i synnerhet? Att sekretess osv spelar roll - det förstår jag men när såna hinder inte föreligger?Speciellt om det finns några tidsramar och vilka dessa i så fall är?PS Min postgång är racklig så jag vore tacksam få svar via e-post.
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!En myndighets serviceskyldighet regleras i 4-5 §§ förvaltningslagen (FL), se https://lagen.nu/1986:223. I 4 § st. 2 FL, regleras att frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Det står alltså ingen exakt tidsangivelse! Detta innebär att det åligger ett stort ansvar på myndighetspersonalen att avgöra vad som är att betrakta som "så snart som möjligt". En bedömning måste således göras utifrån frågans karaktär och omfattning. Dock gäller att oberoende av om frågan är av komplicerad art skall något form av svar lämnas till den enskilde! Bestämmelsen förutsätter att det går att nå den enskilde med svaret utan några mera omfattande efterforskningar.I praxis har ett svar som dröjt tre dagar ansetts acceptabelt! Dröjer ett svar längre en så torde det nog betraktas som att myndigheten i fråga brustit i sin serviceskyldighet( gäller framför allt om frågan är av enkel karaktär).Hoppas Du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Skillnader mellan laglighetsprövning och förvaltningsbesvär

2015-01-19 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar om ni kan klargöra om skillnader mellan bestämmelserna om överklagande i Kommunallagen (KL) och Förvaltningslagen (FL)?Med vänlig hälsning
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Ja, det är ett antal väsentliga detaljer som skiljer överklagandereglerna i kommunallagen (även benämnt laglighetsprövning, tidigare kommunalbesvär) och förvaltningslagen (förvaltningsbesvär) åt, först och främst ifråga om vilka organ reglerna gäller. Som utgångspunkt överklagas beslut av kommunfullmäktige, nämnder och övriga som anges i KL 10 kap. 2 § medelst laglighetsprövning medan beslut av andra förvaltningsmyndigheter angrips genom förvaltningsbesvär. Som framgår av KL 10 kap. 3 § utgår dock reglerna i KL 10 kap. om det finns särskilda föreskrifter om överklagande. För att tydliggöra med ett exempel: Beslut om försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap. 1 § fattas av socialnämnden, en nämnd. Normalt sett skulle ett sådant beslut därför kunna angripas med laglighetsprövning. Men i SoL 16 kap. 3 § finns särskilda överklagandeföreskrifter om vissa beslut, bl.a. beslut om försörjningsstöd, som anger att dessa "får överklagas till allmän förvaltningsdomstol". Med det sistnämnda avses förvaltningsbesvär. Beslut om försörjningsstöd överklagas således medelst förvaltningsbesvär.Vidare skiljer sig regelverket åt gällande vem som får överklaga. Laglighetsprövning har varje kommun- eller landstingsmedlem rätt till enligt KL 10 kap. 1 § (vem som är kommun- eller landstingsmedlem anges i KL 1 kap. 4 §). Rätten till förvaltningbesvär är däremot avsevärt begränsad i förhållande till laglighetsprövningen och tillkommer endast den som beslutet ifråga angår, enligt FL 22 §. Ett beslut angår alltid den som haft ställning som part hos beslutsmyndigheten men även andra kan ha rätt att överklaga, t.ex. grannar i vissa bygglovsärenden. Principer om vem eller vilka beslut angår har utvecklats i praxis.Även angående vilken myndighet överklagandet ska ges in till skiljer sig reglerna åt. När det gäller laglighetsprövning ska överklagandet direkt skickas till förvaltningsrätten som prövar det, KL 10 kap. 5 §. Vid förvaltningsbesvär ska enligt FL 23 § 2 st. överklagandet ges in till beslutsmyndigheten, dvs. den myndighet som fattat beslutet som överklagas. Om myndigheten inte ändrar beslutet enligt klagandens begäran ska ärendet vidarebefordras till förvaltningsrätten.Slutligen ser det lite annorlunda ut vad angår verkan av besvär. Laglighetsprövningen innebär, som namnet antyder, en kontroll av beslutets laglighet. Förvaltningsrätten kan upphäva eller godkänna beslutet men inte ändra det. Vid förvaltningsbesvär står däremot även möjligheten att ändra ett beslut till buds för rätten, t.ex. tillerkänna en enskild försörjningsstöd när han eller hon i ett tidigare beslut av socialnämnden nekats detta.MVH

Utvisning och avstängning i skolan

2015-01-28 i Skola och utbildning
FRÅGA |Får en lärare utvisa en lågstadieelev ur klassrummet ,utan tillsyn?Får en lärare stänga av en lågstadieelev från undervisning, genom att be föräldrarna hämta hem barnet under skoldagen?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!I grundskolan så får en lärare visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av ett undervisningspass om eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt och eleven inte slutar med beteendet efter uppmaning från läraren. Detta framgår av Skollag (2010:800) 5:7. Lärare har dock enligt rättspraxis en tillsynsplikt mot sina elever och denna gäller även när eleven har blivit utvisad ur klassrummet för resten av undervisningspasset.I fråga om avstängning i grundskolan så har inte lärare någon behörighet att besluta om en sådan. Det är ett beslut som endast rektorn kan fatta. Avstängning får endast vidtas om utvisning, kvarsittning och skriftlig varning inte har lyckats uppfylla sitt syfte, det är nödvändigt för att säkra andra elevers trygghet och studiero och eleven kan erbjudas kompensation för den undervisning han går miste om på grund av avstängningen. Om inget annat beslutas så gäller avstängning omedelbart (Skollag 5:14). Vidare får en avstängningsperiod inte vara längre än en vecka och avstängning kan inte vidtas fler än två gånger per kalenderhalvår (Skollag 5:15 andra stycket).Om det är fråga om att det snarare är rektorn på ert barns skola som har fattat beslut om avstängning så kan det överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (Skollag 28:9 första stycket, punkt 1). Med vänlig hälsning

Registrering av inkommen handling

2015-01-25 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej,Hur tolkas egentligen det att en inkommen handling ska registreras inom 24 timmar? Är det inom ett dygn eller menas inom 24 arbetstimmar vilket då kan betyda inom 3 dagar?Tacksam för förtydligande!Med vänliga hälsningarAnneli
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga! Allmänna handlingars offentlighet regleras av Tryckfrihetsförordningen 2 Kap. En handling anses enligt 2 kap. 6§ som inkommen när den kommit till myndigheten, alltså direkt när den finns hos myndigheten. Att diarieförs eller inte har ingen betydelse. Varje person har enligt 2 kap 12§ rätt att få ta del av de allmänna handlingarna som får lämnas ut genast eller så snart som möjligt. Om handlingen får lämnas ut eller inte avgörs av om den är sekretessbelagd. Med bakgrund av detta menar jag att de 24 timmar som du undrar om, ska tolkas som just 24 timmar och inte tre arbetsdagar. Inom 24 timmar är det möjligt att registrera en uppgift för att kunna sekretesspröva den. Något som kan medge en längre registreringstid är ex helger och röda dagar då verksamheten inte är öppen, se Förvaltningslag 4§ Här hittar du länkar till tryckfrihetsförordningen https://lagen.nu/1949:105 och förvaltningslagen https://lagen.nu/1986:223 Vänligen

Familjehemsplacering enligt SoL.

2015-01-24 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Varan dotter är sol placerad i ett familjehem har vi rätt till att ta hem hon då?
Jakob Borin |Hej och tack för din fråga!Av din fråga framgår att ditt barn är placerat i familjehem med stöd av Socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen hittar du här. En placering enligt socialtjänstlagen är frivillig. Mot bakgrund av detta bör det inte vara några problem för dig att få hem din dotter. Min rekommendation är att du tar kontakt med din handläggare på socialtjänsten och diskuterar frågan med honom eller henne.Socialnämnden kan dock, på grund av din ändrade inställning till frivillig placering, behöva ta ställning till om en ansökan till Förvaltningsrätten gällande tvångsvård enligt LVU är nödvändig. Det ska tilläggas att det krävs brister i barnets hemmiljö som är av allvarlig karaktär eller att ungdomens beteende är av nedbrytande karaktär för att tvångsvård enligt LVU ska vara aktuellt. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) hittar du här.Med vänlig hälsning,

Myndighetsbeslut att lämna ut allmän handling kan överklagas till kammarrätten

2015-01-13 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Eftersom min lärare inte svarar på min fråga efter att jag mejlat denne(cirka en månad sedan) och jag ej tycks kunna komma i kontakt med personen, så ställer jag min fråga här, hoppas på svar! En fråga på min juridiktenta löd: "Myndighetsbeslut att lämna ut allmän handling kan överklagas till kammarrätten". Detta var alltså en påståendefråga på vilken man skulle svara "rätt" eller "fel". Jag svarade "rätt" men svaret ska tydligen vara "fel". Jag har googlat och allt pekar på att sådana beslut visst kan överklagas till kammarrätten. Skulle vara väldigt tacksam om någon av er duktiga jurister kunde hjälpa mig att bringa klarhet i detta. Tack på förhand!
Anes Sabic |Hej,Du har givetvis rätt i att ett sådant beslut kan överklagas till kammarrätten. Detta regleras i 6 kap. 7-8 §§ offentlighet-och sekretesslagen, se https://lagen.nu/2009:400 . Med vänlig hälsning,