Få ut uppgifter i ärende om kontaktförbud

2014-12-18 i Myndigheter
FRÅGA |Hej, jag undrar om en åklagare kan bestämma på vilket sätt jag kan få ta del av anklagelser, utredning. Mitt ex har sökr om kontaktförbud och jag vill ta del av anklagelserna skriftligt, men polisen säger att jag ska ta del av det muntligt och att åklagaren har beslutat så. Själv argumenterde emot och anförde att jag dels inte har tid att sitta i telefon i en timme (då jag jobbar), dels att jag inte kan på ett tillfredsställande sätt tilgodogöra mig materialet och vill därför antingen få materialet skickat till mig eller inställa mig hos polisen och ta del av handlingar i samband med förhör. Polisen vägrar dock mig detta med hänvisning till att åklagaren har beslutat att det skulle ske muntligt. Kan de verkligen göra så?
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!För det första gäller åtminstone att så snart beslutet är fattat kommer du att informeras. Beslutet kommer då att skickas till dig i skriftlig form, och bland annat skälen för beslutet kommer att stå med. Det finns då också möjlighet till överklagande.Det är dock så att du även under handläggningen har rätt att ta del av "vad som tillförts målet", så länge det inte råder sekretess. Detta kräver naturligtvis mycket starka skäl eftersom beslutet är så ingripande mot dig. Även om sekretess råder för några uppgifter, har du rätt att få veta övrigt. Mycket viktigt i detta fall är följande paragraf från lagen om kontakförbud (se https://lagen.nu/1988:688)"11 § Innan frågan om kontaktförbud prövas ska den mot vilken förbudet avses gälla och den som förbudet avses skydda underrättas om uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och ges tillfälle att yttra sig över dem.[...]Åklagaren bestämmer hur underrättelse enligt första stycket ska ske. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2011:487)."Enligt andra stycket bestämmer åklagaren hur underrättelse skall ske, vilket tyvärr innebär att du inte har någon given rätt att få informationen i skriftlig form. Som sagt kommer du dock att få detta i och med beslutet.Lycka till, och hoppas att svaret var till någon hjälp!Hälsningar,

Ingen hjälp av socialtjänsten

2014-09-30 i Myndigheter
FRÅGA |Kan jag stämma socialen för att dom vägrar hjälpa mig även om jag har gjort allt dom har bet mig om. jag är ensamstående mamma med 2 barn utan inkoms och dom vägrar hjälpa mig vad ska jag göra?
Delpak Sandy |Hej och tack för din fråga! Som jag förstår det så har du inte kommit bra överens med socialtjänsten och anser att du inte har fått hjälp av dem. Jag antar att du har fått något sorts beslut av socialtjänsten och det du kan göra är att överklaga det beslutet hos allmän förvaltningsdomstol enligt 16 kap. 3 § socialtjänstlagen, se här. Jag önskar dig lycka till!Med vänliga hälsningar 

Överklagande av offentliga beslut

2014-05-04 i Myndigheter
FRÅGA |Jag undrar vilka skillnader respektive likheter det är mellan förvaltningslagen och kommunallagen gällande överklagande av offentliga beslut.
Linnea Ranvinge |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förvaltningslagen (FL) gäller för förvaltningsmyndigheter och enligt 22 § FL får ett beslut av ett sådant organ överklagas av den beslutet angår om det har gått denne emot och beslutet är överklagbart. Det krävs här att effekten av beslutet drabbar personen negativt för att denne ska ha rätt att överklaga. Såväl beslutets laglighet som dess lämplighet kan omprövas.Kommunallagen (KL) gäller istället för kommuner och landsting. Här kan varje medlem i kommunen överklaga (10 kap. 1 § KL) vilket innebär samtliga personer som är folkbokförda, äger en fastighet eller ska betala kommunalskatt i kommunen (1 kap. 4 § KL). Det finns inget krav på att personen berörs av beslutet. Prövningen är dock enbart en s k laglighetsprövning; endast det rent lagliga kan prövas, ett beslut kan t ex upphävas om det strider mot lag eller fattats av ett organ som gått utöver sina befogenheter (10 kap. 8 § KL). Är så fallet ska beslutet upphävas, någon möjlighet att ändra beslutets innehålls finns dock inte (10 kap. 8 § 3 st. KL). Både när det gäller FL och KL är överklagandetiden tre veckor (23 § 2 st. FL respektive 10 kap. 6 § KL).Med hopp om att du fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

ESTA - Anledning till avslag

2014-03-27 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Jag har en liten fråga angående ESTA. Jag har fått avslag på ESTA ansökan, och undrar om jag någonstans kan få reda på orsaken? Mvh
Henrik Holmén |Hej! Tack för din fråga. Problem med ESTA kan förekomma och detta kan ha sin grund i tidigare brottslighet, att du av misstag angav ett icke önskvärt svar, att du tidigare överträtt visum/ESTA eller liknande. Det finns dessvärre inget enkelt sätt att ta reda på anledningen till avslag. Jag rekommenderar dock att du tar kontakt med amerikanska ambassaden i Stockholm för att, om möjligt, hjälpa dig vidare.Vänligen, 

Misstankeregistret och tillståndsprövning

2014-12-15 i Myndigheter
FRÅGA |Hej,Jag ansöker om vapenlicens för pistol just nu och uppfyller alla kriterier. Jag har grönt kort i pistolskytte, skjutit godkänt och är helt ostraffad. Häromdagen blev jag uppringd av en person på tillståndsmyndigheten som påpekade att jag för fyra år sedan var misstänkt men friad från dopningsbrott. Det lades ner efter förhör. Men dom använder det faktum att jag testade positivt på anabola steroider som ett argument för att försvåra min licenansökan. Får polis spara såna uppgifter trots att man aldrig har blivit dömd?Tack på förhand!
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Enligt lagen (1998:621) om misstankeregister 5 § p 1 har polismyndigheten (som är tillståndsmyndighet enligt vapenlagen 2 kap. 2 §) en rätt att ta del av uppgifter om andra ur det s.k. misstankeregistret, om det behövs för någon lämplighets- eller tillståndsprövning. Registret drivs av Rikspolisstyrelsen och innehåller uppgifter om dem som är misstänkta för brott. Sådana uppgifter får emellertid inte sparas hur lång tid som helst och ska tas bort om förundersökningen inte lett till åtal, 13 § p 1.Naturligtvis behöver inte myndigheten ha fått del av ditt provresultat medelst misstankeregistret, utan det kan även ha framgått av förundersökningsprotokollet, som blir allmän handling när förundersökningen är avslutad. I så fall kan polismyndigheten ha tagit del av protokollet med stöd av offentlighetsprincipen, om inte uppgifterna varit sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 35 kap. 1 § p 1.MVH

Lagen om offentlig upphandling

2014-06-19 i Myndigheter
FRÅGA |Hej, jag är medlem i en vägförening och jag undrar om jag som medlem har rätt att få reda på resultatet av anbuden av vintervägunderhållen (plogning/sandning) som styrelsen i föreningen har begärt in av entreprenörer? (misstänker att dom inte tar det billigaste allternativet)
Ellinor Svensson |Hej! Offentlig upphandling regleras av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) som i huvudsak bygger på EU-direktivet 2004/18/EG om offentlig upphandling. De som omfattas av skyldigheten att upphandla enligt LOU kallas upphandlande myndigheter. Dessa kan vara offentligt styrda organ och med det menas tex föreningar. Anbudsansökningar och anbud omfattas dock av så kallad absolut sekretess fram till det att den upphandlande myndigheten beslutat att tilldela ett kontrakt till en viss leverantör. Efter beslutet är taget gäller dock offentlighetsprincipen, dvs att var och en har rätt att ta del av anbudsansökningarna. Anbudsansökningar förvaras med beskrivningar i minst fyra år och är offentliga handlingar. Handlingar förvaras av respektive upphandlande myndighet.

Omhändertagen via LVU

2014-04-28 i Myndigheter
FRÅGA |Mina två barn blev omhändertagna via LVU på fel grunder och nu bor de hos sina pappor och tvångsvården har upphört. Min fråga är om jag skaffar fler barn med min nya pojkvän kan barn och ungdom, eller soc som man säger, ta det barnet med ?
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!När det handlar om vård av unga som på något sätt far illa ser man till varje barns individuella situation och gör en bedömning från fall till fall. I första hand vill socialförvaltningen att stödet och vården ska ske med vårdnadshavarens samtycke eftersom barnet då oftast far mindre illa. Om ett samtycke finns sker åtgärderna via socialtjänstlagen och de kan då bestå i att man utser kontaktperson, ett familjehem eller dylikt. Men om socialförvaltningen anser att det finns behov ett behov av vård och det inte finns något samtycke kan de ingripa med tvångsvård enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (https://lagen.nu/1990:52). För att det ska bli aktuellt finns det två situationer. I 2 § LVU så beskrivs de så kallade miljö-fallen där det är ett förhållande i hemmet som gör att barnet far illa som till exempel misshandel, vanvård eller otillbörligt utnyttjande. I 3 § stadgas beteende-fallen då det är barnet själv som utsätter sig själv för påtaglig risk att skadas. Om något av detta är uppfyllt kan socialen ingripa, men de måste få detta godkänt av en domstol också.För att svara på din fråga så finns det inget som hindrar att socialen kan ta ditt nya barn också om kriterierna i 2 eller 3 §§ i LVU är uppfyllda eftersom det görs en individuell bedömning i varje enskilt fall. Om kriterierna inte är uppfyllda kan de inte omhänderta barnet via tvång, men de kan försöka stötta och göra saker och ting bättre för barnet på frivillig väg via socialtjänstlagen så länge som de har vårdnadshavarnas samtycke. Om de varken har samtycke eller stöd för tvångsomhändertagande kan de inget göra. Men så länge barnet får en trygg och säker uppväxt är inget av detta något problem.Hoppas du har fått svar på din fråga!

Är folkbokföring i annan kommun än hemkommunen tillåten?

2014-03-23 i Myndigheter
FRÅGA |Är det lagligt att skriva sig i en annan kommun men sedan bo kvar i sin hemkommun?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om folkbokföring återfinns i folkbokföringslagen. Enligt 6§ (se https://lagen.nu/1991:481#P6S1) så ska en person folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han eller hon är bosatt. Den plats där en person kan antas regelmässigt tillbringa sin dygnsvila ska anses som den plats där man är bosatt. Däremot så anses det inte som en ändrad bosättning om en person under en på förhand bestämd tid av högst ett år tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än där denne har sin egentliga hemvist (8§).En person som flyttar ska inom en vecka anmäla detta till Skatteverket och en person som ändrar postadress utan att flyttning sker har också en plikt att anmäla detta inom en vecka, förutsatt att den ändrade postadressen ska gälla för minst sex månader (25§). Om en person underlåter att anmäla sin flytt så kan Skatteverket besluta om att förelägga personen att göra en anmälan eller att lämna de uppgifter som behövs för folkbokföringen (31§). Om personen trots detta inte anmäler sin flytt eller inte lämnar dessa uppgifter så kan Skatteverket bestämma att förvaltningsrätten dömer ut vite till personen (37§). Ett vite är ett penningbelopp som åläggs en person som underlåtit att följa ett myndighetsbeslut. Ett vitesföreläggande från Skatteverket kan sedan inte överklagas. Med vänliga hälsningar,