Ronja Kleiser |Hej! Det är svårt att ge ett enkelt svar på din fråga men man kan generellt säga att den svenska rättsordningen givetvis påverkats av influenser från andra delar av världen. Till att börja med bygger stora delar av den moderna juridiken på det rättssystem som utvecklades i antikens Rom. Svensk rätt har även varit starkt influerad av den tyska juridiken och under de senaste åren har samarbetet inom EU varit viktigt för rättsutvecklingen. Man bör komma ihåg att lagar stiftas av politiker i riksdagen och på samma sätt som politiken påverkas därför juridiken av de aktuella debatterna och de politiska strömningarna i samhället.Den franska revolutionen skedde under slagorden: "frihet, jämlikhet, broderskap"(på franska liberté, egalité, fraternité)och kan ses som ett uttryck för folkets önskan om mer inflytande i politiken.  Man ville också jämna ut skillnaderna mellan de fyra stånden och minska adelns makt.Det rättsområde som främst påverkats av den franska revolutionen är enligt min mening den offentliga rätten som styr hur statens makt får utövas. Regeringsformen är en av Sveriges grundlagar och i lagens första kapitel nämns  t ex att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet(RF 1:2) och att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt(RF 1:1). De idéer som låg till grund för revolutionen märks alltså i vår tid bland annat i Sveriges statsskick.Med vänlig hälsning,

Ronja Kleiser |Hej! Enligt folkbokföringslagen(https://lagen.nu/1991:481) ska man folkbokföras där man faktiskt bor. Om man uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte anmält en flyttning till skatteverket kan man i värsta fall dömas till böter enligt 43 §. Eftersom din son aldrig bott i din lägenhet har han folkbokfört sig där i strid mot folkbokföringslagens bestämmelser.Eftersom det kan vara straffbart att inte följa folkbokföringslagen har folkbokföringen i domstolar och myndigheter getts en stark bevisverkan och en myndighet kan t ex normalt utgå från att folkbokföringen speglar de faktiska boendeförhållandena. Det är därför du nekats det bostadsbidrag du sökt.Om du vill överklaga beslutet bör du vara beredd på att bevisa att din son inte bott hos dig. Eftersom folkbokföringen ges stort bevisvärde bör du se till att ha stark bevisning. Din son riskerar(som jag nämnt ovan)att dömas till böter.Mitt råd till dig och din son är att din son omedelbart folkbokför sig där han nu bor. Om din son vill ha sin post till din adress kan han anmäla din adress som särskild postadress. Det är ett sätt att kunna få post skickad till en annan adress än sin folkbokföringsadress.Jag hoppas att svaret hjälpt digMvh

Emily Töyrä |Hej!Lagen som reglerar området är lag om offentlig upphandling (https://lagen.nu/2007:1091). I dess andra och tredje bilaga finns reglerat vad som utgör A- respektive B-tjänster. Din tjänst bör (med den information jag har i din fråga) omfattas av punkt 7 i bilaga 2, databehandlingstjänster och därmed sammanhängande tjänster. Den räknas då som en A-tjänst. Med vänlig hälsning,  

Anonym X |Hej! Tack för din fråga! I stort kan man säga att de formella reglerna kring ex. äktenskapets ingående och skilsmässa är tvingande. Ex. reglerna om äktenskapshinder i 2 kap. äktenskapsbalken går inte att avtala bort, i så fall skulle de förlora sitt syfte. Reglerna om bodelning är däremot i princip dispositiva- dvs. makarna får som huvudregel dela upp saker på vilket sätt de vill vid en bodelning. Dock så finns vissa regler i konkurslagen och 13 kap. äktenskapsbalken om skydd för makarnas borgenärer som gör att makarna inte kan göra bodelningen på ett sätt som missgynnar borgenärerna. Om bodelninegn blir oskälig kan också jämkning av den bli aktuellt, så helt dispositiva är inte bodelningsreglerna. Gällande sambolagen är denna i stort också dispositiv som huvudregel- ex. gällande bodelningsreglerna (en bodelning behöver inte ens utföras om inte en av samborna kräver det). En tvingande regel är dock 22 § sambolagen om rätten för en sambo att i vissa fall få ta över bostaden även fast denne inte äger bostaden i fråga. Denna rätt går inte att avtala bort. Ingen av lagarna är således helt dispositiva eller tvingande utan det finns både dispositiva och tvingande regler i dem båda- samt undantag från det tvingade eller dispositiva reglerna som ibland leder till ett "halv-tvingande" resultat. Med vänliga hälsningar,

Olle Andersson |Hej,Precis som du nämner så är tillverkaren, om denne har en andel på 90% av marknaden, i dominerande ställning.Ett dominerande företag har ett särskilt ansvar för att konkurrensförhållandena på marknaden är goda och således kan förfaranden som på ett otillbörligt sätt skadar förutsättningarna för konkurrens likställas missbruk enligt 2 kap 7 § Konkurrenslagen. Ett sådant missbruk kan resultera i konkurrensskadeavgift och åläggande att upphöra med beteendet (3 kap 1§ & 5§ Konkurrenslagen). Att tillverkaren vid uppsägandet av avtalet med handelsagenten, genom konkurrensklausul förbjuder det andra företaget från att samarbeta med ett tredje företag för att leverera liknande produkter, kan vara konkurrensbegränsande. Ett sådant handlande skulle varit ett led i avtalsfriheten och helt lagenligt om inte tillverkaren intagit en dominerande ställning. Nu är det dock troligt att konkurrensklausulen hämmar konkurrensen till konsumenternas nackdel då den ger det tredje företaget sämre möjligheter att kunna leverera liknande produkter.Konkurrenslagen hittar du https://lagen.nu/2008:579. Mvh,

Alexandra Leppälä | Hej! För att besvara din fråga är det först nödvändigt att behandla vad som är herrelöst gods. All mark i Sverige är indelad i fastigheter som ägs av någon, antingen är marken privatägd eller så ägs den av staten. Träd som växer på marken utgör enligt 2 kap. 1 § jordabalken (1970:994) fastighetstillbehör och tillhör således samma person som äger marken. Träd är alltså inte herrelöst gods och äganderätten till dessa förvärvas därför genom att man köper eller på annat sätt får trädet av dess ägare. Beträffande svamp så får man äganderätt till den genom att plocka den då det råder allemansrätt i Sverige. Allemansrätten tillförsäkras i regeringsformen där det i 2 kap. 15 § regeringsformen (1974:152) står att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”. Allemansrätten innebär dock inte att man får bryta sig in på någons tomt för att exempelvis plocka svamp. Beträffande annan herrelös egendom så är det alltså först nödvändigt att ta reda på om egendomen överhuvudtaget är herrelös. Om detta verkligen är fallet, så får vem som helst ta saken i sin besittning. Hoppas svaret varit till hjälp. Med vänlig hälsning, 

Per Englund |Hej! Undersökning och bearbetning (rätt att utvinna och tillgodogöra sig) av mineraler stadgas i minerallagen (https://lagen.nu/1991:45). Enligt 1 kap. 4 § gäller som huvudregel att det krävs tillstånd för att undersöka och bearbeta mineraler. Fastighetsägare kan dock enligt 5 kap. 2 § bearbeta fyndigheter för husbehov ifall annan inte meddelats tillstånd inom området. Genom bestämmelsen i 1 kap. 4 § tillåts vidare den som enligt 3 kap. 2 § fått tillstånd av fastighetsägare att bedriva undersökning på dennes mark, att även bearbeta densamma. Rätten att vaska guld och tillgodogöra sig av detta är därför förmodligen beroende av fastighetsägarens medgivande. Lycka till!

Erik Holmgren |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Riksdagen är det högsta beslutande organet i Sverige och således det enda organ som kan stifta lag och grundlag. När regeringen utfärdar bestämmelser kallas dessa för förordningar, när myndigheter utfärdar bestämmelser kan dessa kallas myndigheters föreskrifter. En lägre stående författning får inte strida mot en högre stående, den lägre stående författningen kan då ogiltigförklaras av domstol. Om enskilda ministrar gör "fel", ansvarar dessa inför Konstitutionsutskottet. Är det så att regeringen väljer att inte följa riksdagens beslut kan riksdagen besluta om att upplösa regeringen. Det är dock inte direkt brottsligt för regeringen att underlåta att följa riksdagens beslut. Vänliga hälsningar,