Folkbokföring

2015-04-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejHar en fråga om var man skall folkbokföra sig. Skall man folkbokföra sig i sitt fritidshus om man bor där mer än halva året. Har svårt för att tolka lagen om folkbokföringslagen för där står bara anse sig vara bosatt eller kan man vara folkbokförd på en annan ort även om man bor där mindre än halva året.
Josefin Lind |Hej, och tack för din fråga! I folkbokföringslagens 7 § finns huvudregeln angående vart en person ska vara folkbokförd. Där stadgas att en person ska vara folkbokförd på den ort där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. I de fall en person kan anses vara bosatt på fler än en fastighet ska personen anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon sammanlever med sin familj eller om övriga omständigheter pekar på att hemvisten ska vara kopplad till en speciell ort. Övriga omständigheter är till exempel arbetsförhållanden, antalet övernattningar i respektive bostad samt var huvuddelarna av personens ägodelar förvaras. I 8 § stadgas dessutom att om en person under en på förhand bestämd tid, av högst ett år, regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den han eller hon egentligen är folkbokförd på ska någon ändring av folkbokföringsorten inte anmälas. Om jag uppfattat din situation rätt behöver du alltså inte ändra din folkbokföringsort eftersom du inte ämnar att bo i sommarstugan året om. Du har för avsikt att bo på din nuvarande folkbokföringsort resterande månader när du inte bor i sommarstugan, således behöver du inte anmäla om en ny folkbokföringsort. Hoppas svaret gav klarhet i vad som gäller angående folkbokföringslagen och vart man ska folkbokföra sig!Vänliga Hälsningar,

Allmänt om lagar och regler

2015-02-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Lawline,jag undrar hur jag ska tolka Svensk författningssamling 2009:600, d.v.s. språklagen från 2009. Hur kan den vara upptagen i SFS som lag utan att det ens finns några påföljder om man bryter mot den? Hur ska jag jag som privatperson förhålla mig till denna lag? (Detta är något vi debatterat på en svensklektion på Komvux angående svenska minoritetsspråk.)Emotser ert eventuella svar med stor spänning./Stefan
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du använder våra tjänster!Jag tror att svaret på din fråga hittar vi i en av våra mest kraftfulla och betydelserika lagstadgande vi har, Regeringsformen (Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform).I 1 kapitlet och 1 § står det; All offentlig makt i Sverige utgår från folket.Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.Den offentliga makten utövas under lagarna.Detta innebär att våra lagar inte bara är till för att styra handlingsmönster i samhället, utan kan vara mer "administrativa" till karaktären. Ett nära exempel till hands vore Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning som stadgar huvuddragen för vårt "komvux". Vad gäller Språklag (2009:600) så är det en lag som inte påkallar någon särskild uppmärksamhet i vårt dagliga liv, den ger däremot effekt genom att vi inte behöver lämna in våra skattedeklarationer på tyska, eller att receptionen på ert komvux inte kommunicerar på latin. Man kan även belysa att den här typen av lagstadgande inte endast anger skyldigheter vi har i samhället (och där vissa skyldighter är straffsanktionerade) utan de kan även ange rättigheter. Genom Språklagens 5§ ges alla en rätt att kunna kommunicera på svenska i Sverige, vilket bl.a. innebär att Svenska myndigheter inte kan neka dig en sådan rätt. Hoppas den här rådgivning har varit behjälpligMed vänliga hälsningarfredrik.norberg@lawline.se

Yttrandefrihet

2014-12-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |SVT gjorde ett inslag där de lätt en person intervjuas, och berätta och avslöja om den information som han har, om att människorna som håller sig till Göteborgs centrum på lördagar som delar ut blanketter och broschyrer om Islam och pratar med folk om Islam, faktiskt arbetar med ISIS rekrytering, som SÄPO inte har någon information om. SVT valde att utan att kontrollera hans uppgifter att publicera detta inslag utan att ens låta dessa människor som personen syftar på intervjuas. Jag misstänker att reportern gjorde detta avsiktlig, då hon vid två tillfällen vägrar svara på min fråga varför hon inte intervjuade dessa människor som personen syftar på, för att på så sätt kontrollera dessa uppgifter. Kan man anmäla henne och hänvisa henne till någon paragraf? typ t ex PuL.
Christopher Escalante |Hej!Jag är inte säker på att jag förstår din fråga rätt, men jag uppfattar det som att SVT baserat på någon annans intervjuer gjort ett inslag utan att själva intervjua dessa personer. Inledande kan nämnas att yttrandefriheten som regleras dels i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är mycket långtgående. Personuppgiftslagen (PuL) begränsar hur man får använda personuppgifter och har som syfte att skydda människor från att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Jag kan inte tänka mig att SVT i sitt inslag på något sätt har släppt eller på annat sätt haft anledning att undersöka eller föra fram dessa individers personuppgifter varav jag inte kan tänka mig att lagen är tillämplig i detta fall. I 2 kap. 1§ regeringsformen uttrycks den grundläggande rättigheten att i tal, skrift och bild meddela upplysningar och åsikter. Begränsningen av det fria ordet är sådant som strider mot ''tydlig lag''. Se 2 kap. 20-21 §§ regeringsformen. Det brott som framförallt gör sig gällande vid användandet av yttrandefriheten och begränsar den är förtal. 5 kap. 1§ brottsbalken. Kraven för att brott ska anses ligga för handen är att man utpekat någon som klandervärd eller brottslig i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnat att utsätta denne för andras missaktning. Jag kan inte utifrån din fråga se att ett sådant brott skulle ha begåtts. SVT har ingen skyldighet att basera sina inslag på egna intervjuer eller på något sätt kontrollera sina uppgifter. De kan dock stå till svars om deras inslag skulle utgöra exempelvis förtal. Med reservation för att jag inte har tillgång till all fakta och inte har sett inslaget, kan jag dock inte se att detta skulle vara för handen.Att nämna är även att inslaget förmodligen har utökat grundlagsskydd genom yttrandefrihetsgrundlagen, då det rörde sig om ett inslag. Bedömningen ska då ske genom reglerna i yttrandefrihetslagen och ett utökat skydd föreligger. Jag går dock inte in mer långtgående på detta då jag som angivet ovan inte ser anledning att anta att ett brott har begåtts.Vänligen,

Tillåtet att brygga eget vin?

2014-11-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur det ligger till i alkohollagen, får man brygga eget vin om man är över 18 eller hur är det egentligen? Tycker att man läser olika vart man än kollar. Mvh
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns många uppfattningar om vad som är tillåtet och inte tillåtet när det kommer till att brygga egna alkoholhaltiga drycker. För att få reda på vad som faktiskt gäller så får vi granska alkohollagens inledande kapitel. En av anledningarna till att det finns så pass skilda uppfattningar är att det finns olika regler för olika spritdrycker, och i första kapitlet i alkohollagen finner vi ett flertal definitioner. I 1 kap 7§ (se https://lagen.nu/2010:1622#K1P7S1) beskrivs vin som en alkoholdryck framställd genom jäsning av druvor, samt att alkoholhalten inte får överstiga 22% för att det ska kategoriseras som vin. Detta är vanligtvis inte ett problem eftersom att jästsvamparna inte överlever alkoholkoncentrationer över 16%, men starkare vin kan skapas genom att man tillsätter sprit i vinet. Ett sådant vin med tillsatt sprit får alltså som högst ha en alkoholhalt på 22% för att fortfarande i lagens mening kunna kallas för vin.För att få svar på frågan om vad som är tillåtet att tillverka och inte, så får vi gå vidare till andra kapitlet i lagen. I 2 kap 3§ framgår att varken vin, folköl, starköl eller liknande jästa alkoholdrycker som huvudregel  får tillverkas utan givet tillstånd. I andra stycket stadgas dock att detta inte gäller för tillverkning i hemmet för eget behov. Som ett sammanfattande svar på din fråga, så är det alltså tillåtet att i hemmet och för eget bruk tillverka vin som har en lägre alkoholhalt än 22%.Med vänliga hälsningar,

Myndigheters utredningsplikt

2015-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag ansökte hos en myndighet.Myndigheten hade avslagit ansökan med motivering att den inte var komplett - de skrev till mig att att vissa uppgifter de ville ha inte framgår av inskickat underlag.Var det rätt? Jag menar avslå ansökan enbart på grund av att den inte var komplett - borde inte myndigheten först ge mig en chans att komplettera med de uppgifter som saknades?
Benjamin Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!En myndighet ska bevilja en ansökan om förutsättningarna för det är uppfyllda. Det varierar dock beroende på vilket slag av ansökan ärendet gäller vem som bär ansvaret för att visa att förutsättningarna är uppfyllda. För myndigheternas handläggning av ärenden gäller officialprincipen, som innebär att myndigheten ansvarar för att ärendet blir tillräckligt utrett innan de meddelar beslut. Vad som är tillräcklig utredning beror på vilken typ av ärende rör sig om. Vid ärenden som handlar om det sociala skyddsnätet där den enskilda inte kan förväntas kunna ta tillvara på sina egna intressen och där myndigheten har ett ansvar för den enskildas välbefinnande är utredningsskyldigheten mycket mer omfattande än vid ärenden som rör förmåner eller tillstånd, t.ex. körkortstillstånd eller vapenlicens. Om din ansökan rörde socialförsäkring eller socialtjänst så har myndigheten ett ansvar att se till tillräckliga uppgifter kommer in, särskilt om det framkommer att det finns ytterligare uppgifter som kan vara relevanta. Ansökte du å andra sidan om en förmån eller tillstånd ligger ansvaret till högre grad på dig att visa att förutsättningarna är uppfyllda. Myndigheten ska däremot upplysa dig om vilka uppgifter du måste lämna in för att de ska kunna bevilja din ansökan. Lite beroende på hur kommunikationen mellan dig och myndigheten såg ut kan de ha behövt vänta beslutet om de insåg att det fanns ytterligare uppgifter som du skulle kunna lämna in. Myndighetsbeslut har som huvudregel inte negativ rättskraft, vilket innebär att du är oförhindrad att göra din ansökan igen även efter ett avslag. Mitt förslag är därför att du begär att få veta vilka uppgifter som krävs för att du ska få din ansökan beviljad och lämna in ansökan igen så är myndigheten skyldig att pröva din ansökan igen.Vänligen,

Sova i en lagligt parkerad bil

2015-01-05 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, Jag undrar om det är olagligt att sova i bilen förutsatt att bilen är lagligt parkerad?
Caisa Carlsson |Hej!Det finns ingen lag som stadgar att det är olagligt att sova i en bil som är lagligt parkerad på en offentlig plats. Däremot kan det finnas lokala ordningsföreskrifter som anger sådana förbud. Dessa föreskrifter kan vara sammankopplade med Ordningslagen (1993:1617) och vid brott mot en sådan lokal ordningsföreskrift kan därför påföljder enligt nu nämnda lag komma att utdömas.

Normgivningsmakt/skolfråga

2014-12-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vilka för- och nackdelar finns det med delegation av normgivningsmakten i Sverige? Och är det samma inom EU?
Mattias Vilhelmsson |Hej! Din fråga har karaktären av en skolfråga. Lawline har som policy att inte besvara sådana. Jag får hänvisa dig till statsrättslig litteratur, det finns mycket skrivet på det efterfrågade området. 

Stifta lag i strid med annan lag

2014-11-10 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Är det möjligt för en kommun eller region i Sverige/EU att införa en lag som strider mot den statliga lagen?
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Nej, en kommun/region kan inte utfärda föreskrifter som strider mot den nationella lagstiftningen, enligt principen om lex superior. Såvida inte författningen med högre rang uttryckligen säger att andra författningar har företräde så gäller grundlag (t.ex. Regeringsformen) framför vanlig lag (t.ex. brottsbalken), som gäller framför förordning (d.v.s. bestämmelser från Regeringen), som gäller framför myndighetsföreskrift (t.ex. föreskrifter från kommunala nämnder).Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.Vänligen,