Definition av begreppet skyldig

2015-05-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hejsan,Jag skriver eftersom jag googlat över hela internet efter begreppet skuld och vad som krävs för att någon ska anses skyldig, 'ha gjort det' eller hur en vill uttrycka det. Detta verkar helt omöjligt, även vid tillägg av 'juridik' och diverse omskrivningar såsom 'laga ansvar' mm. Jag är inte intresserad någon särskild balk eller annan lagsamling, utan hur skuld definieras och fastställs i det svenska rättssystemet. Jag är dock inte intresserad av sådant som hur en domstolsförhandling går till i praktiken, utan endast, skuld i vilka ord det nu bör kläs, definition därav och fastställande (hur en avgör vem som anses ansvarig) i tvister och brottsmål.Det låter kanske onödigt strikt, men det är väl ....... att det inte ska gå att söka efter detta i en vanlig sökmotor. Har heller inte lyckats finna något på er webbplats.Tacksam för hjälp och vägledning.
Tatjana Johansson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huruvida en part anses skyldig i ett brottmål eller förlorar ett tvistemål är avhängigt de bevis som framlagts i målet och hur starka dessa bevis anses vara. För tvistemål och brottmål är kraven på bevisstyrkan väldigt olika. För att anses skyldig i brottmål ska det vara ställt "utom allt rimligt tvivel" att den misstänkte gjort sig skyldig till brott (detta är ett väldigt högt ställt beviskrav), medan beviskraven i tvistemål är betydligt lägre. I olika tvistemål kan det dessutom förekomma olika bevislättnadsregler eller presumtionsregler (att rätten antar olika saker) som inverkar på beviskraven. Ett tips om du vill veta mer om detta är att du använder ordet "beviskrav" som sökord för att hitta fler texter och förklaringar kring det du beskriver i din fråga. Med vänliga hälsningar,

Allemansrätten omfattning i grönområde?

2015-05-15 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag gick på ett grönområde i anslutning till en park vid en strandpromenad. Plötsligt rusar en kvinna ut från en balkong från ett lägenhetshus med en kamera i handen och hotar att hon ska fota mig och ringa till polisen för att jag inte fick gå där för det är "privat område" och att hon ska anmäla mig för inbrott (observera att jag bara promenerade där!!). Är det inte enligt allemansrätten lagligt att vistas i naturen?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Förutsatt att situationen är precis så som du beskriver den, dvs. att du vistades i ett grönområde i anslutning till en park vid en strandpromenad och inte tog dig över någon inhängnad eller gjorde någon annan åverkan på platsen, så har du ingen som helst anledning till oro. Den så berömda svenska allemansrätten har sedan länge gällt som en allmän princip i Sverige, och innebär förstås en rätt att vistas på annans mark och vatten utan att orsaka skadlig åverkan. Det var först 1994 som allemansrätten infördes i grundlagen, där den nu kan hittas i 2:15 sista stycket i Regeringsformen (se https://lagen.nu/1974:152#K2P15S1). Lagen är inte särskilt utförlig i sin beskrivning av allemansrätten, och ingen annan lag finns heller som beskriver den närmare. Anledningen till att man medvetet har undvikit att specificera allemansrätten är att inte låsa den till den definition som i sådant fall skulle uppställas i lagtexten. Ur markägarens perspektiv kan den dock sägas innebära en viss inskränkning i dennes äganderätt, så tillvida att han eller hon måste finna sig i att andra uppehåller sig på och i viss mån nyttjar fastigheten och utan att markägaren har rätt till ersättning för detta. Det finns trots detta givetvis begränsningar i allemansrätten, i den form att markägaren inte får tillfogas någon nämnvärd olägenhet eller skada av den som vistas på dennes mark. Med andra ord får varken markägarens hemfrid kränkas eller ekonomiska intressen skadas. Detta kan exempelvis inträffa då den som vistas på området orsakar mer än ringa skada på naturen eller då denne tar sig in på ett inhängnat område, såsom tomtmark där man uppenbart inte har rätt att vistas. För att återkoppla detta till den situation som du beskriver, så tolkar jag det som att du varken åstadkom någon åverkan på platsen eller på något sätt tog dig in på ett tydligt inhängnat område. Den boende som hävdade att det var "privat område" har möjligen rätt i det faktum att grönområdet tillhör hennes fastighet enligt områdets fastighetsindelning, men som konstaterats ovan så är det ovidkommande för allemansrättens tillämpning vem som är ägare till området. Det faktum att grönområdet är beläget i närheten av en park och vid en strandpromenad, där det normalt vistas många människor, gör din vistelse på grönområdet än mer naturlig. Min slutsats av din beskrivning är att du av allt att döma hade full rätt enligt allemansrätten att vistas i grönområdet och att den boendes anklagelser var ogrundade. Hoppas att detta var ett tillräckligt svar på din fråga, och att du inte har avskräckts från att utnyttja din grundlagsfästa rätt att enligt allemansrätten vistas i naturen! Med vänliga hälsningar,

Folkbokföring

2015-04-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejHar en fråga om var man skall folkbokföra sig. Skall man folkbokföra sig i sitt fritidshus om man bor där mer än halva året. Har svårt för att tolka lagen om folkbokföringslagen för där står bara anse sig vara bosatt eller kan man vara folkbokförd på en annan ort även om man bor där mindre än halva året.
Josefin Lind |Hej, och tack för din fråga! I folkbokföringslagens 7 § finns huvudregeln angående vart en person ska vara folkbokförd. Där stadgas att en person ska vara folkbokförd på den ort där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. I de fall en person kan anses vara bosatt på fler än en fastighet ska personen anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon sammanlever med sin familj eller om övriga omständigheter pekar på att hemvisten ska vara kopplad till en speciell ort. Övriga omständigheter är till exempel arbetsförhållanden, antalet övernattningar i respektive bostad samt var huvuddelarna av personens ägodelar förvaras. I 8 § stadgas dessutom att om en person under en på förhand bestämd tid, av högst ett år, regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den han eller hon egentligen är folkbokförd på ska någon ändring av folkbokföringsorten inte anmälas. Om jag uppfattat din situation rätt behöver du alltså inte ändra din folkbokföringsort eftersom du inte ämnar att bo i sommarstugan året om. Du har för avsikt att bo på din nuvarande folkbokföringsort resterande månader när du inte bor i sommarstugan, således behöver du inte anmäla om en ny folkbokföringsort. Hoppas svaret gav klarhet i vad som gäller angående folkbokföringslagen och vart man ska folkbokföra sig!Vänliga Hälsningar,

Allmänt om lagar och regler

2015-02-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Lawline,jag undrar hur jag ska tolka Svensk författningssamling 2009:600, d.v.s. språklagen från 2009. Hur kan den vara upptagen i SFS som lag utan att det ens finns några påföljder om man bryter mot den? Hur ska jag jag som privatperson förhålla mig till denna lag? (Detta är något vi debatterat på en svensklektion på Komvux angående svenska minoritetsspråk.)Emotser ert eventuella svar med stor spänning./Stefan
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du använder våra tjänster!Jag tror att svaret på din fråga hittar vi i en av våra mest kraftfulla och betydelserika lagstadgande vi har, Regeringsformen (Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform).I 1 kapitlet och 1 § står det; All offentlig makt i Sverige utgår från folket.Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.Den offentliga makten utövas under lagarna.Detta innebär att våra lagar inte bara är till för att styra handlingsmönster i samhället, utan kan vara mer "administrativa" till karaktären. Ett nära exempel till hands vore Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning som stadgar huvuddragen för vårt "komvux". Vad gäller Språklag (2009:600) så är det en lag som inte påkallar någon särskild uppmärksamhet i vårt dagliga liv, den ger däremot effekt genom att vi inte behöver lämna in våra skattedeklarationer på tyska, eller att receptionen på ert komvux inte kommunicerar på latin. Man kan även belysa att den här typen av lagstadgande inte endast anger skyldigheter vi har i samhället (och där vissa skyldighter är straffsanktionerade) utan de kan även ange rättigheter. Genom Språklagens 5§ ges alla en rätt att kunna kommunicera på svenska i Sverige, vilket bl.a. innebär att Svenska myndigheter inte kan neka dig en sådan rätt. Hoppas den här rådgivning har varit behjälpligMed vänliga hälsningarfredrik.norberg@lawline.se

Definition av "uppsåt" samt "uppsåtligt åsidosättande av skyldigheter"

2015-05-15 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Håller på med en översättning av tyska bokningsvillkor till svenska och undrar: Vad är det för skillnad på "uppsåt" och "uppsåtligt åsidosättande av skyldigheter"? Hur kan man uttrycka det senare i klarspråk? Tack på förhand!
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begreppet uppsåt (dolus på latin) används vanligen i lagtext. Det är i huvudsak tänkt att syfta på de situationer där gärningsmannen förstår vad han gör när han utför en otillåten handling. Det kan också beskrivas som att gärningsmannen utför gärningen medvetet, med syfte att åstadkomma en viss effekt. En välbekant synonym som torde ligga nära till hands att använda är ordet avsikt, även om det inte ses användas i lagtext eftersom att de inte har exakt samma innebörd. Med ledning av den ovanstående redogörelsen kring begreppet uppsåt kan vi nu studera uttrycket uppsåtligt åsidosättande av skyldigheter. Formuleringen "uppsåtligt åsidosättande" förekommer i viss lagtext, där främst 7:3 första stycket tredje punkten i Tryckfrihetsförordningen kan nämnas (se https://lagen.nu/1949:105#K7P3S1). Formuleringen har dock ingen särskild eller annorlunda betydelse i sig, utan finns endast där för att förtydliga att det endast är åsidosättanden som sker med uppsåt som omfattas av bestämmelsen. Ett åsidosättande som eventuellt skulle ske av oaktsamhet omfattas med anledning av detta inte av bestämmelsen. Fokus i formuleringen ligger därför återigen på begreppet uppsåt så som det beskrivits ovan. Något som kanske kan underlätta förståelsen är just att jämföra med motsatsen, det vill säga att åsidosättandet av skyldigheten skulle ske av oaktsamhet eller av en olyckshändelse. Min slutsats i frågan är därför följande. Det finns ingen direkt skillnad vad gäller innebörd i de två uttrycken. Istället är uttrycket "uppsåtligt åsidosättande av skyldigheter" en formulering där man specificerat vad uppsåtet ska avse. Begreppet "uppsåt" i sin grundform ger ju nämligen ingen ledning till i vilken situation som uppsåt ska eller inte ska finnas. Det gör däremot uttrycket "uppsåtligt åsidosättande av skyldigheter" då det beskrivs att det är just åsidosättande av skyldigheter som sker med uppsåt. Att formulera det annorlunda eller "i klarspråk" är inte en helt enkel uppgift, men min personliga översättning skulle ungefärligt ha lydelsen: "Avsiktlig överträdelse av regler eller villkor". Detta är du givetvis själv fri att formulera så som du önskar. Hoppas att detta gav ett någorlunda svar på din fråga, och lycka till med översättningen!Med vänliga hälsningar,

Överklagan av myndighetsbeslut

2015-05-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej har blivit återbetalning skyldig för a-kassa 20 000 sek Behöver hjälp med överklagan!!!Jag är ej polisanmäld, men åter betalnings skyldig,har Ej Missbrukat a-kassa.
Viktor Serbán |Hej Daniel,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp! Att överklaga ett myndighetsbeslut bör vara relativt enkelt och framförallt ska det framgå i det beslut du mottagit hur detta ska gå till. Vanligtvis behöver man inte göra mer än att formulera att: 1) Förklara vad du vill överklaga (hela beslutet eller bara delar av det)2) Varför man vill överklaga, alltså på vilka grunder och hur du kan motiverar dem3) Förklara hur du vill att beslutet ska ändras4) Ange diarienummer som du mottog på beslutet och skicka in till Försäkringskassan (FK)Efter detta måste du invänta nytt beslut från FK om hur det hanterat din överklagan. Om de väljer att inte ändra kan du alltid överklaga till Förvaltningsrätten och driva vidare ärendet där. Tanken är att man inte ska behöva ett biträde i dessa ärenden då myndigheten har skyldighet att hjälpa och informera om hur ett överklagande går till. Skulle du dock känna att det ändå finns ett behov för biträde är det ditt ansvar att kontakta sådan. Var då medveten om att du blir skyldig att betala för egna rättegångskostnader oavsett utfall i målet. Du kommer således att få betala för ditt biträdes arvode. Det kan dock vara värt ifall målet är väldigt komplicerat och kräver professionell hjälp. Hoppas du fått hjälp med din fråga!Mvh,

Myndigheters utredningsplikt

2015-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag ansökte hos en myndighet.Myndigheten hade avslagit ansökan med motivering att den inte var komplett - de skrev till mig att att vissa uppgifter de ville ha inte framgår av inskickat underlag.Var det rätt? Jag menar avslå ansökan enbart på grund av att den inte var komplett - borde inte myndigheten först ge mig en chans att komplettera med de uppgifter som saknades?
Benjamin Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!En myndighet ska bevilja en ansökan om förutsättningarna för det är uppfyllda. Det varierar dock beroende på vilket slag av ansökan ärendet gäller vem som bär ansvaret för att visa att förutsättningarna är uppfyllda. För myndigheternas handläggning av ärenden gäller officialprincipen, som innebär att myndigheten ansvarar för att ärendet blir tillräckligt utrett innan de meddelar beslut. Vad som är tillräcklig utredning beror på vilken typ av ärende rör sig om. Vid ärenden som handlar om det sociala skyddsnätet där den enskilda inte kan förväntas kunna ta tillvara på sina egna intressen och där myndigheten har ett ansvar för den enskildas välbefinnande är utredningsskyldigheten mycket mer omfattande än vid ärenden som rör förmåner eller tillstånd, t.ex. körkortstillstånd eller vapenlicens. Om din ansökan rörde socialförsäkring eller socialtjänst så har myndigheten ett ansvar att se till tillräckliga uppgifter kommer in, särskilt om det framkommer att det finns ytterligare uppgifter som kan vara relevanta. Ansökte du å andra sidan om en förmån eller tillstånd ligger ansvaret till högre grad på dig att visa att förutsättningarna är uppfyllda. Myndigheten ska däremot upplysa dig om vilka uppgifter du måste lämna in för att de ska kunna bevilja din ansökan. Lite beroende på hur kommunikationen mellan dig och myndigheten såg ut kan de ha behövt vänta beslutet om de insåg att det fanns ytterligare uppgifter som du skulle kunna lämna in. Myndighetsbeslut har som huvudregel inte negativ rättskraft, vilket innebär att du är oförhindrad att göra din ansökan igen även efter ett avslag. Mitt förslag är därför att du begär att få veta vilka uppgifter som krävs för att du ska få din ansökan beviljad och lämna in ansökan igen så är myndigheten skyldig att pröva din ansökan igen.Vänligen,

Sova i en lagligt parkerad bil

2015-01-05 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, Jag undrar om det är olagligt att sova i bilen förutsatt att bilen är lagligt parkerad?
Caisa Carlsson |Hej!Det finns ingen lag som stadgar att det är olagligt att sova i en bil som är lagligt parkerad på en offentlig plats. Däremot kan det finnas lokala ordningsföreskrifter som anger sådana förbud. Dessa föreskrifter kan vara sammankopplade med Ordningslagen (1993:1617) och vid brott mot en sådan lokal ordningsföreskrift kan därför påföljder enligt nu nämnda lag komma att utdömas.