Kontantinsättningar på banken och penningtvättsregleringen

2015-08-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejUndrarJag har under många års tid erhållit en skattefri utbetalning i form av livränta för en olycka som jag råkat ut för.Dessa pengar har jag sparat i bankfack.Nu vill jag använda dessa pengar att investera i en husbil.Kan jag ta dessa pengar ur bankfacket och gå till bankens kassa och sätta in dom på mitt bankkonto för att betala bilen kontant utan att min bank undrar var jag fått mina pengar ifrån ?
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!När det gäller insättningar av kontanter på banken tillämpar de olika bankerna olika regler om exempelvis hur stora summor man som kund får sätta in vid ett tillfälle. Gemensamt för alla banker är dock att de måste förhålla sig till penningtvättslagen, vars syfte bland annat är att motverka att "svarta pengar" omvandlas till "vita" genom insättningar på banken. Lagen uppställer vissa minimikrav för situationer då banken måste fråga varifrån pengarna kommer och liknande, och enligt 2 kap 2 § gäller detta bland annat när transaktionen rör 15 000 euro eller mer (alltså ca 150 000 kr). Detta är dock som sagt ett minimikrav, och de enskilda bankerna kan mycket väl ha ställt upp striktare interna regler som medför att banktjänstemännen måste fråga kunderna även vid insättningar av lägre belopp.Mitt råd till dig är därför att höra runt med bankerna om de har några sådana regler vid kontantinsättningar - då får du en korrekt bild av vad som gäller för just den eller de banker som du är eller önskar bli kund hos.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp.Vänligen,

Arbetsgivares möjlighet att se utdrag från belastningsregisret

2015-08-14 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Jag har precis blivit tagen på bar gärning på mitt jobb (matbutik) där jag har tryckt in tex bananer eller tomat istället för salladsbar (när jag har handlat på lunchen) och chefen visade upp filmbevis och jag fick tre alternativ till att inte fortsätta arbeta. Dom sa även att dom ska göra en polisanmälan. Han sa med tydliga ord "- kan lugna dig med att 98% av såna här fall händer det inget med" Men jag är rädd att jag aldrig mer kan jobba i butik? Kommer det synas i belastningsregistret? Kommer nästa arbetsgivare se vad jag har gjort?? Ångrar mig så mycket och det är inget jag brukar göra, utan hände bara av farten.. Mvh orolig Sophie
Viktor Serbán |Hej Sophie,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Dina handlingar skulle kunna räknas som trolöshet mot huvudman enligt 10 kap. 5 § BrB (se HÄR). Påföljd för detta är böter eller fängelse upp till två år. I ditt fall verkar det vara av så pass ringa karaktär att det troligen i värsta fall skulle vara böter som aktualiseras. Det verkar dock mer troligt att det, som din arbetsgivare säger, inte leder till något åtal. I så fall behöver du inte oroa dig för framtida anställning eftersom det inte kommer synas något i belastningsregistret (BR). För i fall du skulle åläggas på följd för brott genom dom (t.ex. böter), beslut om strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller skriva på en åtalsunderlåtelse kommer detta att föras in i BR enligt 3 § lagen om belastningsregister (se HÄR). Polisen, Skatteverket, Tull- eller åklagarmyndighet eller allmän domstol har rätt att begära utdrag ur registret. Även annan myndighet som kan anses ha ett sådant behov, ex. Kriminalvården kan begära utdrag. För arbete inom förskola och skola har dessa rätt att kräva den som söker anställning om att uppvisa utdrag ur BR. Enskild person har rätt att skriftligen få ut samtliga uppgifter ur BR en gång om året, kostnadsfritt (se HÄR). Arbetsgivare så som butiksägare har alltså ingen rätt att begära ut uppgifter ur BR från Polisen. Det har dessvärre blivit allt vanligare att arbetsgivare kräver arbetssökande att själv uppvisa ett uttdrag i samband med anställningsintervju, avtalsskrivande eller dylikt. Detta är ett sätt att ”komma runt” begränsningen att endast enskild får begära ut sina egna uppgifter. Detta tillvägagångssätt är inte heller brottsligt eller på något sätt förbjudet i dagsläget. Det har dock väckts frågor och påbörjats utredning ifall man ska lagstifta mot att just förbjuda arbetsgivare från att förelägga detta krav. Således är mitt svar att du troligen inte behöver oroa dig utifrån de omständigheter du angivit ovan. Även om det skulle gå så långt att du åläggs någon form av påföljd har arbetsgivare inte per automatik någon rätt se dina uppgifter ur BR. De måste alltså sätta detta som krav för anställning, något som sagt varierar bland arbetsgivare.Jag hoppas mitt svar varit av hjälp och önskar dig lycka till! Vänligen,

Införsel och servering av alkohol mot betalning på privat arrangemang

2015-07-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Jag hade tänkt att ha en privat födelsedags fest där jag räknar med att det kommer 150-200 personer och då har jag lite frågor gällande att servera alkohol.Får jag ta betalt för alkoholen för att kunna dra ner på de utgifter som jag kommer lägga ut?Får jag servera till personer som är 18 år?Måste jag ha serveringstillstånd för denna fest? Får jag servera alkohol som är inköpt i Tyskland ? Tack på förhand för svar!
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Servering av alkoholdrycker Med alkoholdryck avses en dryck med en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent. Dryck som innehåller en alkoholhalt om 2,25 volymprocent eller mindre betraktas som lättdryck, 1 kap. 5 § alkohollagen (2010:1622). För servering av alkoholdrycker krävs normalt serveringstillstånd, 8 kap. 1 §. Serveringstillstånd krävs dock inte om serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer som sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna kostnaden för inköp av dryckerna och om serveringen äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker, 8 kap. 1 a §. Ett enstaka tillfälle innebär att det inte ska vara fråga om återkommande evenemang. I förväg bestämda personer innebär exempelvis att de 150-200 personerna på något sätt ska vara bestämda i förväg, exempelvis genom att inbjudan har skickats ut via brev, sms, telefonsamtal, inbjudan till Facebook-grupp och så vidare. Samtliga personer måste inte vara inbjudna, men det ska inte heller vara så att slumpmässiga personer trampar in på festen. Med lokal där det bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- och lättdryck avses exempelvis en nattklubb eller bar.Alkoholdrycker får serveras till den som har fyllt 18 år, 3 kap. 7 § andra stycket.Försäljning av alkoholdrycker Alkoholdrycker får normalt inte säljas om det inte föreligger rätt till det enligt alkohollagen, 3 kap. 1 §. Av 8 kap. 1 a §, som jag tidigare har redogjort för, framgår att de får säljas av privatpersoner under vissa förutsättningar. Alkoholdrycker ska säljas utan vinstintresse. Det betyder att de högst ska säljas till inköpspris för att inte klassas som kommersiell försäljning.Importerade alkoholdrycker Alkohollagen gör avseende servering av alkoholdryck ingen distinkt skillnad mellan sådan som är köpt på Systembolaget och sådan som är importerad från ett annat EU-land. Det är tillåtet att handla alkoholdrycker i Tyskland och föra in det i Sverige eftersom det är förbjudet för EU:s medlemsländer att införa kvantitativa importrestriktioner för varor, artikel 34 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Införsel av alkoholdrycker måste dock vara avsedda för eget bruk för att importen ska vara i linje med Sveriges alkoholmonopol, jfr 4 kap. 4 § första stycket 2 alkohollagen. Det finns så kallade referensnivåer som alstrar en allmän uppfattning om vad som kan anses utgöra eget bruk. Även andra omständigheter än alkoholmängden kan komma att ligga till grund för bedömningen. 10 liter spritdrycker, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl anses normalt utgöra import för eget bruk, se artikel 32.3 b i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008.Med eget bruk avses även införsel av alkoholdrycker till familjemedlemmar, släktfester eller som gåva. Termen "eget bruk" har inte varit uppe för bedömning i Högsta domstolen, varför termen bör användas med försiktighet. Att föra in alkoholdrycker och servera på en privat fest torde falla in under termens innebörd. Jag ställer mig dock tveksam till att samma bedömning görs avseende försäljning av alkohol på en privat fest. Det är inte längre fråga om eget bruk i egentlig mening, eftersom de säljs, varvid äganderätten till alkoholdrycken övergår till den köparen. Sammanfattning Det förefaller inte vara några problem med att servera alkoholdrycker till de som har fyllt 18 år på din privata fest utan serveringstillstånd. Det ska dock vara under kontrollerade former såsom stadgas i 8 kap. 1 a § alkohollagen. Du kan ta kontakt med kommunen för att säkerställa saken. Du kan sälja alkoholdrycker som har köpts på Systembolaget till inköpspris, men det står oklart om importerade alkoholdrycker får säljas över huvud taget till följd av termen "eget bruk".Goda råd Jag rekommenderar att du antingen säljer alkoholdrycker som du har köpt på Systembolaget alternativt att du importerar alkoholdrycker från Tyskland som du bjuder på. Att sälja alkoholdrycker som har införts från Tyskland avråder jag ifrån eftersom jag inte tolkar det som eget bruk då äganderätten faktiskt övergår från dig till köparen. Det är ett fullt logiskt argument. Om du väljer att importera alkoholdrycker vill jag påminna om att du gärna ska visa upp bevis för att det är för eget bruk, det vill säga att du ska servera det på en privat födelsedagsfest. Om du nämner att du ska servera det mot betalning, ställer jag mig positiv till att tullen kommer konfiskera alkoholen och misstänka dig för smuggling eftersom införseln antas vara för kommersiellt syfte.Tänk under serveringen också på att alkoholdrycker inte får lämnas ut till den som är märkbart påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel. Alkoholdrycker får inte heller lämnas ut om det finns särskild anledning att anta att drycken är avsedd att olovligen tillhandahållas någon. Du ska även försäkra dig om att mottagaren har uppnått 18 års ålder, 3 kap. 8 § alkohollagen. Eventuell försäljning ska skötas på ett sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras och du ska se till så att ordning och nykterhet råder, 3 kap. 5 §.Du hittar alkohollagen här.Du hittar FEUF här.Glöm inte att ange hur du har upplevt att vårt svar har hjälpt dig! Hör gärna av dig om du har fler frågor. Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på telefon 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Vänligen,

Åldersgräns för dryck med 2,25 % alkohol

2015-07-05 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Har det under de senaste åren ändrats något i alkohollagen? Jag läste ett svar från er år 2012 att man som minderårig kan köpa lättdrycker (dvs alkoholhaltiga drycker med mindre än 2,25% alkohol). Är detta fortfarande fallet? Får jag som 17-åring med leg då köpa lättdrycker i matbutiker exempelvis?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du menar troligtvis svaret från 2012 som du hittar här. Alkohollagen Det som framgår där är helt i linje med vad som gäller i dag. Jag vill förtydliga att du som inte är 18 år eller äldre, får köpa drycker som innehåller upp till och med 2,25 procent alkohol. De utgör så kallade "lättdrycker" och inte alkoholdrycker. Det finns alltså ingen lagstadgad åldersgräns för drycker som innehåller 2,25 procent alkohol. Du hittar stöd för detta i 1 kap. 5 § och 3 kap. 7 § alkohollagen (2010:1622). Åldersgränser i praktikenDetta hindrar dock inte matbutiker såsom ICA eller Coop att faktiskt införa en åldersgräns för sådana drycker. Så länge åldersgränsen upprätthålls och respekteras och inte utgör diskriminering, är det i sin ordning. Det är inte fråga om åldersdiskriminering så länge hindret är motiverat av objektiva skäl och inte frångås. Matbutiker har ingen så kallad kontraheringsplikt, vilket innebär att de inte måste sälja sina varor till samtliga som önskar köpa, så länge det finns en objektiv ordning i hindret. Du kan därmed hitta butiker som säljer lättdrycker till 14-åringar och likaså butiker som inte säljer till personer under 18 år. Du hittar lagen som jag har hänvisat till i mitt svar här.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Hur kan man som privatperson påverka lagändringar?

2015-08-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |om svenska flaggan inte får användas som bordsduk elle stolsskydd eller annat olämpligt så ska den inte få användas som klädesplagg, jag anser att detta är nervärderande av sveriges nations flagga att den får brännas, användas som hijab, om man använder vår flagga som ska representera vårt land till dylika olika saker så måste ju detta ändras på i lagen, kan man göra detta hur i så fall?
Alban Dautaj |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag ser att du brinner för denna fråga men kommer inte att lägga någon värdering i dina argument eller tycka till i frågan. Det jag kan göra är att förklara hur du som privatperson kan delta i arbetet med lagändringar. Lagändringsåtgärder kan endast utföras av EU, riksdagens ledamöter, regeringen samt ett riksdagsutskott. Om du som privatperson vill få till en ändring så kan du vända dig till ditt lokala riksdagsledamot och få honom/henne att skriva en motion (Riksdagsordningen 3 kap 9 § och framåt). Varje år finns det en allmän motionstid där riksdagsledamöterna kan lämna in förslag. Här finns information om lagstiftningsprocessen : http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Riksdagens-uppgifter/Beslutar-om-lagar/Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningarAlban Dautaj

Åldersgräns för köp av pornografiskt material?

2015-07-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hur gammal måste man va för att köpa pornografisk matrial?
Adam Karttunen Bark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns ingen i lag uppställd åldersgräns för köp av pornografiskt material. En motion lades dock fram år 2001, som föreslog en utredning beträffande behovet av en åldersgräns på 18 år för att få hyra/köpa pornografiskt material. Motionen fick emellertid avslag. Här är en länk till motionen på riksdagens hemsida: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/mot-200102Ub231-Sexualunderv_GP02Ub231/Jag hoppas att jag besvarade din fråga trots att det inte blev speciellt långt. I annat fall är du välkommen att ställa ytterligare frågor i formuläret nedan.Med vänliga hälsningar,

Prejudikatvärde i tingsrättsdom

2015-07-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får/kan förvaltningsrätten bortse från en tingsrättsdom Som klart säger att länstyrelsen inte fullföljt sin plikt att anmäla påstått brott mot djurskyddslagen Förvaltningsrätten har gått på länsstyrelsens antaganden Är det rimligt
Fabian Lidåkra |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En förvaltningsrätt, liksom alla andra domstolar, ska tillämpa rättskällor. Rättkällor är lag, doktrin, förarbeten och praxis. I detta fall det praxis som frågan berör. Den praxis domstolar ska använda sig av kommer främst från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, dessa domstolars domar har mycket starkt prejudikatverkan och ska följas av andra domstolar. En tingsrättsdom har väldigt svagt, om ens något, prejudikatvärde. När en annan domstol ska döma i ett enskilt fall finns ingen som helst skyldighet att följa en tingsrättsdom. Anledningen till att förvaltningsrätten och tingsrätten i detta fall kommit till helt olika domslut kan bero på en rad faktorer, bland annat omständigheter i det enskilda fallet.Alltså behöver en förvaltningsrätt inte titta på domar från tingsrätter när de dömer i mål, då dessa domar inte har prejudikatvärde.Vänligen,

Bestridande av lag

2015-06-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Kan man bestrida en lag?Detta gäller lagen om gallring av belastningsregister. Kan man på något sätt bestrida lagen i rätten om man lyckas bevisa att belastningsregistret kommer ha en stor negativ effekt på framtiden?
Fabian Lidåkra |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Generellt sett är det möjligt att bestrida en lag, däremot krävs starkt stöd för detta i överordnad lagstiftning. Exempel på överordnad lagstiftning är EU-rätt (fördragen, direktiv och förordningar) samt svensk grundlag (regeringsformen m.fl.). Att en lag ogiltigförklaras händer väldigt sällan och går då ofta via EU-domstolen. Rent generellt sett är det sällan värt att driva en process för att ogiltigförklara en lag då lagstiftaren näst intill alltid har en starkt grund till varför lagstiftningen ser ut som den gör. Dessutom tar man hänsyn till överordnad lagstiftning. Innan en lag blir till ses den över av Lagrådet som i sådant fall kommenterar att lagen strider mot överordnad lagstiftning och lagen blir då inte till. Just att en lag skulle ha en negativ effekt är inget starkt argument. I så fall måste man argumentera för att lagen på något sätt strider mot till exempel artikel 7 i EU-stadgan, rätten till privatliv.Sammanfattningsvis är det alltså väldigt svårt, näst intill omöjligt, att bestrida en lag men i undantagsfall kan det gå.Vänlingen,