Bestridande av lag

2015-06-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Kan man bestrida en lag?Detta gäller lagen om gallring av belastningsregister. Kan man på något sätt bestrida lagen i rätten om man lyckas bevisa att belastningsregistret kommer ha en stor negativ effekt på framtiden?
Fabian Lidåkra |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Generellt sett är det möjligt att bestrida en lag, däremot krävs starkt stöd för detta i överordnad lagstiftning. Exempel på överordnad lagstiftning är EU-rätt (fördragen, direktiv och förordningar) samt svensk grundlag (regeringsformen m.fl.). Att en lag ogiltigförklaras händer väldigt sällan och går då ofta via EU-domstolen. Rent generellt sett är det sällan värt att driva en process för att ogiltigförklara en lag då lagstiftaren näst intill alltid har en starkt grund till varför lagstiftningen ser ut som den gör. Dessutom tar man hänsyn till överordnad lagstiftning. Innan en lag blir till ses den över av Lagrådet som i sådant fall kommenterar att lagen strider mot överordnad lagstiftning och lagen blir då inte till. Just att en lag skulle ha en negativ effekt är inget starkt argument. I så fall måste man argumentera för att lagen på något sätt strider mot till exempel artikel 7 i EU-stadgan, rätten till privatliv.Sammanfattningsvis är det alltså väldigt svårt, näst intill omöjligt, att bestrida en lag men i undantagsfall kan det gå.Vänlingen,

Att ändra folkbokföringsort

2015-06-10 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har en väninna som bor på annan ort än sin mamma.. Kan hon skriva sig hos henne?
Joakim Wahlgren |Hej och tack för din fråga!Lagen som reglerar ditt ärende heter Folkbokföringslagen och du hittar den HÄR.Det följer av 6 § att din väninna ska vara folkbokförd där hon bor. Hon anses bo där hon tillbringar sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) enligt 7 §. Om din väninna endast temporärt bor på annan ort än sin mamma kan hon anses bo hos sin mamma enligt 8 § och kan således skriva sig hos sin mamma. Folkbokföringen är viktig för att avgöra i vilken kommun din väninna ska betala skatt, avgöra rätt till bidrag och andra förmåner samt var hon får rösta. Rätt adress i folkbokföringen innebär också att hon får posten till sin bostadsadress och att myndigheter och andra viktiga aktörer i samhället har hennes riktiga adress. Du kan läsa mer på skatteverkets hemsida som du hittar HÄR.Om din väninna inte bor hos sin mamma bör hon inte folkbokföra sig där. Att lämna felaktiga uppgifter i folkbokföringsärenden kan vara straffbart enligt förarbeten till lagen (Prop 1990/91:153 s. 107). Att göra en felaktig folkbokföring kan därför komma att anses som osant intygande, vilket är ett brott enligt 15 kap. 11 § Brottsbalken.Om din väninna vill ändra sin folkbokföringsort finns HÄR en länk till skatteverkets tjänst ”Flyttanmälan”.Hoppas att du fick svar på din fråga. Du är välkommen att kontakta Lawline igen om du har fler frågor.

Definition av begreppet skyldig

2015-05-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hejsan,Jag skriver eftersom jag googlat över hela internet efter begreppet skuld och vad som krävs för att någon ska anses skyldig, 'ha gjort det' eller hur en vill uttrycka det. Detta verkar helt omöjligt, även vid tillägg av 'juridik' och diverse omskrivningar såsom 'laga ansvar' mm. Jag är inte intresserad någon särskild balk eller annan lagsamling, utan hur skuld definieras och fastställs i det svenska rättssystemet. Jag är dock inte intresserad av sådant som hur en domstolsförhandling går till i praktiken, utan endast, skuld i vilka ord det nu bör kläs, definition därav och fastställande (hur en avgör vem som anses ansvarig) i tvister och brottsmål.Det låter kanske onödigt strikt, men det är väl ....... att det inte ska gå att söka efter detta i en vanlig sökmotor. Har heller inte lyckats finna något på er webbplats.Tacksam för hjälp och vägledning.
Tatjana Johansson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huruvida en part anses skyldig i ett brottmål eller förlorar ett tvistemål är avhängigt de bevis som framlagts i målet och hur starka dessa bevis anses vara. För tvistemål och brottmål är kraven på bevisstyrkan väldigt olika. För att anses skyldig i brottmål ska det vara ställt "utom allt rimligt tvivel" att den misstänkte gjort sig skyldig till brott (detta är ett väldigt högt ställt beviskrav), medan beviskraven i tvistemål är betydligt lägre. I olika tvistemål kan det dessutom förekomma olika bevislättnadsregler eller presumtionsregler (att rätten antar olika saker) som inverkar på beviskraven. Ett tips om du vill veta mer om detta är att du använder ordet "beviskrav" som sökord för att hitta fler texter och förklaringar kring det du beskriver i din fråga. Med vänliga hälsningar,

Allemansrätten omfattning i grönområde?

2015-05-15 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag gick på ett grönområde i anslutning till en park vid en strandpromenad. Plötsligt rusar en kvinna ut från en balkong från ett lägenhetshus med en kamera i handen och hotar att hon ska fota mig och ringa till polisen för att jag inte fick gå där för det är "privat område" och att hon ska anmäla mig för inbrott (observera att jag bara promenerade där!!). Är det inte enligt allemansrätten lagligt att vistas i naturen?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Förutsatt att situationen är precis så som du beskriver den, dvs. att du vistades i ett grönområde i anslutning till en park vid en strandpromenad och inte tog dig över någon inhängnad eller gjorde någon annan åverkan på platsen, så har du ingen som helst anledning till oro. Den så berömda svenska allemansrätten har sedan länge gällt som en allmän princip i Sverige, och innebär förstås en rätt att vistas på annans mark och vatten utan att orsaka skadlig åverkan. Det var först 1994 som allemansrätten infördes i grundlagen, där den nu kan hittas i 2:15 sista stycket i Regeringsformen (se https://lagen.nu/1974:152#K2P15S1). Lagen är inte särskilt utförlig i sin beskrivning av allemansrätten, och ingen annan lag finns heller som beskriver den närmare. Anledningen till att man medvetet har undvikit att specificera allemansrätten är att inte låsa den till den definition som i sådant fall skulle uppställas i lagtexten. Ur markägarens perspektiv kan den dock sägas innebära en viss inskränkning i dennes äganderätt, så tillvida att han eller hon måste finna sig i att andra uppehåller sig på och i viss mån nyttjar fastigheten och utan att markägaren har rätt till ersättning för detta. Det finns trots detta givetvis begränsningar i allemansrätten, i den form att markägaren inte får tillfogas någon nämnvärd olägenhet eller skada av den som vistas på dennes mark. Med andra ord får varken markägarens hemfrid kränkas eller ekonomiska intressen skadas. Detta kan exempelvis inträffa då den som vistas på området orsakar mer än ringa skada på naturen eller då denne tar sig in på ett inhängnat område, såsom tomtmark där man uppenbart inte har rätt att vistas. För att återkoppla detta till den situation som du beskriver, så tolkar jag det som att du varken åstadkom någon åverkan på platsen eller på något sätt tog dig in på ett tydligt inhängnat område. Den boende som hävdade att det var "privat område" har möjligen rätt i det faktum att grönområdet tillhör hennes fastighet enligt områdets fastighetsindelning, men som konstaterats ovan så är det ovidkommande för allemansrättens tillämpning vem som är ägare till området. Det faktum att grönområdet är beläget i närheten av en park och vid en strandpromenad, där det normalt vistas många människor, gör din vistelse på grönområdet än mer naturlig. Min slutsats av din beskrivning är att du av allt att döma hade full rätt enligt allemansrätten att vistas i grönområdet och att den boendes anklagelser var ogrundade. Hoppas att detta var ett tillräckligt svar på din fråga, och att du inte har avskräckts från att utnyttja din grundlagsfästa rätt att enligt allemansrätten vistas i naturen! Med vänliga hälsningar,

Is a hunger strike illegal in Sweden?

2015-06-11 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |i don’t know if you can help me, but, where can i find whether is legal or not to do a hunger strikethanks a lot for your help!!best regards
Joakim Wahlgren |Hi,Thank you for your question.In Sweden it’s not illegal to do a hunger strike. In Regeringsformen HERE that is our constitution, in the second chapter you can find basic human rights in Sweden. Even though I wouldn’t recommend you to stop eating, there isn't any law in Sweden saying that you are not allowed to stop eating. Let me know if there is something else I can help you with.

Kontakta anhörig vid omhändertagande av berusad person

2015-05-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga, har man inte rätt att kontakta anhörig om man blir omhändertagen enligt LOB 1976:511 ?
Emma Persson |Hej!Tack för din fråga till Lawline!I lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) finns ingen uttrycklig regel som ger rätt för den omhändertagna personen att kontakta anhörig via telefon eller liknande om personen placerats tex på sjukhus eller någon tillnyktringsenhet eller arrest (och alltså inte körts till någon anhörig direkt). Det finns alltså inget rättsligt krav på detta i LOB som måste följas av polisen. Att den omhändertagne inte tillåts ringa anhöriga har dock kritiserats av bland annat Justitieombudsmannen i ett enskilt ärende, och denne framhöll då vikten av att den enskilde skulle få kontakta anhöriga, både för denne persons och de anhörigas skull, samt framhöll vikten av rättssäkerhet. Justitieombudsmannen sade även att om personen är så berusad så att denne inte kan kontakta anhöriga själv, så borde polisen göra det i dennes ställe.Men som sagt, LOB ger inget uttryckligt krav på detta.Med vänliga hälsningar

Definition av "uppsåt" samt "uppsåtligt åsidosättande av skyldigheter"

2015-05-15 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Håller på med en översättning av tyska bokningsvillkor till svenska och undrar: Vad är det för skillnad på "uppsåt" och "uppsåtligt åsidosättande av skyldigheter"? Hur kan man uttrycka det senare i klarspråk? Tack på förhand!
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begreppet uppsåt (dolus på latin) används vanligen i lagtext. Det är i huvudsak tänkt att syfta på de situationer där gärningsmannen förstår vad han gör när han utför en otillåten handling. Det kan också beskrivas som att gärningsmannen utför gärningen medvetet, med syfte att åstadkomma en viss effekt. En välbekant synonym som torde ligga nära till hands att använda är ordet avsikt, även om det inte ses användas i lagtext eftersom att de inte har exakt samma innebörd. Med ledning av den ovanstående redogörelsen kring begreppet uppsåt kan vi nu studera uttrycket uppsåtligt åsidosättande av skyldigheter. Formuleringen "uppsåtligt åsidosättande" förekommer i viss lagtext, där främst 7:3 första stycket tredje punkten i Tryckfrihetsförordningen kan nämnas (se https://lagen.nu/1949:105#K7P3S1). Formuleringen har dock ingen särskild eller annorlunda betydelse i sig, utan finns endast där för att förtydliga att det endast är åsidosättanden som sker med uppsåt som omfattas av bestämmelsen. Ett åsidosättande som eventuellt skulle ske av oaktsamhet omfattas med anledning av detta inte av bestämmelsen. Fokus i formuleringen ligger därför återigen på begreppet uppsåt så som det beskrivits ovan. Något som kanske kan underlätta förståelsen är just att jämföra med motsatsen, det vill säga att åsidosättandet av skyldigheten skulle ske av oaktsamhet eller av en olyckshändelse. Min slutsats i frågan är därför följande. Det finns ingen direkt skillnad vad gäller innebörd i de två uttrycken. Istället är uttrycket "uppsåtligt åsidosättande av skyldigheter" en formulering där man specificerat vad uppsåtet ska avse. Begreppet "uppsåt" i sin grundform ger ju nämligen ingen ledning till i vilken situation som uppsåt ska eller inte ska finnas. Det gör däremot uttrycket "uppsåtligt åsidosättande av skyldigheter" då det beskrivs att det är just åsidosättande av skyldigheter som sker med uppsåt. Att formulera det annorlunda eller "i klarspråk" är inte en helt enkel uppgift, men min personliga översättning skulle ungefärligt ha lydelsen: "Avsiktlig överträdelse av regler eller villkor". Detta är du givetvis själv fri att formulera så som du önskar. Hoppas att detta gav ett någorlunda svar på din fråga, och lycka till med översättningen!Med vänliga hälsningar,

Överklagan av myndighetsbeslut

2015-05-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej har blivit återbetalning skyldig för a-kassa 20 000 sek Behöver hjälp med överklagan!!!Jag är ej polisanmäld, men åter betalnings skyldig,har Ej Missbrukat a-kassa.
Viktor Serbán |Hej Daniel,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp! Att överklaga ett myndighetsbeslut bör vara relativt enkelt och framförallt ska det framgå i det beslut du mottagit hur detta ska gå till. Vanligtvis behöver man inte göra mer än att formulera att: 1) Förklara vad du vill överklaga (hela beslutet eller bara delar av det)2) Varför man vill överklaga, alltså på vilka grunder och hur du kan motiverar dem3) Förklara hur du vill att beslutet ska ändras4) Ange diarienummer som du mottog på beslutet och skicka in till Försäkringskassan (FK)Efter detta måste du invänta nytt beslut från FK om hur det hanterat din överklagan. Om de väljer att inte ändra kan du alltid överklaga till Förvaltningsrätten och driva vidare ärendet där. Tanken är att man inte ska behöva ett biträde i dessa ärenden då myndigheten har skyldighet att hjälpa och informera om hur ett överklagande går till. Skulle du dock känna att det ändå finns ett behov för biträde är det ditt ansvar att kontakta sådan. Var då medveten om att du blir skyldig att betala för egna rättegångskostnader oavsett utfall i målet. Du kommer således att få betala för ditt biträdes arvode. Det kan dock vara värt ifall målet är väldigt komplicerat och kräver professionell hjälp. Hoppas du fått hjälp med din fråga!Mvh,