Häva avtal med hantverkare som dröjer

2017-11-17 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej jag har beställt inglasning av balkongen från företaget xxx. Avtal skrevs 30/5 med överenskommelse om att de skulle göra arbetet efter semestrarna eftersom de nog inte skulle hinna innan. I mitten på september mailar jag och påminner om att vi inget hört, då bokar vi och de monterar första etappen 6 /10. Montören säger att det tar ca tre veckor till nästa etapp kan monteras. Efter tre veckor påminde jag igen och då sa man per telefon att leveransen ska komma "-nästa vecka". Nu har det gått sex veckor utan att jag hört något mer. Om knappt två veckor är det 6 månader sedan avtalet skrevs.Vad kan jag göra?Kan jag häva köpet och anlita någon annan att göra klart?
Malin Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då du i egenskap av privatperson (konsument) anlitat ett företag (näringsidkare) för att glasa in en balkong är konsumenttjänstlagen, nedan förkortat KtjL, tillämplig lag (1 § andra stycket första punkten KtjL).Företaget har inte utfört tjänsten inom den tid som avtalats utan är i dröjsmål med tjänst. Såväl skriftliga som muntliga avtal om tidpunkt för utförande är bindande, dessutom bör "efter semestern" enligt min mening definitivt kunna tolkas som att arbetet borde varit utfört nu med hänsyn till vad som är normalt för denna typ av tjänst. (24 § första stycket KtjL). På grund av att näringsidkaren är i dröjsmål kan du som konsument bland annat ha rätt att häva avtalet (25 § KtjL). Är dröjsmålet av väsentlig betydelse för dig som konsument, vilket det bör kunna anses vara i ditt fall med tanke på att tjänsten inte utförts som bestämt. I och med att en inte obetydlig del av tjänsten redan utförts omfattar din rätt till hävning dock enbart den outförda delen av tjänsten (det finns möjlighet att häva även utförd del under vissa omständigheter som jag inte uppfattar vara uppfyllda i ditt fall). (29 § KtjL)Det som händer om du häver den del av avtalet som återstår att fullgöra är att företaget har rätt till betalning med det belopp som motsvarar priset för hela tjänsten minus den kostnad du har för att få resterande del av inglasningen utförd. (30 & 23 § KtjL)På grund av dröjsmålet skulle du eventuellt även kunna vara berättigad skadestånd från företaget. Då krävs dock att du faktiskt lidit en ekonomisk skada, vilket av din fråga inte framgår att du gjort varför jag inte utreder denna möjlighet vidare. (31 § KtjL)Sammanfattande svar på din frågaMin bedömning är att du har rätt att häva avtalet till den del tjänsten inte är utförd. Detta gör du enklast genom att kontakta företaget och meddela att du häver avtalet på grund av dröjsmål (här kan du hänvisa till 29 § KtjL för lagstöd). Hävningen bör göras genom ett skriftligt meddelande för att se till att bevisning finns om att du hävt avtalet för det fall en tvist skulle uppkomma.Vidare har du rätt att anlita någon annan som kan slutföra inglasningen. Härvid är du skyldig att betala det totala priset enligt avtal minus den summa det kostar för dig att anlita någon annan som slutför uppdraget. Om tjänsten enligt avtal skulle kosta 100 000 kr och det kommer kosta 80 000 för dig att anlita någon annan för färdigställande, har det första företaget alltså rätt till 20 000 kr i betalning.Hoppas du fått svar på din fråga! Skulle du behöva hjälp i en eventuell tvist är du varmt välkommen att boka tid hos Lawlines juristbyrå för vidare hjälp.Vänliga hälsningar,

Vad gäller vid en oväntad prishöjning hos frisören?

2017-11-15 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Prishöjningar på behandlingar.. tex klippning hos frisör.. måste kunden informeras om att priset höjts innan arbetet utförs? Eller räcker det att sätta en skylt vid kassan att höjning skett?
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande olika typer av tjänster som utförs på människor finns (konstigt nog) ingen tillämplig lag. Detta betyder dock knappast att t.ex. frisör kan bete sig hur som helst i sin frisörsalong. Inom juridiken används vanligtvis konsumenttjänstlagen (KTjL) vid dessa typer av tjänster, trots att lagen enligt lagtexten egentligen inte borde vara tillämplig (man använder en s.k. analog tillämpning). Din fråga gäller en frisör som brustit i sin informationsplikt angående en prishöjning. Gällande denna oväntade prishöjning finns en bestämmelse som säger att om en näringsidkare lämnar en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset inte överstigas med mer än 15 % (36 § andra stycket KTjL). Detta är en intressant paragraf för din frågeställning. Om vi antar att du som konsument alltid har klippt dig för t.ex. 200 sek hos din frisör, och helt plötsligt inser att det nu kostat dig 300 sek, kan man möjligen anse att din frisör, med denna prishöjning bryter mot den nyss nämnda paragrafen. Enligt denna kan endast frisören höja priset med 15 % av 200 dvs med 30 kr. Har du alltid klippt dig för en viss summa borde detta enligt mig vara synonymt med att frisören givit dig en ungefärlig prisuppgift. Därför anser jag att frisören måste meddela dig om en prisökning som överstiger 15 %, då du som kund utgår från att priset är detsamma som vid tidigare klippningar. Det uppenbara problemet i din fråga är dock att frisören kommer hävda att denne har informerat om prishöjningen via sin skylt i kassan. Förmodligen är också denna skylt tillräcklig för att frisören ska fullgöra sin informationsplikt mot sina kunder, och frigöra sig från juridiskt ansvar enligt KtjL. Dock frigör sig frisören knappast från det moraliska ansvaret genom att lura sin kunder på detta sätt och troligtvis kommer en kund som blir lurad på detta sätt inte tillbaka. Den rimligaste konsekvensen i detta fall borde därmed enligt mig vara att sluta gå till denna frisör, då det juridiska ansvaret förmodligen kommer bli svårt att göra gällande. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga!

Pristillägg vid renovering

2017-11-10 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, Vi anlitade (privat) en hantverkare (firma) för att renovera vår ovanvåning. Vi fick efter en grundlig genomgång om hur vi ville ha det ett kostnadsförslag. Starten skulle vara i slutet på maj/början juni och vara klart strax efter midsommar. Detta sa vi ok till, och med en ök på att om vi gjorde en del av jobbet själv så skulle detta dras av (ex rivning). När fakturor kom så tyckte jag att de var för höga i förhållande till kostnadsförslaget, påpekade detta direkt till hantverkaren och även vilka tillägg vi gjort samt vilka saker som ändrats, som enligt honom själv var enormt tidsbesparande. De åtgärderna var bl.a att vi sänkte taket i 3 rum istället för att ha öppet upp i nock samt att vi tog bort platsbyggda hyllor i 2 rum längs snedtaksvägg på 4 meter i vardera rumt samt lite andra småsaker. Tillägg som uppkommi var 2st skjutdörrar, inklädnad av 4 st takbjälkar i ett rum, en liten plywoodlåda till taklampan i nockspets samt glesning/regling bakom gips. Vi bytte även från gips till trä i smygarna runt fönsterna (7st fönster). Då hänvisade han till sin timdebitering och att han varit där längre och tillägg som vi antog varit med från början t.ex. lister blir debiterade nu. (Enl Konsument vägl, så ingår detta alltid i grundberäkning) När vi fick slutfakturan (jobbet klart 14/8!) så var det totala beloppet ca 100.000:- mer än det i kostnadsförslaget! Hur gör vi, vi har bestridit och nu säger han att han kommer att gå vidare juridiskt om vi inte betalar!
Ludvig Montan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den situation som du hamnat i regleras i konsumenttjänstlagen (KtjL) enligt 1 § KtjL. Vad gäller för pristillägg i konsumenttjänstlagen?Om näringsidkaren har lämnat en ungefärlig prisuppgift får denna inte överskridas med mer än 15 procent om inte någon annan prisgräns har avtalats eller näringsidkaren har rätt till pristillägg enligt 38 § KtjL (36 § andra stycket KtjL). Enligt 38 § KtjL har näringsidkaren rätt till pristillägg om han utfört tilläggsarbete i enlighet med bestämmelserna i 8 § eller om tjänsten har fördyrats på grund av omständigheter som är hänförliga till konsumenten och som näringsidkaren inte borde förutsett när avtalet träffades. Om det när tjänsten utförs framkommer behov av arbete som bör utföras samtidigt med detta ska näringsidkaren underrätta konsumenten och begära dennes anvisningar, enligt 8 § KtjL.Vad gäller i ert fall?Som huvudregel får en ungefärlig prisuppgift inte överstigas med mer än 15 procent. Vad den ungefärliga prisuppgiften var i ert fall framgår inte av din fråga, men om 100 000 är mer än 15 procent av detta är pristillägget enligt huvudregeln för stort. Undantagen från detta är när annan prisgräns har avtalats eller näringsidkaren har rätt till pristillägg enligt 38 § KtjL. Som jag uppfattar din fråga har ingen annan prisgräns avtalats och firman kan inte med stöd av detta få pristillägg. Har näringsidkaren i ert fall rätt till pristillägg enligt 38 § KtjL? För att näringsidkaren ska ha rätt till pristillägg enligt 38 § 1 p. som hänvisar till 8 § KtjL ska det både uppkommit behov av ytterligare arbete och näringsidkaren ska ha underrättat dig för att få anvisningar. Som jag tolkar din fråga har näringsidkaren inte underrättat dig om att det funnits behov av arbete som inte var inräknat i den ungefärliga prisuppgiften och det är dessutom tveksamt om det ens funnits behov av sådant tilläggsarbete. Detta undantag bör därför inte vara åberopbart för firman. I 38 § 2 p. finns ytterligare ett undantag. Enligt detta undantag gäller att näringsidkaren har rätt till pristillägg om ytterligare kostnader uppkommit på grund av konsumenten och att näringsidkaren inte borde förutsett detta förhållande när avtalet ingicks. Som jag tolkar din fråga och de argument som firman framfört har inte firman gjort gällande att det är på grund av er som tilläggsarbete uppkommit och inte heller detta undantag är tillämpligt. Detta lämnar endast näringsidkaren med rätt att frångå den ungefärliga prisuppgiften med ett pristillägg om 15 procent, förutsatt att detta är skäligt i förhållande till det arbete som utförts. Vad kan du göra härnäst?Med hjälp av argumenten ovan kan du försöka förlikas med firman och undvika en process i allmän domstol. För det fall att en sådan process inleds av motparten kan det vara en bra idé att kontakta ett ombud eller söka vidare vägledning av oss på Lawline via info@lawline.se.

Konsumentens dröjsmål

2017-11-09 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej! Jag bedriver en seriös verksamhet sedan 10 år med kirurgiska laserbehandlingar. En kund kom en hel timme för sent till en behandling trots mycket väl informerad via tele och även ett tidkort hemskickat. När hon kom kunde vi såklart inte ta emot henne pga ande patienter. Hon betalade ej fakturan 500 för utebliven ankomst ( står även på tidkortet och vi talar om det vid bokning). Efter kronofogden bestrider hon det och det skall gå till muntlig förberedelse. Av att döma ifrån hennes brev kommer hon absolut inte betala utan det kommer gå till tingsrätt. Jag läste en artikel på Google ombGlömska kan stå dig dyrt heter den. Utifrån denna har jag goda chanser men jag oroar mig ändå. Detta är första gången jag har en kund som vägrar göra rätt för sitt misstag.
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När någon bestrider din ansökan om betalningsföreläggande via Kronofogdemyndigheten (Kronofogden) ska du ta ställning till om du vill vidare till domstol. Vi ska då se på vilka grunder du kan yrka ersättning för uteblivet behandlingsbesök och på vilka grunder hon kan bestrida dina yrkanden. Eftersom det närmast handlar om en tjänst vilken var avsedd att utföras i Sverige är konsumenttjänstlagen (KtjL) tillämplig, se här.I 45 § första stycket andra meningen KtjL föreskrivs att "Om det följer av avtalet att konsumenten skall medverka till tjänstens utförande och han inte i rätt tid lämnar sådan medverkan som utgör en väsentlig förutsättning för utförandet, får näringsidkaren inställa arbetet till dess att konsumenten lämnar sin medverkan".I 45 § tredje stycket framgår även att om näringsidkaren, "inställer, arbetet enligt första stycket, har han rätt till ersättning för kostnader och andra förluster som detta åsamkar honom, om konsumenten inte visar att dröjsmålet ej beror på försummelse på hans sida".I ditt fall är det bokning av en laserbehandling som kräver att hon dyker upp en viss tid enligt ert avtal. Du behöver visa hur ert avtal ingåtts (sms, telefon, mejl osv.), hur bokningen gått till (tidkort) och hur lång tid som behandlingen varit avsedd att ta (tidkort, klientschema etc.). Om du kan göra det, så har du som näringsidkare rätt att inställa behandlingen vid hennes frånvaro. Du har rätt till ersättning för den bokade tiden till vilken konsumenten inte dykt upp. Du har också rätt till rimlig ersättning för kostnader du lagt ned i Kronofogden såväl som i domstol om du går vinnande ur tvisten. Hon är däremot inte skyldig att ersätta dig om hon visar att dröjsmålet inte beror på försummelse från hennes sida.Kontakta oss på 08-533 300 04 (vardagar 10-16) om du behöver ytterligare rådgivning!Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Bestrid faktura från hantverkare

2017-11-17 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej. En muntligt överenskommelse med snickare ang pris på arbete har gjorts. Vid faktureringen tillkommer en kostnad för inhyrd entreprenör som snickaren ansåg sig måsta ta in, utan förfrågan till mej som kund. Har ett SMS där snickaren påstår sig ha "missat" en grej vid syn innan prisuppgift gavs till mej.Fråga: Har jag rätt att bestrida fakturan som är högre än det överenskomna priset?Med vänlig hälsning
Erik Johansson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Utgångspunkten är att avtalat pris gäller. Kan det inte bevisas att avtal träffats om visst pris gäller istället att skäligt pris ska betalas. Den är den som påstår att priset har avtalats som också har att bevisa detta. i vissa fall kan en näringsidkare ha rätt till pristillägg, men då måste näringsidkaren påtala att priset kan komma att öka, i förhand för konsumenten så denne kan ta ställning i frågan. 38 §, 8 § KtjLFöljande gäller alltså i ditt fall:– Det pris ni har kommit överens om gäller som utgångspunkt– kan du inte bevisa att ni har träffat en överenskommelse så riskerar du aldrig att behöva betala mer än skäligt pris– att näringsidkaren "missat" en grej är inget som du i det här fallet ska behöva bära risken för. Hoppas du fått svar på din frågaMed vänlig hälsning

Fel i tjänst - hålla inne slutfaktura?

2017-11-15 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, Vi har fått en del av vårt hem renoverat, bl.a. tvättstuga av hantverkare som både har satt klinker och kakel. På ca 1/3 av golvytan fungerar inte golvvärmen. Vi har påpekat detta för byggherren som påstår att ibland kan det bli så när man renoverar i en källare och inget de kommer åtgärda. Slutfakturan har vi bestridit men på slutfakturan finns det endast med andra åtgärder än tvättstugan. Har läst att man måste betala för de delar som man är nöjd med, vilket innebär att vi i så fall inte kan hålla inne några pengar. Hur ligger det till? Kan vi fortfarande bestrida slutfakturan?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår vidare ifrån i mitt svar att du är privatperson (konsument). En tjänst ska enligt 4 § konsumenttjänstlagen utföras fackmannamässigt, vilket ofta styrs utifrån branschanvisningar. Vidare ska näringsidkaren samråda med konsumenten i den utsträckning detta behövs och är möjligt. Genom detta klargörs att skyldigheten att försöka undanröja missförstånd och andra oklarheter i arbetet i princip ligger på näringsidkaren.Om en tjänst avviker från vad konsumenten med hänsyn till 4 § har rätt att kräva ska tjänsten anses felaktig 9 § konsumenttjänstlagen. Konsumenten har då rätt att hålla inne betalningen 16 samt 19 §§ konsumenttjänstlagen eller kräva att felet avhjälps enligt 20 § eller också göra avdrag på priset eller häva avtalet enligt 21 §. Enligt 17 § här ska en konsument som vill åberopa att en tjänst är felaktig, underrätta näringsidkaren om detta inom skälig tid efter det att felet märkts eller borde ha märkts, dvs. reklamera felet till näringsidkaren. En reklamation som görs inom två månader efter det att konsumenten märkt felet ska alltid anses ha skett i rätt tid. Reklamationen får dock inte ske senare än 3 år, såvida inte annat följer av en garanti eller annat avtal.Enligt 19 § här har konsumenten rätt att hålla inne så mycket av betalningen som krävs för att ge säkerhet för konsumentens krav på grund av ett fel i tjänsten. Dock förstår jag inte riktigt av din fråga om felet (golvvärmen) överhuvudtaget inte har fakturerats (och de redan bortsett från den betalningen) och du vill bestrida slutfakturan på andra grunder? Eller är det en faktura som redan är betald? Om det ej har fakturerats överhuvudtaget har du ingen möjlighet att få avdrag, eftersom det då inte finns något fel att åberopa.Är det en faktura du redan betalt har du möjlighet att reklamera felet till näringsidkaren. Är arbetet då inte fackmannamässigt utfört (4§) har du rätt till att felet avhjälps enligt 20 §.En rekommendation är att vända er till allmänna reklamationsnämnden om ni vill få ärendet prövat.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Hur goda chanser har vi att vinna mot ett företag som utfört en tjänst på ett dåligt sätt?

2017-11-10 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Vi är i en tvist med företaget som målat om vår lägenhet. De har målat, satt upp stuckatur samt slipat golv (golvet gjordes av en underleverantör till dem).Vi har bestridit del av fakturan enligt följande. Vi kom muntligen överens om att de skulle måla elementen med elementfärg. I avtalet står att de ska måla i samma färg som vägg, vilket jag tolkat som i samma kulör. Nu har de dock målat elementen med väggfärg, vilket vi har förstått är fel då elementfärg bör användas. De vill inte åtgärda utan menar att det är korrekt gjort. Vi har bestridit kostnaden för åtgärd, 4000 kr.Golvsliparen förstörde en sten framför öppen spis genom att slipa på den. Fotobevis före/efter finns. Åtgärd kostar 2000 kr, den summan har vi också bestridit.Utöver dessa fel är även stuckaturen dåligt uppsatt och de har repat golvet, något som vi valt att inte göra avdrag för då de nekar felen och vi känt att vi får leva med dem. De vägrar acceptera dessa avdrag och har skickat vidare ärendet till Kronofogden.Vi befinner oss i utlandet och vet därför inte om vi fått något krav än. Hur lång tid har man på sig att bestrida till Kronofogden? Vi är borta i 1,5 veckor till. Vad gäller om en part är bortrest? Borde jag bestrida även de saker som vi sagt att vi får vara okej med "om vi ändå håller på"?Hur bedömer ni våra chanser att vinna i tingsrätt? Vilka kostnader kan uppkomma om vi förlorar? Borde vi anmäla till ARN?Tack på förhand!
Marcus Bäckström |InledningHej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du vill att jag ska vidareutveckla någon del av svaret är du välkommen att publicera en kommentar, alternativt mejla marcus.backstrom@hotmail.com. Jag har delat upp svaret på så vis att varje rubrik avhandlar en av de frågor du formulerat. Längst ned återfinns en sammanfattande bedömning från min sida.Har ni rätt att göra avdrag för den felaktiga målningen?Utgångspunkten är, naturligtvis, att det som avtalats också ska presteras. Ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt, så under förutsättning att det går att bevisa att det faktiskt var elementfärg som avsågs med avtalet ska ni inte betala för denna del.Även om det inte går att bevisa förekomsten av det muntliga avtalet uppställer konsumenttjänstlagen krav på fackmannamässigt utförande (4 §). Eftersom konsumenttjänstlagen enligt 3 § inte går att avtala bort kan en entreprenör alltså inte åsidosätta fackmannamässigheten med hänvisning till att en icke fackmannamässig metod har avtalats.Om resultatet av arbetet avviker från vad konsumenten har rätt att förvänta sig är tjänsten att betrakta som felaktig (11 §). Konsumenten har förstås alltid rätt att förvänta sig ett fackmannamässigt utförande. I situation då detta inte uppfyllts får konsumenten, genom att avstå från att betala, göra prisavdrag (21 §). Prisavdraget får motsvara kostnaden för att åtgärda felet (22 §).Som jag ser det kokar hela denna del av er fråga ned till om det kan anses ej fackmannamässigt att måla om ett element med väggfärg (oavsett vad som blivit avtalat). Min spontana gissning är att det inte är ett fackmannamässigt tillvägagångssätt. Detta får ni dock ta med en nypa salt då mina kunskaper på det specifika området är begränsade.Har ni rätt att göra avdrag för den förstörda stenen?Näringsidkaren är skyldig att ersätta konsumenten för materiell skada som uppstått under arbetets gång (32 §). Rent praktiskt är det naturligtvis lättast att konsumenten tillgodogör sig denna ersättning genom att inte betala en del av det belopp som fakturerats.Min bedömning är att ni har rätt till skadestånd motsvarande kostnaden för att återställa stenen till ursprungligt skick.Vilka tidsfrister gäller hos Kronofogden?När en ansökan om betalningsföreläggande inkommit till Kronofogden måste svarandeparten (i detta fall ni) först bli delgiven. Delgivning innebär att man bekräftar att man fått ta del av det material som ärendet handlar om. Att ni är på semester i ytterligare några dagar innebär inte några problem ur detta avseende. Vid hemkomsten är det dock bra om ni direkt meddelar er inställning i ärendet till Kronofogden.Vad kan bestridas?Ni kan bara förhålla er till det som företaget faktiskt skickat in till Kronofgoden. Det beloppet kan ni helt eller delvis bestrida. Under förutsättning att företaget ansökt om betalningsföreläggande för hela beloppet kan ni således invända mot betalningsskyldigheten i sin helhet. Detta tror jag dock inte är särskilt klokt med tanke på att det, trots allt, finns ett visst värde i det arbete som de utfört.Chanser och risker med en rättsprocessGivet att företaget, efter att ni bestridit anspråket, väljer att ta saken vidare till tingsrätten bedömer jag, i linje med vad som framgår ovan, att ni har goda chanser att vinna. Elementarbetet verkar som sagt taffligt utfört och näringsidkare har ett förhållandevis strängt ansvar för skador som uppstår under genomförande av ett arbete.Vid vinst i tingsrätten har ni rätt till ersättning för kostnaden motsvarande en timmes juridisk rådgivning samt eventuella bevisnings- och resekostnader. Vid förlust måste ni dels betala företaget motsvarande kostnadsposter, dels själva beloppet som de kräver plus ränta. En väldigt viktig detalj i sammanhanget är att detta begränsade rättegångskostnadsansvar endast gäller tvister på belopp under 22 400 kr. Om tvistens värde är större än så måste den förlorande parten betala alla rättegångskostnader (vilket t.ex. kan vara 10 timmars juridisk rådgivning).Bör ni anmäla till ARN?En anmälan till ARN är aldrig av ondo. Eftersom ARN:s beslut inte har någon juridisk verkan ställer jag mig dock tveksam till om det kommer få några positiva effekter för er (företaget ifråga ger ju inte sken av att vara överdrivet tillmötesgående).Min rekommendationMitt intryck, som förstår är långt ifrån någon garanti, är att ni har goda utsikter att undgå betalningsskyldighet för de poster du har redogjort för i frågan. Följaktligen tycker jag att ni ska bestrida det krav som nu ligger hos Kronofogden och, om företaget inte viker ned sig, låta saken gå till tingsrätten. Däremot anser jag att ni bör betala de delar av arbetet som ni ändå är hyggligt nöjda med. Risken är annars att ni gör tvisten onödigt stor, vilket leder till betydligt sämre odds för förlust och tillhörande rättegångskostnadsansvar.I en tvist av den här ringa storleken blir det snabbt för dyrt att anlita "riktig" juridisk expertis. Likväl kan det vara bra att stämma av dokument och dylikt med någon som har åtminstone grundläggande kunskaper i processföring. Om ni inte har en sådan person i er omgivning kan ni höra av er till mig via mejladressen ovan.Med vänlig hälsning,

Fråga om att avbryta ingånget avtal vid dröjsmål

2017-10-31 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi har efter att ha fått tillskickat oss ett anbud 170612 på att flytta kakelugn och renovera skorsten. 170705 hade vi mejlkontakt med kakelugnsmakaren där jag ställde kompletterande frågor om innehållet i anbudet så att inga missförstånd skulle uppstå.Vi skrev på och skickade in anbudet 170721, detta informerades i ett mejl till kakelugnsmakaren. Vi fick inget svar på detta mejl.Sedan har jag under upprepade tillfällen under sommaren och hösten försökt nå kakelugnsmakaren för att komma överens om när arbetet ska påbörjas, jag har ringt på mobil och företagsnummer och lämnat ett flertal meddelanden utan att han har återkommit.171004 där jag påtalade att jag hade ringt honom utan framgång, inget svar på mejlet.171020 mejlade jag igen och informerade honom om att vi inte längre önskade anlita hans firma i och med att han inte hade hört av sig171023 svarade kakelugnsmakaren, ursäkta dröjsmålet, vi kan börja på torsdag eller fredadSå till frågan: kan jag bryta avtalet? jag har skrivit på men kakelugnsmakaren har inte skrivit påMvhAnnicka
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det anbud ni fick 170612 var det anbud ni accepterade, så ingick ni avtalet i och med accepten ni skickade in 170721. Att det finns ett avtal bekräftas ju även av kakelugnmakarens svar 171023. Som jag förstår din beskrivning utgör den största delen av köpet tjänster (att flytta och renovera), och inte material. Jag tolkar det även som att du är en privatperson och kakelugnsmakaren en näringsidkare. Det är av relevans då olika lagar blir tillämpliga. Är situationen som ovan så blir konsumenttjänstlagen tillämplig.Hävning av köpet är en av påföljderna som räknas upp vid dröjsmål. Detta kräver dock att dröjsmålet beror på någon omständighet hos näringsidkaren och inte att det är konsumenten som gjort att arbetet inte har utförts. Det verkar inte som att ni har bestämt en tid om när arbetet ska utföras och då står det i konsumenttjänstlagen 3 § att arbetet ska utföras inom den tid som är skälig med hänsyn till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning, alltså hur lång tid det brukar ta för ett företag att flytta en kakelugn och renovera en skorsten.I 25 § räknas de påföljder som blir tillämpliga vid dröjsmål upp. Du är intresserad av att häva avtalet så jag går rakt på den påföljden. Det som krävs för att konsumenten ska få häva avtalet på grund av dröjsmål är att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för denne, 29 §. Den väsentliga betydelsen ska bedömas ur konsumentens synvinkel. Tyvärr är det inte helt klar vad "väsentlig betydelse" innebär rent konkret och det kan variera från fall till fall. Dröjsmålets längd är i vart fall något som absolut skulle kunna vara "av väsentlig betydelse". Ett dröjsmål på omkring fem månader bör kunna utgöra en sådan grund.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,