När är ett bearbetat verk tillräckligt självständigt för att inte utgöra upphovsrättsintrång?

2019-05-19 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag arbetar som konstnär och jobbar ibland med att inkludera karaktärer från kända serier eller filmer i mina bilder.Jag kan exempelvis måla av en karaktär från en film tillsammans med en replik från filmen och inkludera detta i en bild. Dessa bilder görs sedan till posters och säljs av mig, strider detta mot upphovsrätten?Bilderna är inte exakta avmålningar utan de är lite förvrängda för att passa min distinkta stil, och jag har förstått det som att så länge jag som konstnär tillför något nytt till värdet så är det okej, men det är detta jag vill ha hjälp med att klargöra! Hoppas ni kan hjälpa mig!
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmän utgångspunktI detta svar kommer jag redogöra för vilka krav som föreligger för upphovsrättsintrång, vilka undantag som finns och vad som beaktas vid bedömningen. Slutligen avgörs upphovsrättsliga frågor dock alltid från fall till fall i domstol. När föreligger upphovsrättsintrång?Upphovsrättsintrång kan föreligga om någon utan upphovsmannens samtycke framställer exemplar för allmänheten i ursprungligt eller ändrat skick, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Detta gäller indirekt såväl som direkt och oaktat om framställan sker tillfälligt eller permanent (2 § upphovsrättslagen (URL). Upphovsrätten innefattar även immateriella skydd såsom rätten för upphovsmannen att namnges vid framställande av dennes verk (3 § URL). Framställande av konstverk för privat bruk hindras i regel inte av upphovsrätt, men eftersom du försäljer dina verk är detta undantag inte aktuellt (14 § URL). En förutsättning för att upphovsrättsintrång ska föreligga är att det verk som avbildats uppnår kvalifikationskraven för skydd, så kallat "verkshöjd". Det vill säga att de seriefigurer du nyttjar måste anses vara sådana skapade verk av tillräcklig originalitet för att skyddas av upphovsrättslagen. Det får tas för sannolikt att de nyttjade figurerna uppnår sådan verkshöjd (jfr 1-2 §§ URL och för vidare läsning se bland annat NJA 2009 s. 159 och Infopaq C-5/08). Bearbetat verk kontra självständigt verk i fri anslutning till skyddat verk: I detta fall handlar det om nyttjande av ett verk för skapande av ett eget verk, vilket inkluderar fler konstnärliga aspekter än enbart den upphovsrättsskyddade figuren. Fallet fordrar en distinktion mellan bearbetat verk (bearbetning) respektive ett självständigt verk (nyskapelse), varav förstnämnda kan utgöra intrång men inte sistnämnda (se 4 § URL). I rättsfallet NJA 2017 s. 75 har ett liknande fall bedömts i vilket Högsta domstolen framlade allmänna bedömningsprinciper för ifrågavarande gränsdragning. Fallet angick den relativt omtalade målningen "Svenska syndabockar" där frågan var om målningen utgjorde ett intrång i ett fotoporträtt av den dåvarande misstänkte för mordet på Olof Palme. Domstolen konstaterade att en helhetsbedömning ska göras av det nya verket och att det avgörande är "om det verk som använts som förebild har omvandlats i sådan utsträckning att det har skapats ett nytt och självständigt verk". Helhetsbedömningen grundas i den subjektiva uppfattningen hos allmänheten som betraktare avseende om verket förmedlar ett klart annat budskap än det verk som använts som förebild. Originalverkets "styrka" är avgörande för hur påtagliga skillnader som fordras. Vilket det egna budskapet är saknar avgörande betydelse, men av praxis står relativt klart att även mindre skillnader kan accepteras som självständighetsgrundande angående parodier och travestier av ett originalverk (se NJA 2005 s. 905 om "hallicken Alfons Åberg"). Något förenklat är anledningen att parodier och travestier utan tillräckligt stark koppling till originalverket saknar betydelse. En ytterligare förutsättning utöver att den egna skapelsen är tillräckligt fristående från originalverket är att även det egna verket uppfyller kraven på verkshöjd, vilka kortfattat nämnts ovan (se 4 § andra stycket URL). Sammanfattning av och bedömning i detta fallUtifrån den givna informationen kan ingen djupare bedömning göras. Jag vågar däremot påstå att enbart mindre ändringar för att påskina den egna karaktären eller konstnärliga stilen i sig inte kan konstituera självständighet; ett fristående budskap hos det enskilda verket är en nödvändig förutsättning. Utifrån målet NJA 2017 s. 75 kan utläsas att sådana skillnader som följer naturligt enbart av det faktum att annan framställningsteknik använts inte beaktas i sig som en skiljande faktor. I fallet uttrycktes detta som "Det finns i och för sig skillnader men dessa beror mycket på den teknik som har använts, dvs. utförandet som oljemålning". Med detta sagt kan jag inte genomföra en mer djupgående eller detaljerad bedömning av ditt fall. Som inledningsvis stadgat sker bedömningen från fall till fall beaktandes de enskilda berörda verken utifrån "allmänhetens uppfattning". Min förhoppning är att de bedömningsgrunder och bestämmelser jag har framlagt kan ge dig god vägledning i frågan om ändock inget slutligt svar. Vid önskan om mer detaljerad rådgivning i just ditt fall rekommenderar jag att kontakta våra anställda jurister här. Hoppas jag har varit behjälplig och lycka till med ditt artisteri! Vänlig hälsning,

Är det tillåtet att ställa ut ett collage?

2019-05-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om upphovsrätt/konst. Jag har gjort en torso av papier mache som jag sedan täckt med foton på kvinnor, framför allt klippta ur veckotidningar av senare datum (jag har också använt egna foton), med andra ord ett slags collage. Är det tillåtet? Kan jag ställa ut mitt konstverk? Mvh
Ellen Hägerström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du kommer att använda en annan persons fotografier i ett sorts collage. Den som skapar ett konstnärligt verk har upphovsrätt till verket enligt Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Endast upphovsmannen har rätt att förfoga över verket. Detta kan exempelvis ske genom att ställa ut verket på en utställning. Huvudregeln är att det krävs samtycke från upphovsmannen då man ställer ut bilder eller fotografier som är upphovsskyddade verk. Detta gäller även om bilderna framgår i ett collage. Beroende på hur framträdande bildelementen är i förhållande till collaget i sin helhet kan collaget få ett självständigt skydd och räknas som ett eget verk enligt 4 § 2 st. URL. För att inte göra intrång i originalverkets upphovsrätt krävs det dock att collaget är tillräckligt självständigt för att anses utgöra ett nytt fristående verk. Vid bedömningen tar man fasta på bla. om den som skapat verket har haft möjlighet att göra fria och egna kreativa val vid skapandet. Man brukar som huvudregel kunna utgå ifrån att ett verk är tillräckligt originellt om det är osannolikt att två personer oberoende av varandra skulle utforma ett likadant verk.Sammantaget behöver det inte innebära upphovsrättsbrott att använda ett befintligt verk i din nya skapelse. Avgörande är att det nya konstverket är tillräckligt självständigt, i annat fall kan det inkräkta på originalverkets upphovsrätt. Eftersom det kan vara svårt att göra denna bedömning på egen hand en rekommenderar jag att du inhämtar samtycke till att använda bilderna alternativt att du endast använder dina egna bilder i collaget.Vänligen,

Vad ska jag göra åt kravbrev om fildelning?

2019-05-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Nu är det så att jag har fått ett kravbrev från advokatbyrån som anklagar mig för fildelning, vilket inte stämmer. Jag undrar om ni på lawline fortfarande avråder från att betala ? Är detta fortfarande aktuellt ett år senare? Är det större risk att de tar det till domstolen nu än vad det gjorde för ett år sedan?Är det värt att ta den risken om den "emot förmodan" skulle tas vidare till domstolen? Om de väljer att ta det till domstolen, kan jag då ändra mitt beslut och betala de 4.500:- som de begär och slippa?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De senaste åren har flera advokatbyråer sänt ut förlikningserbjudanden/kravbrev till privatpersoner misstänkta för fildelning. Breven innebär att om du betalar, kommer upphovsrättsinnehavaren inte att vidta några rättsliga åtgärder i just det fallet. Fortsätter du att ladda ner eller har laddat ner andra filmer finns det däremot en risk att brev skickas ut i fler ärenden.Advokatbyråerna utgår från att det är ägaren till internetabonnemanget som är skyldigDe advokatbyråer som skickar ut breven har som ståndpunkt att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång även om man har lämnat ut sitt routerlösenord till någon annan eller har ett öppet nätverk. I ditt fall anser advokatbyrån att du har ett ansvar för nedladdningen även om någon annan du upplåtit din internetuppkoppling till utfört intrånget. Enligt advokatbyrån är ansvaret bundet till att du står på abonnemanget, inte vem som faktiskt laddat ner en film. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.Även åsikterna huruvida man ska betala kravbreven eller inte går isär. Som exempel kan nämnas å ena sidan Sanna Wolk, professor i upphovsrätt vid Uppsala universitet. Wolk har i media uppmanat folk att inte betala kravbreven då det i slutändan är upp till domstol att avgöra. Å andra sidan har Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, uttalat att det ur juridisk synvinkel är bäst att betala för det fall att man är skyldig.Vill du inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida detOm du väljer att inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida det vilket bör ske skriftligen. Samma gäller om ärendet skulle skickas till Kronofogdemyndigheten. Om du bestrider ärendet kan advokatbyrån, som ombud för sin klient, lämna in en stämning mot dig. I det fallet är det upp till domstol att avgöra om du är betalningsskyldig och till vilket belopp. Det är ännu ej prövat om det är tillräckligt med en IP-adress för att det ska vara visat i ett civilrättsligt mål att man är skyldig till upphovsrättsligt intrång.Är det en större risk att ett ärende dras till domstol nu än för ett år sedan?Jag har besvarat en ganska stor mängd frågor på Lawline från klienter som mottagit kravbrev som det du beskriver. Enligt den genomgång jag gjort kan jag inte heller nu finna att någon privatperson stämts utifrån kravbreven.Det finns alltid en risk att inte betala ett kravbrev av den typ du mottagit. Kravbrevet är ett förslag till förlikning; om du inte betalar kan upphovsmannen stämma dig för det påstådda upphovsrättsliga intrånget. Det är däremot inget som skett än.Kan du ändra dig om det tas till domstol?Som förklarat enligt ovan är brevet du mottagit ett förslag/erbjudande till förlikning i ärendet. Om upphovsrättsinnehavaren väljer att stämma dig är vederbörande inte bunden av det belopp som uppgivits i kravbrevet. Det är således fullt möjligt att du stäms på ett högre belopp än vad som framkommer i det nuvarande förslaget. Förslaget du mottagit är i regel bara giltigt en viss stund, och inte längre giltigt när du blir stämd.Om du blir stämd och vill "ändra" dig finns det ändå en möjlighet att förlikas. Då får du helt enkelt försöka komma överens med din motpart om vilken summa du kan tänka dig att betala och vilken summa de kan tänka sig att acceptera. Mina råd till digEtt sätt att gå vidare är att du betalar förlikningserbjudandet. Betalar du är just det ärendet avklarat och du slipper fler eventuella krav i ärendet, risk för stämning till domstol m.m. Genom att godta förlikningserbjudandet från advokatfirman ingås ett avtal med upphovsrättshavaren att vederbörande inte kommer vidta några vidare åtgärder. Avtalet innebär att upphovsrättshavaren förbinder sig att inte driva ärendet vidare då ni förlikats (dvs ni har kommit överens). Betänk dock att förlikningen endast gäller exakt den filmen det påstås att du har laddat ner. Det innebär att även om du betalar kan det komma fler krav angående andra filmer.Anser du att du är oskyldig till nedladdning eller inte vill betala kan du bestrida kravet. Du kan bestrida kravbrevet redan i det första ledet genom att vända dig till advokatbyrån. Dock har du ingen skyldighet att bestrida ärendet och besvara advokatbyrån i nuläget. Det är först vid eventuellt inkassokrav du måste bestrida eller vid kallelse till domstol som du är skyldig att närvara. Det bör uppmärksammas att om det går till domstol är det din motpart som har bevisbördan. Det innebär i fallet att advokatbyrån som ombud för sin klient ska visa att du faktiskt har begått det upphovsrättsliga intrånget, eller att det är visat att du har ansvar för intrånget genom att ha tillhandahållit internetuppkopplingen. Eftersom det ännu ej är prövat i svensk rätt huruvida endast ett tillhandahållande av en internetuppkoppling och där tillhörande IP-adress är tillräckligt att dömas för ansvar i en civilrättslig tvist, går det inte att helt säga vilket ansvar du har för IP-adressen.Enligt ovan har mig veterligen inga privatpersoner ännu stämts utifrån de brev som advokatbyråerna skickat ut. Jag bedömer ännu risken för en stämning som förhållandevis liten; advokatbyråerna kommer inte att ha möjlighet att stämma alla som är misstänkta för nedladdning. Jag kan som rådgivare inte säg att man alltid ska bestrida ett krav eller att man alltid ska betala. Däremot är min åsikt att om du inte utfört intrånget ska du inte heller betala. Om du inte har för avsikt att betala är min rekommendation att du inte för någon korrespondens alls med advokatbyrån och ignorerar eventuella brev. Du måste agera först vid eventuellt inkassokrav (bestrid skriftligen), eventuell ansökan om betalningsföreläggande (bestrid skriftligen) eller vid stämning till domstol.Skulle ärendet gå vidare och du skulle bli stämd rekommenderar jag att du anlitar en jurist som företräder dig eller åtminstone ger dig råd inför förhandlingen. Om så sker är du varmt välkommen att återkomma per e-post till mig på dennis.lavesson@lawline.se för vidare kontakt och offert.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Avbildningar av upphovsrättsskyddade verk

2019-05-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej.Jag är konstnär och har en fråga om vad man får måla av.Sist jag pratade med er lärde jag mig att jag får måla av vad som helst så länge det är jag själv som tagit fotot och alltså är upphovsrättsinnehavare.Nu undrar jag:Får jag måla av en bild i en bok eller tidning om jag själv först tar ett foto av bilden?Får jag måla av en bild på en datorskärm eller på TVn om jag själv först tar ett foto av bilden?Tack på förhand.
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!För att det ska uppstå en ny upphovsrätt till ett litterärt eller konstnärligt verk krävs att det nya som har skapats har uppnått en viss verkshöjd. Begreppet verkshöjd innebär att det ställs ett krav på att det nya skapade ska ha en viss särprägel i förhållande till tidigare redan existerande litterära eller konstnärliga verk för att det ska uppstå en ny upphovsrätt.Det betyder att för foton du tagit själv på egna motiv så råder det i regel ingen tvekan om att du har upphovsrätten till dessa foton. Fotona är ju med stor sannolikhet särpräglade i förhållande till bilder och foton som andra människor åstadkommit. Men om du fotograferar någon annans upphovsrättsskyddade verk så utgör ditt foto endast en avbildning av deras verk. Ditt foto har alltså ingen verkshöjd i förhållande till det tidigare verket. Om du fotograferar någon annans upphovsrättsskyddade verk måste du alltså fortfarande ta hänsyn till den personens upphovsskydd.Det betyder dock inte att du inte kan måla av någon annans upphovsrättsskyddade verk. Det är fritt fram för vem som helst att exempelvis måla av andra människors verk så länge du gör det för privat bruk. Så länge du inte tänker sälja eller ställa ut målningarna så hindras du inte av någon annans upphovsrätt. Dessutom så kan det vara så att din målning är så pass självständig och originell i förhållande till det du avbildar att du anses ha skapat ett nytt verk. Då har detta nya verk en egen upphovsrätt och du är fri att förfoga över verket som du vill.Det kan vara väldigt svårt att avgöra huruvida en avbildning av ett tidigare verk har uppnått egen verkshöjd. Vad det handlar om är att försöka bedöma huruvida avbildningen utgör ett uttryck för den nya konstnärens individualitet eller om den bär för starka drag av originalet. För ett exempel på detta kan man titta på ett fall som togs upp till Högsta Domstolen i 2017. Tvisten gällde huruvida en målning på Christer Pettersson hade verkshöjd i förhållande till ett fotografi av honom. En jämförelse mellan fotot och målningen kan ses här. Målningen ansågs vara väldigt lik, men verkshöjd uppnåddes av målningen bland annat på grund av färgsättningen och bocken i bakgrunden. Den nya konstnärens prägel var alltså så pass stark att det ansågs ha uppstått ett nytt verk som inte behövde ta hänsyn till det gamla fotots upphovsrätt.Sammanfattningsvis så får du alltså måla av i princip vad som helst så länge det är för privat bruk. Vill du sälja eller offentliggöra dina avbildningar av andras verk måste du antingen ha deras tillstånd eller så måste dina målningar vara så pass väsensskilda från ursprungsverket att det anses vara ett nytt självständigt verk. Detta ändras inte av att du först tar ett foto på den bild eller målning du själv vill måla av.Med vänliga hälsningar

Vad ska jag göra när någon olovligen publicerar mitt upphovsskyddade material?

2019-05-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har en webbsida där jag publicerar dokumentationer över kruk- och kakelugnsmakare, skulptörer, keramiker m.fl. verksamma i Sverige under 17-, 18- och 1900-talet. Allt arbete är egenproducerat och skyddat av upphovsrätten. Jag äger således alltså allt material på webbsidan och har villkorade tillstånd för publicering av det material jag inte äger. Villkoren är att de inte får publiceras i kommersiellt syfte t.ex. reklamfinansierat och bara under min domän. Min webbsida är ett ideellt arbete, helt utan finansiering annat än av mig privat. Några dokumentationer lägger jag ut som pdf-filer och flera av dem har laddats ner från min sida och därefter laddats upp på en annan hemsida (en reklamfinansierad sida).På den hemsidan publiceras därmed mitt upphovsrättsskyddade material utan tillstånd och i strid mot de villkor som gäller för publicering av materialet. De har tagit bort mitt material då jag påpekat detta, men det återkommer ändå med jämna mellanrum. Vad kan jag göra? En polisanmälan?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Min utgångspunkt för mitt svar är det du redan berättat, dvs att du har ensamrätt till det publicerade materialet, varför jag inte redogör för vad som krävs för upphovsrätt.Inom immaterialrätten finns det dels möjlighet att polisanmäla någon för det upphovsrättsliga intrånget, dels möjlighet att föra en civilrättslig talan. För det fall att en polisanmälan görs är det polis och åklagare som utreder brottet och åklagaren som eventuellt väcker åtal. För fällande dom krävs att det ställs utom rimligt tvivel att den anklagade begått brottet. Det finns även en möjlighet att föra en civilrättslig talan om skadestånd, vilket är det som vanligen sker (bland annat då beviskravet inte är lika högt ställt). En civilrättslig talan är dispositiv, innebärande att parterna kan komma överens genom en förlikning. Den som kränker din upphovsrätt är skyldig att betala skälig ersättning för utnyttjandet av ditt verk (54 § första stycket URL). Den skäliga ersättningen innebär i praktiken att man måste betala för den användning som skett utan upphovsmannen samtycke. Den skäliga ersättningen har du som upphovsman alltid rätt till.Sker intrånget uppsåtligen eller av oaktsamhet ska det utöver den skäliga ersättningen betalas ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. När storleken på ersättning bestäms tas särskild hänsyn till utebliven vinst, vinst som den som begått intrånget eller överträdelsen har gjort, skada på verkets anseende, den ideella skadan och upphovsmannens intresse av att intrång inte begås (54 § andra stycket URL).Mitt råd till dig är att nästa gång något du har upphovsrätt publiceras till så vänder du dig till webplatsen som publicerar ditt material och begär dels att de tar ner materialet, dels att de betalar dig skälig ersättning för utnyttjandet. Det kan vara en god idé att anlita en jurist för ändamålet, givetvis kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig vidare. Den normala gången i ärenden som dessa är att en av våra jurister i ett första skede skickar ett varningsbrev som ombud för dig. Varningsbrevet kan kombineras med ett skadeståndskrav för olovligt nyttjande av ditt material. Det är en fördel för dig att så tidigt som möjligt få iväg ett varningsbrev då fortsatt användning av materialet därefter är bevisligen uppsåtligt, vilket i sin tur leder till högre skadestånd för det fall att du blir tvungen att stämma din motpart. Givetvis kan någon av våra jurister företräda dig även vid en eventuell stämning.Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Vänligen,

Begreppet Allmänt tillgängligt inom patenträtten

2019-05-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |När är kunskap "allmänt tillgänglig" enligt 2 § PL inom patenträtten? Vad kan man göra/inte göra för att man inte ska råka göra sin uppfinning "allmänt tillgänglig"? Varför förlorar en uppfinning sin möjlighet att patenteras om den har gjorts allmänt tillgänglig?
Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Det finns vissa villkor som uppfinningar måste uppfylla för att berättiga patent enligt 2 § patentlagen (PL). - Nyhet - Uppfinningshöjd - Förekommer också att teknisk effekt betecknas som ett patentbarhetskriteriumBegreppet "allmänt tillgängligt" används för att beskriva vad som SAKNAR nyhet (se 2 § 2 st. PL). Uppfinningen får alltså inte omfatta något som då var allmänt tillgängligt. Det spelar ingen roll när i tiden eller var i världen uppfinningen tidigare blivit känd eller på vilket språk (se 2 § 2 st. PL) En publicering i en allmän handling p.g.a. offentlighetsprincipen skadar också nyheten.Det krävs inte att någon faktiskt tagit del av uppfinningen; det räcker att någon kunnat göra det på ett sådant sätt att han med ledning därav blivit i stånd att utöva uppfinningen. Avgörande tidpunkt för nyhetsbedömningen är dagen för patentansökningen. (2 § 1 st. PL) (se även 6 § PL)Uppfinnaren KAN diskutera uppfinningen med t.ex. en snäv krets medarbetare eller visa den för en rådgivare utan att det skadar nyheten. Viktigt är då att teckna sekretessavtal om uppfinnaren förhandlar med ett företag om exploatering av uppfinningen.Nyhetsprövningen sker genom att det sökta (uppfinningen) jämförs med det som är allmänt tillgängligt och därmed betraktas som förut känt. Hoppas du fått svar på dina frågor! Med vänlig hälsning,

Vad gäller för tillverknings regler när det gäller kända konstverk på kläder av van gogh och rembrant?

2019-05-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |hejsan jag är en ödmjuk kläd designer och undrade vad som gäller för tillverknings regler när det gäller kända konstverk på kläder av van gogh och rembrant. jag vill ha deras mäst kända tavlor på en t shirt vad för lagar behöver jag följamvh
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du vill alltså sälja en t-shirt med kända konstverk på och undrar vilka lagar du behöver följa. Självklart måste du följa alla lagar men jag förstår att du undrar specifik om problematiken i att sälja kläder med någon annans konstverk på. Konstverk skyddas av upphovsrättslagar som du måste följa Konstverk är i större delen av världen skyddade av upphovsrätt och du måste alltså följa upphovsrättslagar som reglerar detta. Huvudregeln brukar vara att personen som skapat konstverket är upphovsperson och har ensam rätt att använda konstverket. Du måste ha tillåtelse från konstnären för att få använda konstverket. Konstnären kan sälja sin upphovsrätt till en annan person och om konstnären dör brukar arvingarna ta över upphovsrätten. Det är i så fall köparen eller arvingen du måste ha tillåtelse från för användning. Vilket lands upphovsrättslag som gäller beror på vilket land konstnären kommer från Du nämner Van Gogh och Rembrandt som båda var konstnärer från Nederländerna. Konstnärer i Nederländerna är inte bundna av svenska lagar så utgångspunkten bör då vara att det är Nederländernas upphovsrättslagar du måste förhålla dig till och följa. Vill du på samma sätt använda konstverk t.ex. av en svensk konstnär måste du följa Sveriges upphovsrättslagar och Frankrikes lagar för konstverk av franska konstnärer. I Sverige skyddas konstverk av Upphovsrättslagen (URL). Både i Sverige och Nederländerna är konstverk skyddade i 70 år efter konstnären avlidit I Sverige är konstverk skyddade i 70 år efter det att konstnären avlidit (URL 43 §). Det spelar alltså ingen roll om en köpare eller arvinge tagit över upphovsrätten om det gått mer än 70 år. På samma sätt fungerar upphovsrätten i Nederländerna (Nederländernas upphovsrättslag art. 37). Du är alltså fri att använda konstverk av både Van Gogh och Rembrandt på en t-shirt då de båda två har varit avlidna i mer än 70 år. Du får inte heller använda fotografier av konstverk utan fotografens tillåtelse Ett problem finns i detta och det är att du själv antagligen inte har tillgång till de faktiska konstverken. För att t.ex. trycka konstverk på en t-shirt behöver du dem på bild och alltså fotografier av dem. Även fotografier är skyddade genom upphovsrätt i Sverige i 50 år efter det att fotot togs (URL 49 a §). För att få använda ett fotografi på ett konstverk behöver du tillåtelse från fotografen/upphovsrättspersonen om fotot inte är 50 år gammalt. Vilka lagar du behöver följa gällande fotografiet beror på vilket land fotografen/upphovsrättspersonen kommer från, precis som gällande konstverket i sig. Har du själv tagit fotografier av konstverken får du såklart använda dessa. Sammanfattning:- Upphovsrättslagarna i de länderna konstnärerna kommer bör avgöra om du får använda kända konstverk på kläder eller inte. Van Gogh och Rembrandt är från Nederländerna och deras konstverk är inte längre upphovsrättsligt skyddade eftersom de har varit avlidna i mer än 70 år.- Upphovsrättslagar avgör också om du får använda fotografier på konstverk vilket du måste göra om du inte själv har fotograferat konstverken. Det är alltså fritt fram att använda dig av konstverk av Van Gogh och Rembrandt men du behöver tillåtelse för att få använda fotografier på konstverken om du inte fotograferat dem själv. I praktiken blir det såklart ofta svårt att bevisa att du har använt just en specifik fotografs fotografi av konstverken. Jag kan rekommendera dig att använda bilder från så kallade open source bildbanker som finns tillgängliga på Internet. I sådana bildbanker brukar det finnas många gratis bilder som får användas både privat och för kommersiella ändamål. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Exemplarframställning av böcker för privat bruk

2019-04-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har en mindre boksamling som jag skulle vilja digitalisera (skanna in), av två skäl:- Analys, exv. av ordförråd eller teckenanvändning- Säkerhetskopiering (backup)Vad jag kan läsa mig till, så är det endast tillåtet att kopiera delar av "litterära verk i skriftlig form" (https://lagen.nu/1960:729#P12S1). Är det alltså inte tillåtet att skapa en säkerhetskopia av böcker för privat bruk?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumLagrum som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Upphovsrättslagen (URL).Exemplarframställning av litterära verk för privat brukDet är precis som du säger att vid exemplarframställning av litterära verk för privat bruk får man enbart framställa delar av boken, 12 § URL. En fullständig exemplarframställning av en bok är således en inskränkning av upphovsrätten, 2 § URL. Det enda fallet du får göra en sådan framställning av en bok är om boken inte är belastad med upphovsrätt, det vill säga om den har löpt ut. Detta inträffar sjuttio år efter upphovsmannens död, 43 § URL.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och du är mer än välkommen att höra av dig igen!Vänligen