Muntligt avtal vid fastighetsköp

2019-10-17 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Vi är 4 syskon, jag vart lovad att köpa mitt föräldrahem men sen ändrade min syster sig för hennes dotter var intresserad av huset helt plötsligt, gäller inte hennes ord som muntligt avtal? Och kan hon bryta det som hon vill?
Alexander Hedblom |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I jordabalkens fjärde kapitel finns reglerna som gäller för fastighetsköp. Det finns fyra grundkrav för handlingen (så kallad köpehandling) vid köp av fastigheter. Det ska ange en specifik fastighet (exempelvis genom adress eller fastighetsbeteckning), köparen och säljaren ska skriva under handlingen, den ska innehålla priset för fastigheten och att säljaren överlåter egendomen på köparen. På grund av att dessa krav finns och att de måste vara uppfyllda för att ett köp ska vara giltigt blir inte ett muntligt löfte eller ett förköpsavtal bindande när det gäller just fastigheter/hus.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Köp och deklaration av jordbruksfastighet

2019-10-02 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hur går ett utköp av en delägare till en skogsfastighet till?Av specifikt intresse är:Skrivs köpebrev på sedvanligt sätt?Hur får man lagfart på den utköpta delen?Vilka skatter blir tillämpliga för respektive part?Hur deklareras utköpet för respektive part?
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Jag kommer i det följande att besvara dina fyra frågor i den turordning du ställt dem.Varje fråga kommer att utgöra en rubrik där svar på respektive fråga lämnas under varje rubrik.Skrivs köpebrev på sedvanligt sätt?Det korta svaret är: Ja.Regler för fastighetsköp finns i jordabalken (JB). De lagregler som gäller för köp av fastighet gäller även vid köp av en fastighetsandel och även när fastigheten ifråga är en jordbruksfastighet.Vid fastighetsköp gäller vissa formkrav. Avtalet ska vara skriftligt, skrivas under av säljaren och köparen för hand, innehålla en uppgift om köpeskilling (pris) och överlåtelseförklaring, se 4 kap. 1 § JB.I jordabalken skiljer man på termen "köpehandling" och "köpebrev". Det är vanligt vid fastighetsköp att man upprättar två kontrakt. Först en köpehandling och sedan ett köpebrev när köparen betalar säljaren för fastigheten. I köpehandlingen anges alla villkor för köpet. Har man i köpehandlingen intagit en bestämmelse om att köpebrev ska upprättas, anses köpet villkorat av att köparen betalar köpeskillingen. Köpebrevet ska innehålla samma uppgifter som köpehandlingen för att ha rättsverkan som ett köpekontrakt.Hur får man lagfart på den utköpta delen?Man ansöker om Lagfart hos Lantmäteriet. Vem som ska stå för kostnaden av lagfartsansökan brukar regleras i köpehandlingen. Har köparen tagit lån av banken för att finansiera köpet brukar banken kunna ta på sig att ordna med lagfartsansökan. Till ansökan hos Lantmäteriet ska bifogas nödvändiga handlingar som styrker förvärvet. Står det i köpehandlingen att även ett köpebrev ska upprättas ska både köpehandlingen och köpebrevet skickas in. Är ni flera som ska ansöka om lagfart ska ansökan innehålla uppgift om hur stor andel i fastigheten som respektive person ansöker om lagfart, se 20 kap. 5 § JB. Vilka skatter blir tillämpliga för respektive part? Säljaren: Vinstskatt. Det finns särskilda regler vid delavyttring (försäljning av en fastighetsandel) och vid försäljning av en lantbruksenhet som omfattar både en näringsfastighet och en privatbostadsfastighet. Utförlig information om detta finns i Skatteverkets tillhandahållna broschyr: https://www.skatteverket.se/download/18.41f1c61d16193087d7f51d9/1561379940220/forsaljning-av-naringsfastighet-skv313-utgava18.pdfKöparen: Stämpelskatt. I samband med ansökan om lagfart jämför Lantmäteriet köpeskillingen mot taxeringsvärdet för föregående år. Stämpelskatten beräknas på det högre av beloppen. För privatpersoner är stämpelskatten 1,5 procent av köpeskillingen. För juridiska personen (aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar) är stämpelskatten 4,25 procent av köpeskillingen avrundad nedåt på hela tusentals kronor. Hur deklareras utköpet för respektive part?Säljaren: Säljaren ska redovisa resultatet av försäljningen på Skatteverkets blankett K7. En försäljning av en jordbruksfastighet kan innebära att säljaren måste göra vissa skattemässiga justeringar i den löpande redovisningen av den näringsverksamhet där fastigheten ingår. Den löpande verksamheten ska deklareras på Skatteverkets blankett NE. Om det på jordbruksfastigheten finns ett hus eller en villa som sålts och som inte ingår i näringsverksamheten, ska denna försäljning deklareras på Skatteverkets blankett K5. Köparen: Vid förvärv av en bebyggd näringsfastighet genom köp, ska utgifter för att anskaffa en byggnad dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, se 19 kap. 4 § och 9 § 1 st. IL. Till en byggnads anskaffningsvärde inkluderas stämpelskatten. Detta förutsätter att fastigheten ingår i inkomstslaget näringsverksamhet. Värdeminskningsavdraget som ska göras och deklareras årligen beräknas enligt avskrivningsplan efter viss procentstats per år på byggnadens anskaffningsvärde, se 19 kap. 5 § IL. Lycka till!

Hur kan jag säga upp hyresgästen till min privata villa?

2019-08-28 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej, har hyrt ut min privata villa sedan 2007, hur kan jag säga upp hyresgästen?
Lovisa Sjöstedt |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom hyresförhållandet har pågått sedan 2007 regleras det i den s.k. hyreslagen (12 kap. JB). Det kan vara värt att veta att det finns en ny lag om uthyrning av egen bostad som dock endast tillämpas på hyresförhållanden som påbörjats tidigast 2013 (Övergångsbestämmelse i lagen om uthyrning av egen bostad).Eftersom hyresförhållandet har pågått sedan 2007 tolkar jag det som att avtalet är på obestämd tid. Du kan då säga upp hyresavtalet med tre månaders uppsägningstid från det närmast kommande månadsskiftet (12 kap. 4 § första punkten JB). Uppsägningstiden blir därmed tre månader + de dagar som är kvar av månaden den månad som uppsägningen sker. Skulle du säga upp hyresavtalet idag den 28 augusti upphör hyresavtalet alltså den 30 november, vilket ger en uppsägningstid på tre månader och tre dagar.Jag tillämpar bestämmelsen om uppsägningstiden ovan eftersom jag förutsätter att villan har använts främst som en vanlig bostad (12 kap. 1 § tredje stycket JB). Det sägs i bestämmelsen att den avser bostadslägenheter. Även en villa omfattas trots det av regeln, förutsatt att det inte bedrivs jordbruk på tomten, vilket jag utgår från att det inte gör (12 kap. 1 § andra stycket JB). Jag vill även påpeka att hyreslagen är tvingande – vilket innebär att eventuella överenskommelser som du och hyresgästen har träffat, om till exempel uppsägning, som är mindre förmånliga för hyresgästen är ogiltiga (12 kap. 1 § femte stycket JB). Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Formkrav för köp av fast egendom

2019-08-26 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Om dn undersköterska blir erbjuden att köpa ett hus av en patient för halva priset är detta då ok enligt lagen
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga gäller köp av fast egendom, blir Jordabalken (JB) tillämplig för att utreda din fråga. För att ett köp av fast egendom ska bli giltigt krävs det att formkraven för fastighetsköp i 4 kap. 1 § JB är uppfyllda, vilka är:- Det ska vara en skriftlig köpehandling där det framgår tydligt att säljaren vill överlåta fastigheten till köparen och att köparen vill ha fastigheten. Således är inte muntliga avtal av köp av fast egendom giltiga.- Det ska framgå i köpehandlingen vad det är för objekt (fastighet) som köpet handlar om. Här är det vanligt att använda sig av fastighetsbeteckning för att vara så specifik som möjligt.- I köpehandlingen ska köpeskillingen framgå – det vill säga vad fastigheten kostar. Viktigast är att totalsumman framgår.- Köpehandlingen ska vara underskriven av båda parter, köpare och säljare.Köp av fast egendom som inte uppfyller dessa formkrav är ogiltiga, vilket också innebär att löfte om framtida affärer av fast egendom är ogiltiga, enligt 1 § 3 st Avtalslagen (AvtL). Anledningen till att ovan nämnda formkrav ska vara uppfyllda för ett godkänt fastighetsköp beror på att lagen vill skydda parterna, det vill säga köpare och säljare. Detta eftersom fastighetsköp vanligtvis rör sig om mycket pengar, men också för att tydliggöra vem som äger fastigheten med tillhörande information i register. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Försäljning av samägd fastighet mot en delägares vilja

2019-10-10 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |1. BakgrundVi är 22 andelsägare till en oskiftad näringsfastighet i södra Lappland. Dödsbolagfart kommer snart att erhållas. Våren 2020 planerar vi att försöka sälja fastigheten. Det råder en oenighet bland andelsägargruppens företrädare.2. Frågan lyder :Kan e n minoritetsägare blockera en försäljning ?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Er fråga regleras av samäganderättsagen.Huvudregeln är att varje åtgärd med fastigheten kräver samtliga delägares samtycke (2 § samäganderättslagen). Var och en av er delägare kan dock – förutsatt att ni inte avtalat bort denna möjlighet – vända er till tingsrätten på den ort där fastigheten är belägen, och begära att fastigheten ska säljas på offentlig auktion. I detta fall är det endast om någon delägare visar synnerliga skäl för anstånd, som rätten kan neka sådan försäljning. Ett exempel på sådant synnerligt skäl är om det råder lågkonjunktur och marknadspriserna för fastigheter därför är oskäligt låga (6 § samäganderättslagen).Om ansökan om försäljning på offentlig auktion lämnas in till rätten kommer den att förordna en god man som håller i auktionen och därefter fördelar köpeskillingen och utfärdar ett köpebrev. Det är möjligt för varje delägare att i rätten yrka på att ett lägsta accepterat försäljningspris, varpå rätten ska förordna om ett sådant lägsta pris. Rätten är dock inte tvungen att sätta just det lägsta pris som yrkas av delägaren, utan kan exempelvis sätta det lägre om den anser att det yrkade priset är oskäligt högt (8–9 § samäganderättslagen).Värt att betona är att försäljning på offentlig auktion inte nödvändigtvis ger samma försäljningspris som om fastigheten säljs på annat sätt, exemplevis med hjälp av mäklarfirma. För sådan försäljning måste dock samtliga delägare vara överens.Avslutningsvis kan jag nämna att ansökningsavgiften i tingsrätten är 900 kr (förordningen om avgifter vid de allmänna domstolarna, Bilaga, Kategori A). Ni är också tvungna att betala de omkostnader som uppstår för försäljning på offentlig auktion (15 § samäganderättslagen).Vänligen

Förlorar man sin rätt till avdrag på köpeskillingen om man reparerar felet i fastigheten själv?

2019-09-28 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Jag har drabbats av ett stort dolt fel, en mur runt poolområdet som är ett signum för hela fastigheten. Jag reklamerade felet i juni FÖRRA året, säljarna bestrider fortfarande. De har inte visat något intresse ens på att titta på den trasiga muren. Muren rasar sönder och samman vilket gör att jag har murbruk i hela trädgården och inte kunde öppna poolen för allt som rasar från muren. I maj i år bestämde jag mig för att renovera det värsta så att jag inte går miste om ännu en sommar i poolen och trädgården. Dessutom är det stor risk att låta en pool stå stängt över två somrar, den och trädgården riskerar följdskador. Renoveringen är väldokumenterad både i skrift och bilder. Nu hävdar säljarna att jag iom renoveringen kommer förlora fallet, vad gäller?
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Till att börja med tänker jag redogöra lite kort för regler om fel i fastigheter i samband med fastighetsköp. Sedan går jag över till frågan om din renovering påverkar din eventuella rätt mot säljaren i det här fallet. En kort sammanfattning finns i slutet.Fel i fastighetOlika brister som visar sig på fastigheten efter ett köp och som köparen vill reklamera kallas för fel i fastighet. Regler om detta hittar man i jordabalkens fjärde kapitel. Enligt lagen så föreligger det ett fel i fastigheten som köparen kan göra gällande mot säljaren om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av köpeavtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta.Om inte muren på något sätt berörts i avtalet så gäller alltså att den utgör ett fel först om den kan sägas avvika från vad du med fog kunnat förutsätta. Det är inte möjligt att med full säkerhet på förhand säga exakt vad man som köpare med fog har kunnat förutsätta och inte. Bedömningen varierar från fall till fall och är beroende av en rad faktorer så som vilken fastighetstyp det är, byggnadens ålder, vilket pris man kommit överens om, standard på omgivande fastigheter, gällande byggnormer vid byggnadens uppförande och så vidare.UndersökningspliktenÄven om det i rent objektiv bemärkelse föreligger ett fel i fastigheten så kan man som köpare inte göra gällande fel som man borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som påkallades av fastighetens generella skick och omständigheterna vid köpet. Detta kallas för köparens undersökningsplikt. Konsekvensen är att om det bedöms vara så att felet hade varit möjligt för köparen att upptäcka så har säljaren inget ansvar för felet.Även undersökningsplikten varierar från fall till fall, rent generellt så tenderar den att vara ganska långtgående och man förväntas som köpare göra en noggrann besiktning av fastigheten innan man köper.Spelar det någon roll om man själv har rättat till felet som köpare?Jag går nu över till frågan om din renovering skulle leda till att ditt eventuella anspråk mot säljaren försvinner. Om det föreligger ett fel i fastigheten så har man som köpare rätt till avdrag på köpeskillingen. På ren svenska ska man alltså ha en viss mängd pengar tillbaka som motsvarar skillnaden mot vad man faktiskt betalade och vad man skulle ha betalt om felet hade räknats med vid försäljningen. Under vissa omständigheter kan man dessutom ha rätt till skadestånd.Denna rätt påverkas inte på något sätt av att man som köpare väljer att renovera och bli av med felet. En säljare av fast egendom har nämligen inte rätt att insistera på att försöka avhjälpa felet själv, till skillnad från vad som gäller vid köp av lös egendom. Det säljaren skulle kunna göra är att argumentera kring exakt hur stort avdraget på köpeskillingen ska vara om säljaren anser att köparen kräver mer än felet var värt. Någon grund av säljaren att hävda att avdrag inte ska göras för att köparen har bekostat sin egen renovering av felet finns dock inte.Sammanfattningsvis gäller att det måste kunna etableras att den trasiga muren utgör ett fel i fastigheten och det var ett sådant fel som inte omfattades av undersökningsplikten. Kan detta slås fast så har du rätt till avdrag på köpeskillingen. Det faktum att du valt att renovera påverkar inte säljarens skyldighet att betala tillbaka detta avdrag.Med vänliga hälsningar

Hur häver vid fastighetsförsäljningen och hur mycket ränta kan vi kräva?

2019-08-27 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej!Vi har ett Köpeavtal 1918-11-26 med två, nu av köparen betalade, handpenningsbelopp och ränteklausul på resterande belopp fram till Tillträde 1/9-19. Nu vill köparen flytta Tillträdet ett halvår vilket vi inte vill.Köparen skyller på att kommunen inte skött sig så att köparens bygge på annan fastighet fördröjts och att de därmed inte har pengar att betala oss med i dagsläget.Vi har två andra intressenter på fastigheten som är villiga att köpa fastigheten.Jag har fått höra att jag först formellt måste kalla till ett möte för Tillträde.Om de då inte betalar så skall jag kalla till ett nytt möte för Tillträde efter 10 dagar.Har de heller inte då möjlighet att betala skall jag vänta ytterligare 10 dagar och sedan kalla till möte för Hävningsförklaring.Är detta rätt och tillräckligt eller skall annan "tågorning/process" göras för att kunna häva köpet.?Hur ser den i så fall ut?Deras köpeskilling behövs erhållas för annat ändamål nu.Om vi i stället går med på att flytta Tillträdet, hur mycket ränta i % är då maximalt skäligt att lägga på kvarvarande del av köpeskillingen fram till Tillträdet?
Vega Schortz |Hej, kul att ni har valt att vända er till oss på Lawline för att få svar på era frågor!För att ni ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilka frågor som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat er situation för att sedan besvara era frågor utifrån den uppfattningen.Hur jag uppfattat era frågor och er situationJag uppfattar det som att ni ska sälja er fastighet. Köparna har redan betalat en del av köpeskillingen (handpenningen: vanligtvis 10 % av totalbeloppet fastigheten säljs för), resterande belopp ska köparna betala på tillträdesdagen den 1 september 2019. Köparna har berättat för er att de vill skjuta fram tillträdet ett halvår då de saknar pengar i nuläget, Köparna skyller situationen på kommunen. Era frågor gäller följande: Hur ska ni gå tillväga för att häva köpet? Hur mycket ränta har ni rätt att kräva avseende resterande köpeskilling från den 1 september 2019, tills dess full betalning sker, om ni väljer att komma överens med köparna om en senare tillträdestidpunkt? Disposition Jag kommer att besvara era två frågor i nummerordning. Varje fråga utgör en rubrik där svaret ges i efterföljande brödtext.1) Hur ska ni gå tillväga för att häva köpet? Regler om fastighetsköp finns i 4 kap. jordabalken (JB). Det finns ingen särskild bestämmelse som sätter upp några procedurregler för hur själva hävningen ska gå till. Däremot finns regler och rättspraxis som anger att för att ni ska ha rätt att häva, måste köparna ha begått ett väsentligt avtalsbrott. Regelverket kring vad som är ett "väsentligt avtalsbrott" föranleder att ni inte alltid omedelbart kan häva köpet när köparna har meddelat att de inte kan betala på tillträdesdagen. Om ni har rätt att häva beror också på hur ni har villkorat köpet i köpekontraktet. Det är endast villkor som har tagits in i själva köpekontraktet som anses vara så viktiga att ifall de bryts av ena parten, har den andra parten rätt att häva, se 4 kap. 3 § 1 p. JB. Har ni i köpekontraktet en klausul om att köpebrev ska upprättas, anses köpet vara villkorat av att köparna betalar hela köpeskillingen, se 4 kap. 5 § JB. Har ni redan upprättat ett köpebrev, trots att köparna inte har betalat, måste förbehållet om att köpet är villkorat av att köparna betalar hela köpeskillingen stå med även i köpebrevet för att vara giltigt, se 4 kap. 6 § JB. I ert fall har köparna i god tid uppmärksammat er på att de inte kan betala köpeskillingen på den avtalade tillträdesdagen d.v.s. den 1 september 2019. Har ni i köpekontraktet föreskrivit att tillträdet och betalningen av köpeskillingen ska ske den 1 september 2019, är köpet villkorat av att betalning och tillträde sker just det datumet. I mitt svar utgår jag ifrån att ni har upprättat en köpehandling med villkor om köpebrev och där tillträdestidpunkten samt dag för betalning är föreskriven 1 september 2019. Köparna har ju inte brutit mot kontraktet än, endast berättat för er att de inte kommer att kunna fullfölja kontraktet enligt de villkor som ni nu har avtalat om. I 4 kap. 26 § JB finns en regel som ger säljaren rätt att häva vid köparnas obestånd. Ni har som säljare rätt att häva köpet om köparna är på obestånd (inte kan betala sina förfallna skulder och oförmågan att betala inte endast är tillfällig). Innan ni har rätt att häva ska ni ge köparna möjlighet att ställa säkerhet för sin betalning. Sammanfattningsvis betyder det att ni kan inte häva köpet innan den 1 september 2019. Den 1 september 2019 förfaller er fordran mot köparna. Ni ska då ge köparna en skälig tidsfrist att betala eller ställa säkerhet för sin betalning. Kan köparna inte fullgöra sin skyldighet inom denna tid har ni rätt att häva. "Tågordningen" ni nämner, att 10 dagar efter tillträdesdagen kalla till nytt tillträdesmöte och sedan 10 dagar senare kalla till ett möte för hävning om betalning inte skett inom fristen, är en ordning som inte framkommer av lagtext. Det är möjligt att det finns rättspraxis eller en praxis inom mäklarkåren att agera på det sätt ni beskriver. Lagtexten anger bara att säljaren har rätt att häva köpet "om ej utan oskäligt uppehåll efter tillsägelse betryggande säkerhet ställes för köpeskillingen."Ger ni köparna en chans att betala, eller ställa säkerhet för sin betalning, utifrån ett skäligt rådrum efter den 1 september 2019, och kan köparna då inte fullborda köpet eller ställa säkerhet för sin betalning - kan ni häva köpet. Hävningsförklaringen bör ni meddela skriftligen. Ni bör även be köparna skriva under ett kvitto på att de har mottagit hävningsförklaringen, detta i bevissyfte. När ni häver köpet har ni rätt att kräva köparna på skadestånd för den skada ni lidit t.ex. ersättning för mäklararvode. Det är vanligt att skadeståndet regleras ur handpenningen ni erhållit. Ni har rätt att behålla så mycket ur handpenningen som svarar mot er faktiska ekonomiska skada. 2) Hur mycket ränta har ni rätt att kräva avseende resterande köpeskilling från den 1 september 2019, tills dess full betalning sker, om ni väljer att komma överens med köparna om en senare tillträdestidpunkt?Ni har rätt att kräva ränta enligt 6 § räntelagen, se 4 kap. 25 § 1 st. JB. Lycka till med er fastighetsförsäljning!Ni har även begärt 30 minuters telefonuppföljning där vi kan diskutera de svar jag har gett er. Vänligen maila mig på vega.schortz@lawline.se så bokar vi in ett telefonmöte. Med vänlig hälsning,

Kan vi ge tillbaka en del av en fastighet?

2019-08-25 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Vi är en bror och syster som för många år sedan fick vårt sommarhus i gåva av vår mor.Nu vill vi ge vår mor tillbaka 2% äganderätt av fastigheten. Är det möjligt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är helt klart möjligt att skänka en del av fastigheten till er mor. Förfarandet är detsamma som när er mor skänkte fastigheten till er. För fastighetsköp finns det formkrav innebärande att vissa krav måste finnas med i köpehandlingen för att den ska vara giltig.De formkrav som finns är att köpehandlingen ska innehålla uppgift om köpeskillingen, en förklaring om att egendomen överlåtes på köparen av säljaren samt handlingen ska vara skriftlig och undertecknad av både köparen och säljaren (4 kap. 1 § Jordabalken, JB). För det fall att man skänker bort en fastighet genom ett gåvobrev är reglerna desamma som vid köp (4 kap. 29 § JB). Det innebär att det är tillräckligt med ett gåvobrev för att skänka bort fastigheten, så länge det uppfyller formkraven för en köpehandling (varvid köpeskillingen torde bli 0 kronor eller likvärdigt formulerat).Mottagaren av gåvan ska inom tre månader söka lagfart för fastigheten (20 kap. 1-2 § JB). Det krävs inte att gåvobrevet är bevittnat för att det ska vara giltigt (jfr 4 kap. 1 § JB). Däremot ska lagfartsansökan vilandeförklaras om överlåtelsehandlingen inte är styrkt av två vittnen (20 kap. 7 § JB). Det är således en god idé att redan vid utfärdande av gåvobrevet se till att det även bevittnas.Mitt råd till dig är att ni skriver ett gåvobrev som uppfyller jordabalkens regler för formkrav samt ser till att det bevittnas. Det viktigaste dokumentet för överlåtelsen är ett korrekt utformat gåvobrev. Självklart är lagfarten av vikt för mottagaren, dock kan sådan ansökas om först när gåvobrevet utfärdats.Jag rekommenderar att ni tittar på Lawlines avtalstjänst. I tjänsten kan ni till ett konkurrenskraftigt pris skapa ett gåvobrev som uppfyller formkraven och är korrekt utformat. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,