Samborätt/egendom

2018-09-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min son har i flera år haft förstahandskontrakt på en hyreslägenhet i Stockholms innerstad. Nu byter han hyreslägenheten mot en större hyreslägenhet och flyttar ihop med en kvinna och hennes dotter som bott med korttidskontrakt. Vilket juridiskt dokument bör skrivas för att han inte skall kunna bli satt på "bar backe" om förhållandet tar slut och det lätt kan bevisas att kvinnan är den som bedöms behöva hyreslägenheten bäst?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av vad jag tolkar texten så är din son ej gift med kvinnan i vilket det blir sambolagen som tillämpas.SamborättDen grundläggande inställningen vad gäller samboförhållanden är att båda parter behåller det som tillhör dem (3§ sambolagen (tolkat motsats)). Den enda egendomen som egentligen delas är:1.Sambornas gemensamma bostad (5§ sambolagen). Här ingår inte fritidshus (7§ sambolagen).2.Den egendom inköpt och-/eller brukas av båda samborna (6§ sambolagen). Här ingår inte fritidsrelaterade saker som typ fallskärmsutrustning eller annat (7§ sambolagen).Så på det sättet skiljer sig sambolagstiftningen och äktenskapslagstiftning sig mycket från varandra. Alltså att det med andra ord inte föreligger en presumtion att samborna äger allt gemensamt. Bortsett från undantagen enligt ovan.Hur man förebygger problemÄven om lagstiftningen är tydlig så avser sambolagens fördelningsregler det ekonomiska värdet av det som ägs av samborna gemensamt. Detta innebär att om de 2 samborna äger t.ex. en lägenhet gemensamt menar 5 & 8§§ sambolagen att denna ska delas lika rent ekonomiskt sett. Vem som köper ut vem blir upp till varje situation att avgöra i vilket det föreligger en risk att den "med störst behov" får överta boendet även om den andra parten ska bli ekonomiskt ersatt. Ett annat problem är identifieringsfrågan av egendomen. Detta problem avser inte konton, tidigare ägda bilar etc. som kan styrkas tillhör och brukas av endast en av samborna. Men egendom som saknar kvitto, och normalt sett brukas av de båda, kan vålla äganderättsproblem i form av att äganderätten ej kan bevisas. Om detta sker och det normala är att den brukas av båda, så kan egendomen förutsättas utgöra gemensam egendom och ska, om förhållandet tar slut, delas lika. Detta är inte ovanligt eftersom få sambopar tänker på att detta kan bli ett problem.Gemensam lösning på båda ovanstående styckena är att skriva ett samboavtal. I samboavtalet kan man reglera vem som äger vad och hur stor andel. T.ex. kan man skriva att en lägenhet ägs till 50% vardera eller att endast ena parten äger lägenheten. På samma sätt kan man reglera äganderätten till allt annat som kan diskuteras om vem som har äganderätten. Man kan även avtala om vilken sak som ska tillfalla vem så att denne inte enbart har rätt till det ekonomiska värdet av saken (9§ sambolagen).SvarSammanfattat föreligger ingen presumtion av gemensam äganderätt bortsett från bostad som samborna anskaffar för gemensamt boende samt tillhörande bohag som anskaffas i samma syfte. Om ett samboförhållande tar slut ska egendomen fördelas lika om detta är skäligt i relation till vem som betalat/brukat egendomen hur mycket. Mitt råd till din son är att skriva ett samboavtal om osäkerhet råder. I detta avtal kan man som sagt reglera äganderätten till gemensam egendom, hur denna ska fördelas och avtalet fungerar som ett kvitto på vem som äger vad. Mvh/

Adoption av vuxen.

2018-08-18 i Adoption
FRÅGA |Jag undrar om jag, 70 årig kvinna kan adoptera en vuxen man 37 år från Libien.
Henrik Berg |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Adoption av vuxen.När det gäller adoption av vuxen är denna rätt väldigt begränsad. Enligt 4 kap. 4§ Föräldrabalken så får man endast adoptera en vuxen människa (18 år eller äldre) om det finns särskilda skäl. Syftet med adoption av vuxen är att stärka redan existerande familjeband. Om t.ex. ena biologiska föräldern inte inte är (juridiskt sett) vårdnadshavare enligt föräldrabalken ges här en möjlighet att bli detta. Samma gäller om en person, som inte är förälder, uppfostrat personen som barn och nu önskar bli dennes vårdnadshavare. Adoptionen ska som sagt mer bekräfta en redan existerande relation mellan den som önskar bli adopterad och den som önskar adoptera. Detta sammantaget ligger till grund för om särskilda skäl föreligger. Dock spelar även andra personliga förhållanden in.I övrigt krävs:-Personen som vill bli adopterads godkännande om denne är över 12 och inte förhindrad att ge sitt godkännande (4 kap. 7§ 1st föräldrabalken).-Man har makes eller sambos godkännande om man lever i sådant förhållande (4 kap. 6§ föräldrabalken). -Den som adoptera ska vara 18 år fyllda (4 kap. 5§ föräldrabalken).-Ingen ersättning för adoptionen får utgå (4 kap. 10§ föräldrabalken).Vänligen

Samboavtal.

2018-06-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Dottern och sambon delar bostadsrätt , jag vill skänka det belopp som jag har lånat ut med villkoret att dottern blir ensam ägare . (samboavtal ska skrivas)Hur ska de gå till väga ? (jag skriver gåvobrev)
Henrik Berg |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Samboavtal:Samboavtal enligt 9§ sambolagen kan ingås när som helst innan eller under samboförhållandet. Det ända egentliga kravet på samboavtal är att det ska skrivas under av båda samborna. Dock tillkommer ett indirekt krav på samboavtalets giltighet att det inte är oskäligt. Bedömningen om avtalet är oskäligt eller inte görs både vid ingåendet av avtalet samt tiden då det aktualiseras (när man gör slut) enligt 9§ 3st sambolagen. Typexempel på när ett samboavtal kan vara oskäligt är om ena parten inte förstått innebörden av avtalet, ena sambon bedragit den andra eller senare omständigheter påkallar jämkning av ekonomiska skäl. Ditt fall:Som sagt kan din dotter och hennes sambo avtala om hur de ska fördela samboegendomen om förhållandet skulle komma att upphöra. Det formella kravet är som sagt endast att båda parterna skriver under avtalet. Dock finns chans att jämka eller helt ogiltighetsförklara samboavtalet om det blir oskäligt. Att helt och hållet tillskriva den ena av sambon hela bostadsrätten utan ersättning är något som kan komma att ses som oskäligt när förhållandet väl upphör. Om dock ersättning tillkommer den sambo som avstår från sin andel i bostadsrätten upphör avståendes att vara oskäligt. Dock räcker inte vilken ersättning som helst utan ersättningen ska helst motsvara sin dotters sambos del av bostadsrätten. Ersättningen måste inte motsvara hela marknadsvärdet på din dotters sambo andel i bostadsrätten men den får heller inte vara allt för låg i relation till marknadspriset. Denna bedömning tar hänsyn till hur bostadsrätten är finansierad, vem som betalat hur mycket etc.Exempel:Din dotter och sambo har betalat 500 000 vardera varav de tillsammans lånat 200 000 av dig. Om du efterskänker lånet om 200 000 har de betalat 400 000 vardera. Att i detta scenario helt tillskriva lägenheten till din dotter skulle kunna ses som oskäligt vid senare tidpunkt. Om han är medveten om innebörden av avtalet talar sett till mindre del för oskälighet. Genomgående viktigast är att båda samborna är införstådda med situationen och samboavtalets innebörd. Gåvobrev:För att en transaktion ska ses som en gåva krävs 3 saker:1. Gåvan ska ske av fri vilja från gåvogivarens synvinkel.2. Gåvan ska innefatta överföring av förmögenhet (pengar eller annat).3. Ingen motprestation ska ske. (man får alltså inte något av motsvarande värde i utbyte). En gåvoutfästelse är som huvudregel inte bindande. För att bundenhet ska uppstå krävs det att utfästelse sker i gåvobrev alternativt att utfästelsen var menad att komma till allmänhetens kännedom (1§ Lag om gåvobrev). Allmänhetens kännedom är inte en fast gräns men det innebär att det krävs mer än bara mottagaren och dennes vän. När man ger en gåva för man som sagt inte kräva en motprestation men man får fortfarande villkora gåvan. Detta innebär konkret att du får skriva in ett villkor i gåvobrevet att de skriver det önskade samboavtalet. Även här måste dock gåvovillkoret vara skäligt. Man får alltså inte villkora att gåvomottagaren ska lämna bort sin bostadsrätt för 10 000 kronor (om det inte är marknadsvärdet), få denna att begå brott eller dylikt. Detta bör dock inte bli ett problem. OBS! Gåvan är bindande oavsett villkor om denna kommit din dotter och hennes sambo tillgodo. Du kan alltså inte senare lägga in villkor för gåvans förverkligande när gåvan redan givits (1§ Lag om gåvobrev).Svar:Din dotter och hennes sambo får avtala om lite vad de vill i samboavtalet så länge båda parter skriver under avtalet och det inte är oskäligt. Anledningen till samboavtalet är att du efterskänker en skuld och utfärdar gåvobrev. Avtalet ska då skrivas så att din dotter äger hela bostadsrättsrätten. Nu vet inte jag hur stor skulden som du efterskänker är men det jag kan säga är att huvudregeln för om de tagit lånet gemensamt är att de solidariskt svarar för denna. Detta innebär att lånet som de tagit ska belasta dem lika om inget annat avtalats om. Detta innebär konkret att den skuld du efterskänker endast kommer att tillgodogöras din dotters sambo till 50%. (detta innebär att om du efterskänker 200 000 kronor kommer 100 000 tillgodogöras din dotters sambo). Dessa 50% ska till så stor del som möjligt motsvara din dotters sambos andel i bostadsrätten för att undvika senare oskälighet. Vad gäller gåvobrevet låter din fråga som att det är en ren gåva. Som extra säkerhet att samboavtalet skrivs kan du villkora gåvan att gåvan endast ges om och när samboavtalet ingåtts. Spara även gåvobrevet och gör en anmärkning att gåvobrevet ligga still grund för samboavtalet. Sammanfattat bör din dotter och hennes sambo:1. Utforma samboavtalet tydligt i vilket även skäl till fördelningen kan skrivas.2. Du kan villkora gåvobrevet att gåvan inte gives om inte samboavtalet skrivas under. (dock ej om brevet redan utgivits)3. Spara gåvobrevet och gör en anmärkning om att gåvobrevet är skälet till samboavtalet.4. Din dotter och din dotters sambo måste skriva under samboavtalet. Vänligen:

Bodelningsavtal.

2018-04-03 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag och min fru ska skilja oss. Jag har hittat en lägenhet som jag kommer flytta till inom det närmsta. Hon ska behålla huset, för att göra detta möjligt kommer jag att stå kvar som delad ägare och på lånen tills vidare. Vad bör vi tänka på när vi gör på det sättet? Kan man skriva ett bodelningsavtal även fast jag står kvar på detta? Något annat man bör tänka på?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Kort svar finns längst ned.Bodelning:När makar ska skiljas ska en bodelning ske (9 kap. 1§ Äktenskapsbalken). Utgångspunkten vid bodelningen är att all den egendom som ägts gemensamt av makarna ska delas (10 kap 1§ och 9 kap. 2§ äktenskapsbalken). Tidpunkten för när man kollar vad som är gemensam egendom är när anmälan om äktenskapsskillnad kom in till domstol (9 kap. 3§ äktenskapsbalken). All egendom som inte är gemensam är enskild egendom (7 kap.1§ äktenskapsbalken). Detta innebär att bortsett från personliga saker som t.ex. kläder eller saker man fått i gåva är resterande egendom gemensam (jfr. 7 kap. 2§ äktenskapsbalken). Om dock bara ena maken använt sig av viss sak kan denna komma att ses som enskild egendom. Om t.ex. endast ena maken använder en gräsklippare eller spelplattform kan denna bli enskild. Vad som är gemensam egendom eller inte är dock inte satt i sten. Man kan nämligen skriva äktenskapsförord med båda makars samtycke som sedan skickas till skatteverket för registrering (7 kap. 3§ äktenskapsbalken). Då tar äktenskapsförordet över vad lagen säger. En bodelning måste inte göras om makarna endast äger gemensam egendom eller att man kommer överens om vem som ska få vad.Bodelningsavtal:Genom ett bodelningsavtal kan man reglera vem som ska tilldelas vilken egendom. Detta måste registreras till skatteverket för att gälla (9 kap. 1§ 2st äktenskapsbalken). Ett bodelningsavtal kan skrivas innan äktenskapsskillnad pågår. Vad som föreskrivs i avtalet är helt upp till parterna att avtala om. Den enda gången lagen beblandar sig är genom avtalslagens giltighetsgrunder. Ett avtal kan t.ex. ändras om man skulle anse att avtalet uppkommit genom ocker, svek trolöshet eller genom annan oskälighet (se 28-36§§ avtalslagen). Sammanfattat svar:Det är helt fritt för er att avtala om vad ni vill, med villkor att båda går med på detta och att ni anmäler detta till skatteverket. Avtalet måste även skrivas under av er båda för att det ska gå att registrera. Det som kan ändra om avtalet senare är om ena maken anser att avtalet blivit oskäligt eller liknande p.g.a. senare uppkomna omständigheter (28-36§§ avtalslagen). Vidare kan det vara bra om ni gemensamt pratar med fordringshavaren (banken) av lånet och kolla att de är trygga med att båda står kvar på lånet. Ser dock inte anledningen till att de skulle neka detta. Om du eller din make har vidare frågor om bodelningsavtal är ni varmt välkomna att kontakta Lawlines gratis telefontjänst som ni hittar under "kontakt" på Lawlines hemsida. Vänligen

Samboegendom

2018-08-20 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |;Hej,Jag har avbetalnings plan med olika inkassobolag. Vad händer om jag blir sambo på verkar det hans ekonomi? Kan inkassobolagen kräva mer pengar från mig varje månad?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaSamboegendom.Huvudregeln vid samboförhållandet är att samborna behåller sin egna egendom. Det finns alltså ingen presumtion av samägande av egendomen som det finns vid annat samägande utan den egendom som är gemensam är den egendom som är inskaffad för gemensamt syfte. Bankkonton räknas normalt sett inte som gemensam egendom. Detta framgår gemensamt av sambolagen. Så faktumet att man har en sambo påverkar inte ens förmögenhet strikt juridiskt (sakrättsligt), men det hindrar inte att inkassobolagen fortfarande anser din förmögenhet större eftersom inkassobolagens avbetalningsplaner är helt upp till vad man avtalat om. Svar;Sakrättsligt (äganderättsligt) behåller ofta samborna sin egendom under samboförhållandet och delar endast på egendom som är införskaffad för gemensamt syfte. På det sättet ändras inte ens förmögenhet strikt juridiskt. I praktiken kan dock ett samboförhållande ändra ens förmögenhet beroende på det individuella förhållandet. Eftersom inkassoavbetalningar avtalas om från fall till fall beror det helt på vad inkassobolaget anser;Detta kommer dock inte påverka din framtida sambo rent juridiskt sett om ni inte avtalar om att dela på hans konto/förmögenhet.

Bodelningsförfarande.

2018-07-24 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Jag har läst i ÄktB och ÄB gällande hur egendomsfördelning görs mellan syskon när en förälder går bort. I mitt fall när det finns särkullsbarn. Jag vet att all egendom som inte är enskild ses som gemensam och efter skulder så delas den lika mellan båda makarna för att avgöra vem av syskonen som ärver vad.Jag vill dock fråga om själva bodelnings-processen. Jag vill säkerställa mig om att det inte går att kringgå eller böja på lagen om t.ex. en erfaren advokat är inblandad.Är det så att det som står i lagen kommer utföras oberoende av någon inblandning av en advokat?MvhS
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bodelning:Mycket riktigt ska en bodelning ske när en av makarna går bort eftersom detta då upphäver äktenskapet (9 kap. 1§ resp. 1 kap. 5§ äktenskapsbalken). Bodelning behöver dock inte genomföras om all egendom ägd av makarna är enskild egendom eller att ingen av makarna begär att få överta den andras egendom (9 kap. 1§ 2st äktenskapsbalken). Regleringen för hur en bodelning ska ske, vad som ska ingå, fördelningen på lotter etc. har en relativt noggrann reglering. Dock utgår bodelningsreglerna i äktenskapsbalken lite från scenariot att makarna inte kommer överens. Detta märks i att bodelningsreglerna går att kringgå eller helt undvikas genom t.ex.äktenskapsförord (7 kap. 3§ äktenskapsbalken) eller reglerna i 9 kap. 1§ 2st äktenskapsbalken. Om dock bodelning är alternativet ska reglerna följas enligt äktenskapsbalken.Problem som kan uppkomma i bodelning:Som sagt är regleringen i sig relativt tydlig gällande bodelningen. Det betyder dock inte att alla tolkar reglerna på samma sätt eller ens följer regleringen. Alla problem som kan uppkomma kommer inte att kunna nämnas men vi kommer beröra vissa återkommande problem.Redovisningsplikten: När beslut om bodelning sker uppkommer en kritisk tidpunkt (9 kap. 2§ äktenskapsbalken). Tidpunkten är dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes och det är denna dag man utgår ifrån när man sammanräknar samtliga makars egendom. Det är från denna tidpunkt inträder även redovisningsplikten (9 kap. 3§ äktenskapsbalken). Redovisningsplikten innefattar både enskild egendom och giftorättsgods samt omfattar en skyldighet att kunna styrka egendomens påverkan av ev. försäljning. Denna redovisningsplikt är en regeln som kan kringås ganska enkelt. Man kan t.ex. ha egendom gömd, egendom maken inte vet om etc. När makar sätter sig ner och räknar ut sina lotter i egendomen bör båda vara vaksamma så att den andra maken inte undanhåller saker. Om t.ex. en bil saknas som den andra maken vet om bör denne påpeka det. Av detta skäl skulle jag rekommendera ett ombud som förstår hur redovisningsplikten utspelar sig i praktiken. Jämkningsreglerna: Om bodelning sker p.g.a. ena maken bortgång tar dennes dödsbo över i bodelningsprocessen i praktiken. Vid sådan situation har lagstiftaren givit den efterlevande maken en rätt att undgå en bodelning. Det den efterlevande maken kan göra är att begära att båda makar ska få behålla sin egna egendom eller delar av sin egna egendom (12 kap. 2§ äktenskapsbalken). Regeln i 12 kap. 2§ äktenskapsbalken är måstån densamma som regeln i 9 kap. 1§ 2st äktenskapsbalken bortsett från att det är helt upptill den efterlevande maken. Detta är en regel som helt är till för att ge den efterlevande maken en fördel i bodelnignsprocessen och kan verka orättvis mot den andra parten. Dessvärre finns det inte mycket att göra på denna del. Det man kan vara noga med är att se till att den efterlevande maken inte behåller sin egendom OCH begär att få ta del av den avlidnes makens egendom. Något sådant skulle dock vara väldigt ovanligt men inte helt omöjligt. Det här är 2 återkommande problem som kan komma att aktualiseras i en bodelningsprocess varav redovisningsplikten är vanligast att folk inte är helt samarbetsvilliga med. Mitt svar är att om en av er anlitar ett ombud bör den andra också göra detta. Återigen är regleringen relativt tydlig och oavsett ombudets erfarenhet, sakkunskap eller expertis inom området ska reglerna följas. Alla regler kan dock "böjas" och tolkas olika i vilket båda parter rekommenderas ha ombud som arbetar för just dig/motparten. Alternativt kan ni gemensamt be om rådgivning och endast be en jurist/advokat förklara de formella reglerna så neutralt som möjligt. Jag skulle rekommendera er att ringa till Lawines gratis telefonrådgivning för vidare information om hur man kan förebygga problem på numret 08-533 300 04. Vänligen

Ägandefördelning av bostadsrätt

2018-05-09 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Vet ej om detta är rätt forum men frågar ändå:Äger tillsammans med min sambo en bostadsrätt. Han har lagt 1.300 000 kontant och jag har lagt 1.100 000 kr kontant.Jag har sedan betalt honom 33.000 kr för att våra resp kontantinsatser ska bli mer jämlika.Innebär det då:1: att han betalt 1.267 000 kr kontant och jag fortf 1.100 000 kr kontant.eller2: han har betalt 1.283 500 kr och jag 1.116 500 kr (dvs 33.000 kr delas lika på oss båda två)Mvh Madeleine
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ägandefördelning som sambo:Huvudprincipen angående reglering av vad som tillhör vilken sambo är enkel. Det som den ena parten betalat och brukar tillhör denna. Det tilläggs alltså ingen presumtion om delad äganderätt som tillkommer äktenskap (3§ Sambolagen). Dock kan egendomen fortfarande utgöra gemensam egendom om denna införskaffats av båda och-/eller är avsedd för gemensamt bruk. I ditt fall är bostadsrätten er gemensamma egendom enligt 5§ 3st sambolagen.Med detta sagt kan det alltid vara bra att reglera vem som äger vilken del alternativt storleken på dennes del. Detta är upp till samborna att avtala om enskilt genom ett samboavtal (9§ sambolagen). Så om en bodelning skulle ske i värsta fall slipper man värdera egendomen och sedan fördela denna jämt på plats eftersom ett redan existerande avtal finns. Sammanfattat kan ni dela egendomen hur ni vill emellan er med villkor att det inte blir oskäligt fördelat och att ni skriver ett avtal om detta. Uppdelningen: En logisk uppdelning av era respektive betalningar skulle vara att din sambo nu betalat 2 267 000 och att du betalat 1 133 000 kronor. Detta för att han betalat sin del och sedan fått 33 000 av dig vilket innebär att hans kontanta betalning netto sjunker med 33 000 och blir 2 267 000. Din kontanta betalning netto stiger motsvarande vilket gör din del till 1 133 000.Detta är som sagt helt upp till er att avtala om då sambolagen tillåter avtal men reglerar inte några noggranna gränser i avtalet. Bortsett från att det inte får vara oskäligt.Vänligen

Sambos egendom.

2018-03-21 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Svärfar x har avlidit. X sammanbodde med y i hennes fastighet sedan ca1980. 1990 köptes de till mark och uthus från granntomten. Min fråga, kan x:s dödsbo göra anspråk på den del som köptes till under deras tid som sambos?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att beskriva hur sambos egendom fungerar. Kort svar finns längst ned.Sambolagen.När det gäller sambornas egendom är sambolagen ganska enkel. Den egendom som parterna tog med till det gemensamma boendet ska vara enskild egendom och egendom som samborna förvärvat tillsammans ska vara gemensam egendom (3§ sambolagen). Om man tar med bohag till gemensamt boende i syfte att denna sak ska användas gemensamt kan bohaget komma att bli gemensam egendom. Men normalt sett inte. Bohag kan vara saker som möbler, TV, handduk etc. (6§ Sambolagen). Om saker dock används uteslutande av ena parter är denna sak ej gemensam enligt praxis. Detsamma gäller saker som används i fritidsändamål (7§ sambolagen). Exempelvis så skulle troligen IKEA möbler anses som gemensam egendom medan Stadium träningskläder eller sportutrustning bör ses som individuell egendom. Saker som aldrig ingår i den gemensamma egendomen är saker som ena sambon fått i gåva eller arv med villkor om att egendomen ska vara enskild (4§ Sambolagen). Detta gäller även substitut får sådana saker. Samma princip gäller fastigheter och bostadsrätter. I 5§ sambolagen står det att bostäder som innehas för sambornas gemensamma bruk och är menad för detta ska den vara gemensam. Den måste alltså vara införskaffat kort innan samboförhållandet eller under förhållandet med gemensamt syfte. Undantag görs dock för bostäder som innehas i fritidsändamål (7§ sambolagen). Denna lag är även dispositiv till den del det gäller vilken egendom som ska vara gemensam eller ej. Genom ett samboavtal kan parterna fritt avtala om vad som ska vara gemensamt eller inte (9§ sambolagen).Sammanfattat svar:AV omständigheter givna i frågan så verkar det som att din svärfar X sammanbott med Y under en längre tid. Detta talar för att den nya marken som köptes in var införskaffad för gemensamt bruk eftersom båda parterna med all sannolikhet skulle brukat den nyförvärvade marken gemensamt. Om den ej är införskaffat gemensamt men uteslutande använda av endast ena sambon. Däremot kan inte din svärfars dödsbo få ut en del av själva fastigheten utan endast värdet av denna. Detta följer av jordabalkens regler om att "sämjedelning är utan verkan" (1 kap. 1§ 2st jordabalken). Detta innebär att man inte bara kan stycka upp en fastighet hur som helst. Därmed kan heller ej del av fastighet tas i anspråk. Eftersom halva värdet, som sagt, av marken som köpts till 1990 tillhår din svärfar bör hans ha dödsbo rätt att få ut detta värde. Detta sker genom en bodelning enligt 8§ 2st sambolagen. Bodelningen sker med utgångspunkt från hur förhållandet såg ut vid dagen då det upphörde. Detta måste göras inom ett år från dess att förhållandet upphörde 8§ 2st sambolagen. Med andra ord 1 år från dagen då din svärfar gick bort. Denna rätt kommer att tillfalla hans dödsbo. Vänligen