Vilka är riskerna med att bli delägare i ett aktiebolag?

2019-03-28 i Bolag
FRÅGA |Hej vad är riskerna med att gå in som delägare i ett AB?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På många sätt kan ett delägarskap medföra vissa risker, dels ekonomiska och dels juridiska. Huvudregeln för delägarskap i aktiebolag är att man inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Detta enligt 1 kap 3 § aktiebolagslagen (ABL). Det enda ekonomiska som riskeras då är ens egen insättning av aktiekapital i bolaget. Det är utgångspunkten för den ekonomiska risk man tar som delägare i ett aktiebolag. Det finns däremot vissa undantag till huvudregeln som kan göra att man som aktieägare blir personligt betalningsansvarig. Detta undantag följer av 25 kap 18 § ABL. Den säger att om styrelsen underlåter att följa vissa av sina skyldigheter så kan ledamöterna i styrelsen och även annan (ex aktieägare) som haft vetskap om styrelsens försummelse bli personligt betalningsansvariga. För att annan än styrelsen ska bli ansvarig krävs dessutom att denne också handlat för bolagets räkning. Med detta kan avses att en aktieägare företräder bolaget utåt i samband med att en rättshandling företas. Alltså för att en aktieägare också ska bli personligt ansvarig krävs att aktieägaren handlat för bolagets räkning samtidigt som denne hade vetskap om att styrelsen underlåtit att följa vissa av sina skyldigheter. Det ska här tilläggas man inte blir ansvarig om man visar att han man inte varit försumlig (25 kap 18 § fjärde stycket ABL). Vilka skyldigheter som styrelsen underlåter kan leda till personligt betalningsansvar?När styrelsen har skäl att anta att bolagets kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste styrelsen låta bolagets revisor genomföra en kontrollbalansräkning enligt 25 kap 13 § ABL. Detta är en skyldighet som styrelsen har och försummas detta kan det leda till personligt betalningsansvar för både styrelsen och även annan utifrån de förutsättningar jag skrivit i styckena ovan. Om en kontrollbalansräkning skulle göras enligt 25 kap 13 § ABL och denna visar att kapitalet i bolaget faktiskt understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, måste styrelsen kalla till bolagsstämma (kallas för den första kontrollstämman) enligt 25 kap 15 § ABL. Görs inte detta kan de inblandade (dvs styrelsen eller annan med vetskap) bli personligt betalningsansvariga. Vid den första kontrollstämman ska bolagsstämman antingen bestämma om bolaget ska likvidera eller vänta åtta månader för att se om ekonomin kommer att bli bättre. Om man väljer att vänta måste man hålla en andra kontrollstämma inom åtta månader (25 kap 16 §) för att på nytt besluta om bolaget måste träda i likvidation eller inte. Om ingen andra kontrollstämma hålls inom denna tid eller om den hålls men visat att bolagets kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste bolaget ansöka hos tingsrätten om likvidation (25 kap 17 § ABL). Görs inte detta aktualiseras personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser enligt 25 kap 18 § ABL). Detta är alltså vissa överträdelser och försummelser som kan leda till ekonomiska förluster. Är man bara aktieägare och varken anställd i bolaget eller ledamot i styrelsen är risken därmed låg för att man ska bli ansvarig. Dessutom krävs ju vetskap om styrelsens försummelse samt handlande för bolagets räkning. Vanligtvis har inte aktieägare sådan djupgående koll på företagets ekonomi som krävs för att rekvisitet "vetskap" ska vara uppfyllt. SlutsatsDen främsta risk med att gå in som delägare i ett aktiebolag är att man riskerar att inte få någon vinst för sin investering. Det beror ju helt på marknaden. Andra ekonomiska risker kan uppkomma genom att bolagets styrelse inte följer sina förpliktelser. Det ska dock ganska mycket till för att man som aktieägare ska lida risk för personligt betalningsansvar på grund av styrelsens försumlighet. Med vänliga hälsningar,

Investerarskydd vid Crowdfunding

2019-03-26 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag har köpt aktier via Crowfounding i Plantagon som nu har gått i konkurs. Kan jag få tillbaka mina investerade 5000kr? Hur kan jag nå företagets ledning? Det finns inget på internet jag kan gå efter och söka. Känner mig som bortblåst. Vänlig hälsningar
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du köper aktier i ett aktiebolag står du tyvärr själv den finansiella risken för din investering. De regler som finns i lagen om handel med finansiella instrument om prospekt och det s.k. prospektansvaret som följer av 29 kap. 1 § 2 st. aktiebolagslagen (ABL) träffar typiskt sett inte Crowdfunding, som alltså är ett sätt för privata aktiebolag att anskaffa kapital. Detta beror på att värdepapper i de kapitalsökande bolagen vid Crowdfunding inte erbjuds till allmänheten, utan vanligtvis tecknas "via Crowdfunding-plattformen" som ett sätt att kringgå det s.k. spridningsförbudet i ABL. Om aktiebolaget i vilket du har investerat pengar går i konkurs finns det tyvärr inte mycket du kan göra, annat än att hoppas på utdelning i konkurs. Som aktieägare har du dock en oprioriterad fordran och kommer få betalt endast i den mån det finns tillgångar kvar efter att andra frodringsägare med separationsrätt och förmånsrätt fått betalt. Eftersom grunden för konkurs är obestånd är chansen att som aktieägare få utdelning i konkurs typiskt sett väldigt liten. Om du vill nå företagets ledning föreslår jag att du vänder dig till företagets hemsida. Om ingen information finns där kan du alternativt kontakta Crowdfunding-plattformen genom vilken du gjorde din investering. Med tanke på det informationsövertag som de kapitalsökande företagen vid Crowdfunding har i förhållande till investerare och det "informationsgap" som därmed uppstår mellan kapitalsökande företag och investerare kan det förstås anses problematiskt att det inom svensk rätt inte finns regler som på ett tillfredställande sätt säkerställer investerarskyddet vid andelsbaserad Crowdfunding. Det är givetvis väldigt svårt för dig att vid andelsbaserad Crowdfunding bedöma bolagets finansiella ställning vilket medför en finansiell risk för dig som investerare, och din möjlighet att fatta välgrundade affärsbeslut försvagas förstås avsevärt vid ifrågavarande investeringsform. Frågan om ändring av lagstiftningen i detta avseende har varit föremål för utredning men har ännu inte renderat i ny lagstiftning. Det är inte helt omöjligt att det blir ändring i den frågan eftersom vederbörliga ändringar med stor sannolikhet skulle stärka allmänhetens förtroende för näringslivet och de finansiella marknaderna. Den här gången finns det dock tyvärr, som nämnts ovan, trots eventuella brister vad gäller lämnande av finansiell information om det kapitalsökande företaget inga rättsliga medel för dig att tillgripa för att få tillbaka ditt satsade kapital.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Vem beslutar om styrelseledamots och VD:s lön i ett privat aktiebolag?

2019-03-24 i Bolag
FRÅGA |Hej. Jag och min kompanjon är 50/50 ägare till ett privat aktiebolag där vi säljer konsultations tjänster,och vi har 1st anställd.Min kompanjon blev satt till vd när vi startade och jag ord. ledamot. Nu till min fråga:Han anser att han har rätt till högre lön än mig då vi utför olika arbeten i företaget. Jag har hand om all IT, marknadsföring men precis som honom sköter jag även sälj och projektledning dock inte insamma utsträckning då jag dels gör arbetsuppgifter enl ovan men även att vi i dagsläget inte har tillräckligt med kunder. Antal arbetstimmar/vecka är samma för oss båda. Kan han bestämma sin/min lön helt fritt?Kan han ta beslut om ev. anställningar själv?Finns det beslut / rättigheter som skiljer oss åt och vilka beslut måste tas tillsammans i ett 50/50 ab?
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lön för styrelseledamotDitt arvode som styrelseledamot bestäms vid bolagsstämman (8 kap. 23 a § aktiebolagslagen (ABL)). Vid beslut på bolagsstämman som inte utgör val fattas beslut genom majoritet, det vill säga det förslag som fått mer än hälften av de avgivna rösterna (7 kap. 40 § ABL). Vid lika röstetal är det ordföranden som har utslagsröst. Annat kan gälla om så har angetts i bolagsordningen. Ordföranden ska utses av bolagsstämman om inte bolagsordningen föreskriver annat (7 kap. 30 § ABL).VD:s lönStyrelsen utser vem och om de vill tillsätta en VD (8 kap. 27 § ABL). För ett privat aktiebolag är det frivilligt att tillsätta en VD. Att tillsätta en VD utgör ett avtalsförhållande mellan bolaget och VD:n. På grund av jävsregeln för styrelseledamöter så får en ledamot inte handlägga en fråga om avtal mellan styrelseledamoten och bolaget (8 kap. 23 § ABL). Din kompanjon får alltså inte vara med och fatta beslutet om att tillsätta honom som VD eller vad gäller att bestämma lönen. Även en VD anses jävig i fråga om att sluta avtal mellan denne och bolaget (8 kap. 34 ABL). Detta innebär att om ni endast är två i styrelsen så är styrelsen inte beslutsför med endast en ledamot då styrelsen måste vara företrädd av mer än hälften av ledamöterna (8 kap. 21 § ABL). Eftersom en jävig ledamot inte anses närvarande är alla beslut som fattats under sådana förutsättningar ogiltiga. En styrelse som består av färre än tre ledamöter måste utse en suppleant (8 kap. 3 § ABL). För att göra styrelsen beslutsför måste således suppleanten träda i jävigs ställe. I annat fall kan beslut fattas under bolagsstämman då beslut fattas i egenskap av aktieägare varvid det ej föreligger en jävssituation.Kompetensfördelning mellan styrelsen och VDFrågan är väldigt omfattande och jag kommer endast redogöra för kompetensfördelningen i generella drag. Styrelsen ansvarar bland annat för bolagets organisation och förvaltnings, bolagets ekonomiska styrning och kontrollera bolagets ekonomiska förhållanden och bokföring (8 kap. 4 § ABL). Styrelsen måste inrätta ett rapporteringssystem för att kunna sköta kontrollen av bolagets ekonomi (8 kap. 5 § ABL). Styrelsen ansvarar också bland annat för att föra aktieboken (5 kap. 7 ABL), underteckna aktiebrev (6 kap. 3 § ABL) och kalla till bolagsstämman (7 kap. 17 § ABL). VD:n ansvarar för bolagets löpande förvaltning inom ramen för av styrelsens angivna riktlinjer, alltså beslut av ordinär och vardaglig karaktär sett till bolagets verksamhet (8 kap. 29 § första stycket ABL). VD:n har även rätt att fatta brådskande beslut som faller utanför den löpande förvaltningen om beslutet inte kan skjutas upp på grund av det medför en väsentlig olägenhet för bolaget, varefter styrelsen i så fall måste underrättas (8 kap. 29 § andra stycket ABL). VD:n ansvarar även för bolagets bokföring (8 kap. 29 § tredje stycket ABL). SammanfattningDin kompanjon som är VD kan ej bestämma ditt arvode som styrelseledamot då detta är ett beslut som faller på bolagsstämman. Kompanjonen kan ej bestämma sin egen lön som VD då detta avtal sluts med styrelsen. Vidare kan din kompanjon ej närvara vid beslut om att ingå avtal mellan hen och bolaget. I ert fall kan ni behöva kalla suppleant som ersättare för att ha en beslutsför styrelse i fråga om att ingå avtal med en VD som också är styrelseledamot. Hoppas mitt svar har varit behjälpligt och lycka till!Med vänlig hälsning

Aktieägares rättigheter och skyldigheter

2019-03-15 i Bolag
FRÅGA |Hej vilket ansvar har en huvudägare som äger ca 18% och som aldrig deltar i bolagstämman och inte heller lämnat fullmakt. Har då inte denne huvudägare förbrukat sin ägarrätt eller hur ska man hantera detta?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad har en aktieägare för rättigheter?En aktieägare har många rättigheter, till exempel rätt till utdelning, information om företag, möjlighet att sälja sina aktier och att delta samt rösta vid bolagstämma. Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagstämma, 7 kap. 1 § Aktiebolagslagen (ABL). I ett så kallat kupongbolag har alla aktieägare som är införda i aktieboken rätt att delta i bolagsstämma (7 kap. 2 § ABL). Kupongbolag innebär att det är styrelsen som ansvarar för aktieboken och de allra flesta aktiebolag i Sverige är kupongbolag. Skulle bolaget vara ett avstämningsbolag gäller att den som är inskriven i en utskrift/utdrag senast dagen före stämman har rätt att delta. Avstämningsbolag innebär att aktierna är registrerade i ett register hos en värdepappersförvaltare (nu för tiden Euroclear). Jag tolkar din fråga som att "huvudägaren" är registrerad. Det innebär att denna har rätt att rösta för samtliga sina aktier (7 kap. 8 § ABL). Vad har en aktieägare för skyldigheter?En aktieägare har väldigt få skyldigheter. Det är helt okej att köpa aktier och sedan inte delta i bolagstämman. Oavsett hur många aktier man köpt. Detta kan förklaras med att det hade varit väldigt betungande för personer som äger aktier i väldigt många olika bolag att behöva delta i alla bolagsstämmor. Man behöver inte vara med och besluta bara för att man har rätt till det. Kan man "förverka" sina rättigheter som aktieägare? Efter min bedömning är svaret på denna fråga att man inte kan förverka sina rättigheter som aktieägare. Det är accepterat att vara en så kallad passiv delägare (inte delta på stämmor) och ändå ha samma rättigheter som alla andra. Konsekvensen av att inte delta blir att man inte får vara med och fatta viktiga beslut om bolaget.

Vad har en styrelsesuppleant för ansvar?

2019-03-26 i Bolag
FRÅGA |Min äldre bror önskade att jag skulle skriva mig som styrelessuppleant för hand aktiebolag. Begäran gjordes av honom och eftersom jag inte hade en susning av vad det innebar fick jag en massa förklaringar av honom som att det inte innebär något ansvar för mig och att det enbart kommer hjälpa honom. Jag skulle betrakta det som en tjänst till honom helt enkelt. Jag gjorde detta för något år sedan men har idag begärt utträde digitalt via bolagsverkets e-tjänst då jag blev orolig eftersom jag frågat honom flera gånger om han kan ta bort mig som styrelsesuppleant då jag ändrat mig. Varje gång jag frågat har han blivit oerhört upptagen eller varit svår att nå.Finns det någon risk för mig, såhär i efterhand, rent ekonomiskt?Jag har inte varit med i något beslut överhuvudtaget utan har enbart skrivit under ett dokument som verkställer att jag blir styrelsesuppleant. Efter detta har jag alltså medverkat 0% i företaget.Tackar ödmjukast på förhand!
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln för aktiebolag är att personerna kring bolaget inte har något ansvar (1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Istället ansvarar bolaget själv i form av en juridisk person. Det finns dock några undantag till det. Undantag då personerna ansvararOm en styrelseledamot i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ska han eller hon ersätta skadan (29 kap. 1 § 1 meningen aktiebolagslagen). I ditt fall är det knappast troligt att du skadat bolaget uppsåtligen om du inte engagerat dig. Av oaktsamhet kan det ha hänt om du varit delaktig i ett beslut. Det hör dock till ovanligheterna men kan aktualiseras om en oansvarig person missköter bolaget.Om en styrelseledamot tillfogar en aktieägare eller någon annan skada genom att bryta mot lag eller bolagsordningen kan personen bli ansvarig (29 kap. 1 § 2 meningen aktiebolagslagen). Återigen handlar det om att personen varit delaktig i ett beslut eller handling som lett till skadan.Om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av de centrala bestämmelserna i aktiebolagslagen kan den personen dömas till fängelse eller böter. (30 kap. 1 § aktiebolagslagen). Detta är lite grövre överträdelser som jag inte tror kan bli aktuella för dig. Dessutom behöver du ha varit delaktig.Ansvaret är då personligtAnsvaret är individuellt vilket betyder att hela styrelsen inte straffas som ett kollektiv. Har ett beslut eller en handling orsakat bolaget skada ska bara den eller de ledamöter som varit delaktiga till det ansvara. De delaktiga brukar vara de som skrivit under ett beslut eller varit med på ett möte då något beslutats utan att ta avstånd från det. Likaså kan man vara delaktig genom att ingå avtal åt bolaget. Av oaktsamhet skulle du därför ha kunnat skriva under något beslut som eventuellt skulle kunna ha orsakat bolaget skada. Du har varit suppleantDu säger att du varit styrelsesuppleant. Det innebär i så fall att du är reserv för en ledamot och kan bli inkallad om någon av ordinarie ledamöter för förhinder. Har du inte blivit inkallad har du inte varit delaktig och kan följaktligen inte ha varit delaktig i någon som tillfogad någon skada. Sammanfattningsvis kan sägas att personerna runt ett bolag som huvudregel inte har något ansvar. Istället ansvara bolaget själv som juridisk person. Styrelseledamöterna kan dock bli ansvariga om de genom att bryta mot lag, uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget, aktieägarna eller någon annan. Du säger att du varit suppleant vilket betyder att du varit reserv för en ledamot. Som reserv kan du inte bli ansvarig för något utan det kräver att du varit del av ett beslut.Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Styrelseledamot/delägare fakturerar från aktiebolag till annat egenägt bolag

2019-03-24 i Bolag
FRÅGA |Vi är 4 delägare i ett aktiebolag. Det verka som om en av delägarna (och även VD) har skickat fakturor från sitt andra aktiebolag (utan att det har utförts någon tjänst eller nyttja). Eftersom han sköter bokföringen har vi andra inte märkt detta. Vi andra 3 har nu börjat granska verifikat och sett at det är en hel del pengar som har tagits ut på så sätt. Frågan är hur vi nu kan gå till väga med detta? Förelägga fakturorna (hur långt efter betalningen kan man göra det)? Är detta lagligt överhuvudtaget? Vi 3 äger majoriteten och är överens, så vi fundera på att "rösta ut" han som ledamot o vd men samtidigt finns en viss oro att han ställer till problem då man inte vet vad han är kapabel till efter det här (och han har väl viss möjlighet att stlla till genom minoritetsskyddet, dock vet jag inte vad)? Det blev många frågor i denna, hoppas ni kan ger några råd! Tack för hjälpen!
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna kring aktiebolag finns i aktiebolagslagen (ABL). Det är dessvärre en del som står oklart i din situation så jag kommer att hålla mig relativt allmänt.Fakturera sitt eget aktiebolagFörst och främst finns inget hinder mot att en person fakturerar mellan två aktiebolag som denne är hel- eller delägare i. Vanligtvis gör man detta antingen för att bygga kapital i sitt andra aktiebolag, eller för att sänka sin beskattningsbara inkomst. Man bör däremot vara försiktig eftersom det historiskt sett inte är ett upplägg som Skatteverket tycker om. Däremot måste självklart personen vara berättigad till att ta ut pengarna, exempelvis som lön eller aktieutdelning. Bolagets ledningI 8 kap. aktiebolagslagen regleras styrelsens förpliktelser m.m., där står bland annat i 14 § hur en ledamot kan entledigas, genom en omröstning i styrelsen där det enligt 22 § krävs majoritet för styrelsens samtliga beslut. En omröstning för entledigande kan även göras för VD:n (se 8 kap. 33 § ABL).MinoritetsskyddDet finns en hel del som en minoritet i ett aktiebolag kan göra för att ställa till det för de övriga aktieägarna. Nedan följer ett antal exempel som jag bedömer verkar relevanta för ert fall. (Observera att följande endast gäller om minoriteten har 10% av samtliga aktier eller mer.)Aktieutdelning, 18 kap. 11 § ABLMinoriteten kan kräva utdelning av hälften av återstående nettovinst för året, minus ett antal avdrag. Beloppet får dock inte uppgå till mer än fem procent av bolagets egna kapital.Klander, 7 kap. 50 § ABL Minoritetsaktieägare kan få till stånd en ändring eller upphävning av ett stämmobeslut p.g.a. lagstridigt innehåll, detta görs genom talan i domstol.Generalklausulen, 7 kap. 47 § ABL Generalklausulen i 7 kap. 47 § förbjuder bolagsstämman att fatta beslut som riskerar att medföra otillbörlig särbehandling av en aktieägare. Beslut som strider mot detta kan klandras enligt 7 kap. 50 § ABL. Motsvarande regel gäller för styrelse och VD. (se 8 kap. 41 § ABL.)Min rekommendation är att ni i första hand kommunicerar med personen ni tror otillbörligen tagit ut pengar från aktiebolaget. Om det visar sig vara så att personen gjort det, rekommenderar jag er att kontakta en jurist för vidare handläggning av situationen. Det kan ni göra här. Hoppas du fått klarhet och svar på dina frågor! Vänliga hälsningar,

Klander av bolagsstämmobeslut om vinstutdelning

2019-03-20 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag är aktieägare och äger 5% av aktierna i ett moderbolag. Vid en extra bolagsstämma har det beslutats om att utdela 700 000 kr på följande sätt: En av ägarna (som äger 75%) ska utdelas samtliga aktier i ett dotterbolag som är värda 600 000 kr, och vi andra aktieägare får 100 000 kr att dela på proportionerligt efter våra aktieinnehav. Min fråga är: Får man göra så trots invändning från oss andra ägare? Och vad händer om bolagsstämman, oavsett om det är tillåtet eller inte beslutar om utdelning och bolaget genomför utdelningen? Jag har dessutom fått till kännedom att dotterbolaget kan vara värt mer än det bokförda värdet.
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman. Som huvudregel gäller den s.k. majoritetsprincipen, d.v.s. att ett alternativ som får mer än hälften, alltså 50 procent av de angivna rösterna ska bolagsstämman fatta beslut om. Majoritetsprincipen inskränks dock bl.a. av den s.k. generalklausulen som är en s.k. materiell minoritetsskydsregel, d.v.s. den är avsedd att skydda minoritetsaktieägare mot majoritetsmissbruk. Eftersom fördelningen av vinstutdelningen inte står i proportion till era respektive innehav, och närmare eftersom majoritetsaktieägaren på ett otillbörligt sätt gynnas till nackdel för er minoritetsaktieägare står vinstutdelningen i strid med generalklausulen och bolagsstämman får inte fatta beslutet. Om aktierna i dotterbolaget är värda mer än det bokförda värdet kan detta anföras för att stärka ert argument om att dispositionen inneburit en otillbörlig fördel för majoritetsaktieägaren till nackdel för er minoritetsaktieägare. Om bolagsstämman trots det fattar det aktuella beslutet utgör överträdelsen av generalklausulen en s.k. klandergrund för er minoritetsaktieägare, ni har alltså rätt att klandra, d.v.s. "överklaga" beslutet. Ni har rätt att klandra beslutet inom tre månader från dagen beslutet fattades. Om beslutet däremot utgör en s.k. nullitet, d.v.s. om beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke, samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och sådant samtycke inte har inhämtats, om kallelse till bolagsstämma inte har skett eller bestämmelser om kallelse till bolagsstämma inte följts får klandertalan väckas senare än tre månader efter dagen för att beslutet fattades (7 kap. 51 § 2 st. ABL). S.k. nulliteter leder till ogiltighet utan att ogiltigheten behöver åberopas, beslutet är alltså ogiltigt redan från den tidpunkt beslutet fattades.Bolagsstämmobeslut som innebär överträdelser av s.k. borgenärsskyddsregler utgör exempel på s.k. nulliteter som kan klandras även efter tre månader från dagen efter att beslut fattades. De s.k. kapitalskyddsreglerna i 17 kap. (ABL) om värdeöverföringar utgör exempel på borgenärsskyddsregler. Vid avgörande av om tidsfristen för klanderrätt om tre månader gäller bör ni alltså utreda om vinstutdelningen har skett i enlighet med kapitalskyddsreglerna i 17 kap. ABL, och närmare bestämt den s.k. beloppsspärren samt försiktighetsregeln. Vid avgörande av om vinstutdelningen skett i strid med kapitalskyddsreglerna i 17 kap. ABL ska dotterbolagsaktiernas bokförda värde användas vid prövningen av om utdelningen skett i enlighet med den s.k. beloppsspärren, d.v.s. huruvida vinstutdelningen "inkräktat" på det bundna egna kapitalet. Alldeles oavsett om vinstutdelningen står i strid med kapitalskyddsreglerna eller inte kan bolagsstämmobeslutet om utdelningen hursomhelst överklagas inom tre månader, eftersom beslutet står i strid med generalklausulen i ABL. Bolagsstämmobeslut som klandras kan upphävas eller ändras av domstol. Verkställighet av bolagsstämmobeslut kan även föranleda skadeståndsskyldighet. En aktieägare ska ersätta skada som han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakar en annan aktieägare genom att medverka till överträdelse av ABL.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Fråga om överlåtelse av aktiebolag. Vad ska man tänka på, och vad gäller om det finns skulder?

2019-03-09 i Bolag
FRÅGA |Hej!om man är två i aktiebolag och den andra aktieägaren vill ta över bolaget men har skulder som leasing av maskineroch checkkredit som vi stårsom borgenär och om han inte skulle kunna ta över alla skulder hur gör man då?tack i förhand!
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom det är ett aktiebolag blir Aktiebolagslagen tillämplig, se Aktiebolagslagen 1 kap 1 § (här). Jag tolkar din fråga som att det är ett aktiebolag med enbart två delägare, alternativt att det finns fler som äger aktier men att de två personerna äger majoriteten. Jag drar hursomhelst slutsatsen att det rör sig om ett fåmansaktiebolag. Det framgår dock inte av din fråga hur stor andel respektive delägare äger i bolaget. Du skriver att den ene av aktieägarna vill ta över bolaget. Jag förmodar att detta kommer ske genom att den ene aktieägaren säljer sina aktier till den andre. Eftersom jag inte vet hur aktiebolagets avtal ser ut i det här fallet, och då det inte framgår hur bolagets ekonomi ser ut, eller hur stora eventuella skulder är, blir det svårt att ge ett svar på hur det blir i just ditt fall. Det framgår inte heller vilka som är medlemmar i aktiebolagets styrelse. Jag kommer därför att gå igenom vad man bör tänka på vid överlåtelse av aktier alternativt aktiebolag. Jag kommer att gå igenom förbudet mot lån till närstående samt undantagen från förbudet. Därefter kommer jag att gå igenom samtyckes-, förköps- och hembudsklausuler och vad dessa får för konsekvenser. Sedan kommer jag att gå igenom vad som gäller angående aktiebolagets avtal och skulder vid en överlåtelse. Jag kommer att kortfattat nämna vilka skatterättsliga konsekvenser som bör beaktas vid överlåtelse, och avslutningsvis ge råd om vad du kan göra nu. Förbudet mot lån till närstående Som huvudregel får ett aktiebolag inte lämna penninglån till den som är aktieägare i bolaget, eller annat bolag i samma koncern, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 1 (här). Aktiebolag får inte heller låna ut pengar till den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget alternativt i ett bolag i samma koncern, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 2 (här). Ett aktiebolag får inte heller låna ut pengar till någon som är närstående till en person som är aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 3–4 (här). Ett aktiebolag får inte heller låna ut pengar till en juridisk person där en person som avses i p. 1–4 har ett bestämmande inflytande, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 5 (här). Undantag från förbudet Dock finns undantag från förbudet mot lån till närstående. Ett av dessa undantag är om gäldenären är en kommun, ett landsting eller ett kommunalförbund, se Aktiebolagslagen 21 kap 2 § p. 1 (här). Det andra undantaget är om gäldenären är ett företag i en koncern i vilket det lånegivande bolaget ingår, se Aktiebolagslagen 21 kap 2 § p. 2 (här). Det tredje undantaget är om lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse och bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl, se Aktiebolagslagen 21 kap 2 § p. 3 (här). Det fjärde och sista undantaget är om lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt 5 kap Budgetlagen (2011:203) (här). Förbudet och undantagen avseende lån tillämpas även när det gäller att ställa säkerhet för penninglån, se Aktiebolagslagen 21 kap 3 § (här). Sammanfattningsvis bör ni tänka på att aktiebolag som huvudregel inte får låna ut pengar till den som är aktieägare i bolaget. I ditt fall blir följden att den som vill köpa kompanjonens aktier med största sannolikhet inte kan låna pengar av aktiebolaget för att finansiera detta. Finns det samtyckes- förköps- eller hembudsförbehåll att beakta?Jag tolkar din fråga som att det är ett aktiebolag med enbart två aktieägare, alternativt att två aktieägare äger majoriteten av aktierna. Det framgår dock inte hur stor andel respektive aktieägare äger. Som huvudregel får aktier överlåtas fritt, se Aktiebolagslagen 4 kap 7 § st 1 (här). Dock kan det finnas samtyckesförbehåll, se Aktiebolagslagen 4 kap 8 § (här). Samtyckesförbehåll innebär att det i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag får det tas in ett förbehåll om att en eller flera aktier får överlåtas till en ny ägare endast med bolagets samtycke. I bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag får det även finnas förköpsförbehåll, se Aktiebolagslagen 4 kap 18 § (här). Ett förköpsförbehåll innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare. I Aktiebolagslagen 4 kap 19 § (här) regleras vad ett förköpsförbehåll ska innehålla. Hembudsförbehåll (även kallad hembudsklausul) regleras i Aktiebolagslagen 4 kap 27 § st 1 (här). Hembudsförbehåll innebär att det i bolagsordningen finns en bestämmelse som anger att en aktieägare eller någon annan skall ha rätt att lösa en aktie som har övergått till en ny ägare. I Aktiebolagslagen 4 kap 28 § (här) regleras vad ett hembudsförbehåll ska innehålla. Om aktier ska överlåtas är det viktigt att kolla om något av dessa förbehåll finns i bolagsordningen. Det är viktigt att det inte sker någon överlåtelse som är otillåten gentemot bolaget eller andra aktieägare. Vad gäller angående bolagets avtal och skulder vid överlåtelse av aktier?Ett aktiebolag har ofta många avtal med andra parter, exempelvis avtal med banker, leverantörer och borgenärer. Jag rekommenderar att aktiebolaget granskar sina avtal med med banker, borgenärer, leverantörer etc. för att se om något särskilt gäller vid överlåtelse.Om det är två personer som äger aktierna (alternativt majoriteten av aktierna) och den ena aktieägaren ska bli ensam ägare och det finns skulder är det viktigt att kolla vad som gäller om aktiebolaget har skulder. Du nämner att det finns skulder i form av checkkredit samt leasing av maskiner. Angående skulder för checkkreditJag drar slutsatsen att skulderna i form av checkkredit är skulder som aktiebolaget har till en bank. I detta fall blir överlåtelserna av aktier överlåtelse av aktiebolaget, då den andre delägaren blir ensam ägare. I sådana fall kan det krävas att banken godkänner överlåtelsen, i alla fall om det finns skulder där någon av aktieägarna har gått i personlig borgen. Om överlåtelse av aktiebolaget sker och banken inte har blivit informerade eller godkänt detta kan banken eventuellt säga upp krediten. Angående skulderna för leasing av maskiner Det framgår inte av din fråga hur bolagets ekonomi ser ut, men generellt kan man säga att om bolaget har betalningsförmåga, alternativt om den kvarvarande ägaren har god ekonomi är det lättare att förhandla med aktiebolagets borgenärer. Vad gäller skattemässigt?Någon som är viktigt att kolla vid överlåtelse är hur skattelagstiftningen påverkar köparen, aktiebolaget och säljaren. Ett aktiebolag är en juridisk person, så har aktiebolaget inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster, räknas det till inkomstslaget näringsverksamhet, se Inkomstskattelagen 13 kap 2 § (här). Juridiska personer beskattas enbart inom inkomstslaget näringsverksamhet. För den som säljer aktiebolaget blir det en inkomst, och denna ska beskattas. Jag bedömer att jag inte har tillräckligt mycket information i frågan för att kunna ge ett säkert svar på vad de skattemässiga konsekvenserna skulle bli i det här fallet. Vad du kan göra nuJag rekommenderar att du kollar upp om det finns samköps- förköps- eller hembudsklausul att beakta. Du bör gå igenom bolagets avtal med banker, leverantörer och borgenärer, och kolla vad som gäller vid överlåtelse. Jag rekommenderar att du kontaktar banken. Du bör kolla upp vad de skattemässiga konsekvenserna av överlåtelse blir för bolaget, säljaren och köparen. Vid försäljning av aktier är det bra om parterna skriver ett köpeavtal. Om det blir en ny styrelse i aktiebolaget i samband med överlåtelsen ska detta anmälas till Bolagsverket. När det sker en förändring av ägarförhållandena i ett fåmansaktiebolag ska detta även anmälas till Skatteverket. Om du behöver mer rådgivning rekommenderar jag att du bokar tid med en jurist från Lawline. Länk för att boka finns här. Du kan även beställa en ny expressfråga, man kan välja expressfrågor där det ingår telefonuppföljning. Du kan även ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,