Får jag låna pengar från mitt aktiebolag?

2018-11-27 i Bolag
FRÅGA |Hej! Kan man låna pengar från sitt eget aktiebolag?
Johannes Hammarling |Hej och tack för att du vänder dit till lawline med din fråga!Nej det är inte tillåtet att låna pengar från sitt eget aktiebolag. Bestämmelser om aktiebolagets begränsningar att lämna lån regleras i 21 kap Aktiebolagslagen. Det stadgas att det är förbjudet att lämna penninglån till bl.a. aktieägare, styrelseledamot och VD. Notera att det även är förbjudet att lämna ett penninglån till närstående till dessa såsom make, sambo, syskon eller släkting (21 kap 1 § Aktiebolagslagen).Den som genom uppsåt eller grov oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om penninglån i 21 kap kan dömas till böter eller fängelse i högst 1 år (30 kap 1 § Aktiebolagslagen). Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan jag friskriva mig från personligt betalningsansvar som aktieägare och styrelseledamot?

2018-11-18 i Bolag
FRÅGA |Hejsan! Jag har en bekant som vill starta ett aktiebolag med mig, han vet om att jag inte har så mycket pengar att komma med nu i början men han menar på att man kan skriva ett slags kontrakt innan som avsäger mig alla krav på ekonomiska krav ifall det går åt skogen, 2 vittnen skall vara med och bevittna det dessutom. Går det att göra så? Om båda startar ett AB ihop blir väl båda ansvariga? Eller går det att skriva ett sådant kontrakt som avsäger mig alla ekonomiska krav?Han har en konkurs och betalningsanmärkningar i ryggen därav behöver han mig, nu råkar jag veta om anledningen till varför han fick det så jag är inte skeptisk till det och litar på han till 100 procent.Mvh och tacksam för hjälp!
Alice Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då ni vill starta ett aktiebolag är aktiebolagslagen (ABL) tillämplig. Huvudregeln är att aktieägarna inte har något personligt betalningsansvarHuvudregeln är att aktieägarna inte har något personligt betalningsansvar, vilket betyder att de inte kan hållas ansvariga för bolagets förpliktelser. Det du som aktieägare riskerar att förlora "om det skulle gå åt skogen", är de pengar du satt in i bolaget, dvs. aktiekapitalet (1 kap. 3 § ABL). Aktiekapitalet ska, om det är bestämt i kronor, uppgå till minst 50 000 kr (1 kap. 5 § ABL). Personligt betalningsansvar som styreledamotÄven om inte aktieägarna har något personligt betalningsansvar kan du som styrelseledamotriskera personligt betalningsansvar. En styrelseledamot kan exempelvis bli personligt betalningsansvarig då bolaget lider av kapitalbrist, dvs. då bolagets egna kapital (tillgångarna – skulderna) understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Föreligger en sådan situation är styrelsen skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning och låta bolagets revisor granska den (25 kap. 13 § ABL). Visar kontrollbalansräkningen att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen kalla till bolagsstämma för att pröva om bolaget ska likvideras (25 kap. 15 § ABL). Följer styrelsen inte dessa regler riskerar de personligt betalningsansvar (25 kap. 18 § ABL). Ansvaret är solidariskt och styrelseledamöterna svarar således gemensamt. Reglerna om personligt betalningsansvar för styrelseledamöter syftar till att skydda borgenärerna och något avsteg från dessa är inte möjligt. Därmed kan ni inte avtala om att du inte kan bli personligt betalningsansvarig.Hoppas att det var svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag säga upp ett aktieägaravtal i förtid?

2018-11-10 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående 3 kompisar som tillsammans driver ett Aktiebolag i en ganska liten omfattning. De skrev ett aktieägaravtal tidigare i år som de ingick fram till 2023, för att slippa oroa sig för att någon skulle kunna säga upp det med 6 månaders uppsägningstid som ju annars gäller. Nu vill de gå ur avtalet (vet ej exakt varför) men går det att göra det nu? Eller är de "fast" i avtalet till 2023 om det inte finns en viktig grund? Vad skulle isåfall en sådan viktig grund kunna vara?MvhAstrid
Hilda Hansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett aktieägaravtal är ett enkelt bolagEtt aktieägaravtal utgör även ett enkelt bolag. I ett "vanligt" avtal har ofta parterna motstående intressen: köparen vill tex ha en vara och säljaren vill ha betalning. I ett aktieägaravtal lovar däremot parterna oftast att verka för ett gemensamt ändamål, tex att rösta på ett visst sätt på stämman. Det slutgiltiga gemensamma ändamålet är oftast att aktiebolaget ska gå med maximal vinst. Ett enkelt bolag behöver inte registreras, utan det räcker med avtalet för att bolaget ska anses existera. I och med att aktieägaravtal utgör enkla bolag är lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL) tillämplig. 6 månaders uppsägningstid för avtal slutna på obestämd tid Enligt 2 kap 24 § HBL träffas ett bolagsavtal på bestämd eller obestämd tid. Om det är träffat på obestämd tid kan en bolagsman säga upp avtalet med 6 månaders uppsägningstid, precis som du säger. För att undvika denna situation sätts ofta en tidsgräns upp. HBL säger inget om någon undantagssituation då ett tidsbestämt avtal skulle kunna sägas upp i förväg. Pacta sunt servanda: avtal ska hållasHuvudregeln i svensk avtalsrätt är pacta sunt servanda: avtal ska hållas. Kunde man hur som helst dra sig ur ett bindande avtal skulle förtroendet för avtalsinstitutet minska, vilket skulle drabba ekonomin och samhället i stort negativt. Hävning vid väsentligt avtalsbrott Enligt en allmän princip kan man häva ett avtal om motparten har begått ett väsentligt avtalsbrott. Detta betyder att motparten har struntat i det som stod i avtalet och att det har haft viktig betydelse för parten som vill häva. Motparten ska eller borde även ha insett att avtalsbrottet var så pass viktigt för den andra. Detta är ett väldigt högt ställt krav. Det finns ingen direkt rättspraxis (fall från högre domstolar) på vad ett väsentligt avtalsbrott är så det får avgöras från fall till fall. Djupt orättvisa avtal: 36 § avtalslagenAvtal kan även "hävas" (jämkas till noll) med hjälp av 36 § avtalslagen. Detta är en "slasktratt" som kan vara tillämplig på många olika typer av bestämmelser som av någon anledning är orättvisa. De parametrar som man enligt bestämmelsen ska ta hänsyn till är " avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt." Sedan görs en helhetsbedömning. Det är domstolen som bestämmer om 36 § avtalslagen är tillämplig. Dock har de tidigare varit mycket försiktiga med att använda den, så återigen krävs det väldigt mycket. Sammanfattningsvis är man alltså väldigt mån om att avtal ska hållas. De tänkbara utvägarna skulle i så fall vara om motparten begått ett väsentligt avtalsbrott eller avtalet är djupt orättvist. Ett alternativ skulle vara om samtliga inblandade kommer överens om att inte fullgöra avtalet. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan jag som styrelseledamot bli personligt betalningsansvarig för bolagets skulder?

2018-11-05 i Bolag
FRÅGA |HejJag är ledamot i ett aktiebolag där ordförande är ensam ägare av aktierna. En skuld har uppstått och jag undrar då om jag som inte har något egentligt ansvar kan drabbas av denna skuld? KF har skickat skuldbrev till mig. Det är dock ställt i företagets namn samt ordf.
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstått frågan så vill du ha reda på om en styrelseledamot kan bli personligt betalningsansvarig för ett aktiebolags skuld.För aktiebolag finns regelverket i aktiebolagslagen. Normalt är styrelseledamöter och aktiebolag avskilda från varandra på det sätt att styrelseledamoten inte ansvarar för aktiebolagets skulder. Det finns dock situationer när en styrelseledamot blir personligt betalningsansvarig.När en styrelseledamot kan bli betalningsansvarig på grund av bolagets skulderOm styrelsen inte upprättar en kontrollbalansräkning och låter bolagets revisor granska denna om en av de två situationerna nedan föreligger så kan styrelseledamöterna bli personligt betalningsansvariga.Det finns alltså två situationer när en styrelse är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning:1. Det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller2. När det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen (25 kap. 13 § p. 1 och 2 aktiebolagslagen).Innan jag går in närmare på hur det personliga betalningsansvaret ser ut och hur man som styrelseledamot kan bli fri från detta så förklarar jag under rubriker nedan vad som avses med dessa två situationer.Skäl att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet (25 kap. 13 § p. 1)När man bedömer om det finns skäl att anta att bolaget har en kapitalbrist så ska man utgå från hur en kontrollbalansräkning upprättad enligt tillämplig lag om årsredovisning skulle se ut. Utöver detta får man göra vissa justeringar, t.ex. att tillgångarna får redovisas till nettoförsäljningsvärdet (25 kap. 13 § och 14 § aktiebolagslagen). Meningen är att man ska göra en bedömning om hur en sådan skulle se ut; Om man misstänker att denna beräkning skulle visa att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet så ska man alltså genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning. (se 25 kap. 13 § p. 1 aktiebolagslagen)När det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning (25 kap. 13 § p. 2)När lagtexten talar om verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken så avses ett utmätningsförsök. Ett utmätningsförsök enligt 4 kap. utsökningsbalken handlar om verkställighet som avser betalningsskyldighet. Detta är något kronofogdemyndigheten gör genom att den skuldsattes egendom säljs för att betala dennes skuld. En utmätning kan aktualiseras i olika situationer, Den vanligaste i fråga om skulder till privatpersoner eller andra bolag är att ett betalningsföreläggande ges den som är skyldig någon pengar. Jag vet inte vad för brev bolaget har fått men jag utgår i min framställning ifrån att det är ett betalningsföreläggande. (se 3 kap. 1 § p. 8 utsökningsbalken)Vid ett sådant betalningsföreläggande har bolaget sedan i princip tre val. Det första är att betala skulden, vilket leder till att en utmätning inte görs. Det andra är att bestrida skulden, vilket kan leda till att frågan om skulden går upp i domstol om den som bolaget är skyldig pengar väljer att ta upp det där. Det tredje är att bolaget inte svarar alls på föreläggandet. (se 33 § och 42 § lag om betalningsföreläggande och handräckning)Det är i det tredje fallet som en utmätning kan göras gällande. Om bolaget inte svarar på betalningsföreläggandet kan en exekutionstitel ges och en utmätning av bolagets tillgångar göras. Om denna utmätning sedan visar att bolaget saknar tillgångar till full betalning av skulden så uppkommer din skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning (se 25 kap. 13 § p. 2 aktiebolagslagen)Styrelseledamotens personliga betalningsansvarOm styrelseledamöterna inte skulle upprätta en kontrollbalansräkning i någon av de två situationerna ovan så svarar styrelsen tillsammans för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består, t.ex. förpliktelser som olika avtal bolaget ingår. Om det visar sig att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet så har man som styrelseledamot fler skyldigheter efter kontrollbalansräkningen för att slippa personligt betalningsansvar, dessa anges i 25 kap. 18 § p. 2 och 3 aktiebolagslagen.Om man som styrelseledamot däremot visar att man inte har varit försumlig, det vill säga att underlåtelsen inte ligger denne person till last, så är styrelseledamoten fri från den personliga betalningsansvarigheten (25 kap.18 § 4 st. aktiebolagslagen). SlutsatsI ditt fall är det främst 25 kap. 13 § p. 2 aktiebolagslagen som aktualiseras. Om ett utmätningsförsök skulle göras på grund av skulden och det visar sig att bolaget inte har tillgångar till att betala denna så kan du som styrelseledamot bli personligt betalningsansvarig om du inte först upprättar en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen och sedan följer kraven i 25 kap. 18 § aktiebolagslagen. För att du ska bli ansvarig för bolagets skuld kan man lite förenklat säga att bolaget är i sådan dålig ekonomisk situation att det inte kan betala sina skulder samtidigt som du i egenskap av styrelseledamot inte fullgör dina skyldigheter enligt 25 kap. 18 § aktiebolagslagen.Vänligen,

Konsekvenser av att en komplementär inom ett kommanditbolag går i konkurs?

2018-11-18 i Bolag
FRÅGA |Hej Lawline. Jag har en fråga kring komplementär i kommanditbolag, det är så att mitt AB är delägare i ett fastighetsbolag genom ett gemensamt ägt AB. Uppbyggnaden ser ut enligt följande: Mitt AB innehar 50% av aktierna i ett producerande AB som hyr lokaler av ett fastighets KB som det producerande ABt äger till 98%. I fastighets kbt är mitt AB och kompanjonens AB kommanditdelägare med 1% vardera. Nu har det producerandet AB tappat en stor och viktig kund vilket leder mer och mer mot en konkurs då omställning tar tid och likvida medel sinar. Fastigheten ligger ute på landet och är oerhört svårsåld skulle jag gissa. • Vad händer om det producerande bolaget som även är komplementär i KBt går i konkurs? • Vad händer då med Kommandit bolaget som har ett banklån på 1 miljsek och fastigheten som säkerhet? • om det producerande ABt går i konkurs vem är då Komplementär i KBt? Måste våra bolag ta över kompletärs rollen eller likvideras även KBt?• Vi vill inte att det smittar av sig på moderbolagen det var vår totala inställning när vi gick in i detta ihop. Tacksam för svar.
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Konsekvens av komplementärs konkursVad gäller din första fråga om vad som händer med ett kommanditbolag när en komplementär (produktionsbolaget) går i konkurs så regleras detta i lagen om handelsbolag och enkla bolag (BL). Kommanditbolagen regleras utifrån bestämmelserna om handelsbolag i 2 kap. BL om inget annat är föreskrivet (3 kap. 1 § BL). Nedan redogörs för vad som gäller om ni inom kommanditbolaget inte har avtalat om annat. Till största del gäller avtalsfrihet att själva bestämma över vad som ska gälla och i annat fall gäller regelverket i BL (2 kap. 1 § BL)Huvudregeln är att ett kommanditbolag ska träda i likvidation om en komplementär försätts i konkurs (2 kap. 27 § BL). Likvidation kan undvikas genom ett frivilligt avtal mellan ägarna i kommanditbolag att den konkursdrabbade i stället ska utträda ur kommanditbolaget (2 kap. 29 § BL). Ett sådant avtal gäller dock inte mot konkursboet såvida avtalet inte har ingåtts eller accepteras av konkursboet (2 kap. 29 § BL). Ett andra alternativ består i tvångsinlösen varvid de övriga ägarna i kommanditbolaget kan komma överens om att lösa ut den konkursdrabbade genom att erlägga ett lösenbelopp motsvarande dennes andel av tillgångarna (2 kap. 30 § BL). Den som blir tvångsutlöst kan även kräva att säkerhet ställs för dennes förpliktelser kopplade till kommanditbolaget (2 kap. 30 § BL). Vidare finns möjlighet att inom kommanditbolaget avtala om annat ska gälla varvid ni skulle kunna komma överens om en annan lösning (2 kap. 30 § andra stycket BL). Vad händer med ett kommanditbolag utan komplementär?Angående frågan om vem som är komplementär om den enda komplementären går i konkurs så beror det på om kommanditbolaget likvideras eller ni driver det vidare genom ett frivilligt utträde eller genom tvångsinlösen. Om kommanditbolaget inte ska likvideras och kommanditbolaget inte längre har kvar en komplementär anses det i stället utgöra en handelsbolag (3 kap. 2 § BL). Det skulle innebära ni tar på er ett solidariskt ansvar för alla handelsbolagets förpliktelser (2 kap. 20 § BL). För att undvika att kommanditbolaget övergår till ett handelsbolag skulle ni således behöva registrera en ny komplementär hos Bolagsverket (se 1 kap. 1 § och 1 kap. 2 § HB och 4 § handelsregisterlagen). Vad händer med fastigheten som ägs av kommanditbolaget om komplementären går i konkurs?Som ovan nämnts är huvudregeln att kommanditbolaget ska likvideras om en ägare försätts i konkurs. I sådant fall ska kommanditbolagets egendom säljas på offentlig auktion och därefter ska bolagets skulder betalas innan eventuellt återstående tillgångar fördelas mellan ägarna (2 kap. 33 § och 2 kap. 34 § BL). Likvidationen kan skötas av ägarna gemensamt eller genom att utse en likvidator (2 kap. 30 § BL)Om ni i stället kommer överens med konkursboet om att låta produktionsbolaget utträda ur kommanditbolaget så är det helt en förhandlingsfråga om vad som gäller angående fastigheten. Vid en tvångsinlösen är det som tidigare nämnts troligt att ni blir tvungna att ställa säkerhet för produktionsbolagets förpliktelser, det vill säga för fastigheten. Detta följer av att komplementären är ansvarig för alla bolagets förpliktelser och kommanditdelägarna riskerar endast insatsen(2 kap. 20 § respektive 3 kap. 3 § BL). Undvika att era övriga bolag drabbas av en konkurs inom kommanditbolagetSom sagt ovan är kommanditdelägares risk begränsad till insatsen i bolaget (3 kap. 3 § BL). Således behöver ni inte drabbas utöver denna insats om kommanditbolaget ska likvideras. I övriga fall kommer ni bli tvungna att hitta en lösning där någon tar på sig ett ansvar som komplementär i bolaget eller såsom solidariskt ansvariga om ni driver det vidare som ett handelsbolag om ingen ny komplementär utses. SammanfattningOm ni inte tar över kommanditbolaget ska det likvideras varvid kommanditbolagets skulder först ska betalas innan tillgångarna fördelas mellan ägarna. Detta innebär då troligtvis en försäljning av fastigheten på offentlig auktion om ni inte kan komma överens med konkursboet om en underhandsförsäljning. I annat fall kan produktionsbolaget frivilligt utträda eller genom tvångsinlösen vilket kommer medföra att ni blir tvungna att utse en ny komplementär som tar på sig ansvaret för kommanditbolaget annars anses bolaget vara ett handelsbolag varvid ni blir solidariskt ansvariga för alla bolagets förpliktelser.Hoppas mitt svar varit behjälpligt och lycka till!

Är det tillåtet att betala ut ett lån till en styrelseledamot som inte var styrelseledamot när låneavtalet ingicks?

2018-11-15 i Bolag
FRÅGA |Hej!En person som tagit lån från X AB har fått utbetalningar av lånet under mars - oktober. Personen blev dock styrelseledamot i bolaget X under augusti samma år. Personen inträder alltså i den förbjudna kretsen men lån görs ju under mars - augusti utan att man tillhör den förbjudna kretsen. Hur ska detta bedömas, vad gäller enligt reglerna i ABL? Tack på förhand! :)
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå din fråga rör lån från aktiebolag kikar vi närmare på aktiebolagslagen (ABL).Det finns inget klart svar att finna i lagstiftningenSå sent som 2015 fanns det inget stöd att hämta i frågan i varken lagstiftning, förarbeten eller äldre rättsfall. Lagstiftningens vaga formulering, "lämna penninglån", ger fortfarande upphov till den tolkningsfråga du ställt, dvs. vid vilken tidpunkt är det förbjudet att lämna penninglån? (jfr. 21 kap. 1 § ABL).Däremot fanns och finns det fortfarande en relativt enad syn i doktrin, även kallad "den juridiska litteraturen", om att den relevanta tidpunkten för att avgöra om en person tillhör den förbjudna kretsen är tidpunkten för låneavtalets ingående. Doktrinen talar således för att bedömningen tar sikte på förhållandena så som de såg ut i mars när låneavtalet ingicks, oberoende av när lånet sedan faktiskt utbetalades.NJA 2015 s. 578 - HD har bedömt ett liknande fall som tillåtetUnder 2015 prövades ett liknande fall av Högsta domstolen (HD) där en styrelsesuppleant (likställd med styrelseledamot) hade ingått ett låneavtal den 6 september 2011, inträtt som styrelsesuppleant i bolaget kort därefter och lyft utbetalningar på lånet under perioden 29 september 2011 till 4 november 2011.Tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen konstaterade alla tre, efter viss överläggning, att det var den i doktrin rådande uppfattningen om att det var tidpunkten för låneavtalets ingående som skulle vara den avgörande och konstaterade därför att lånet varit tillåtet i förhållande till 21 kap. 1 § ABL, även om utbetalningarna av lånet skett först efter inträdet som styrelsesuppleant (NJA 2015 s. 578).Inte säkert att ditt fall kommer bedömas likadantRättsfall från HD är visserligen en stark rättskälla, men det är inte säkert att bedömningen kommer bli densamma i varje liknande fall framöver. Däremot talar det faktum att alla tre instanser landat i samma bedömning för att det är så här liknande fall kommer att bedömas.Inget bolag är i princip det andra likt och det är sällan som alla omständigheter är exakt likadana. Jag vill därför inte förmedla ett svar på hur en sådan fråga SKA bedömas, utan snarare hur en sådan fråga KAN bedömas.För att kunna göra en fullvärdig bedömning av ditt fall hade jag även behövt mer information. Var lånet regelrätt? Hur såg låne- och räntevillkoren ut? Hur såg låntagarens kreditvärdighet ut? Fanns det något bakomliggande syfte? Ville man kringgå lagreglerna och skifta ut vinst? Var bolaget och låntagaren medvetna om att personen senare skulle inträda i den förbjudna kretsen?Som du säkert förstår vid det här laget är det inte helt oproblematiskt och det finns även de jurister som menar på att förhållandet bör bedömas på ett helt annorlunda sätt.Några avslutande ordVid en sammanvävd bedömning av den information som finns att tillgå i dagsläget kan samtliga utbetalningar i ditt fall anses tillåtna, även de som skett efter det att personen inträtt som styrelseledamot i bolaget, men det behöver som sagt inte vara så.Jag hoppas att du är nöjd med svaret och önskar dig en fin dag!Med vänliga hälsningar

Kompanjonsavtal för handelsbolag

2018-11-10 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag och mina 2 vänner ska starta ett handelsbolag. Vi alla ska öga 1/3 var. Hur skriver vi 1/3 i procentform i kompanjonsavtalet? Om alla äger 33%, vem tillhör då den sista procenten?Mvh M
Viktoria Wnuk |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande kompanjonsavtal för handelsbolag så ställer lagen om handelsbolag och enkla bolag inte upp några särskilda formkrav på hur sådana avtal ska se ut. När det gäller din fråga om hur ni föreskrivet i procentform vem som äger hur mycket, så kan detta lösas på ett enkelt sätt genom att skriva t.ex. "A, B och C äger alla 1/3 var av bolaget" eller "Varje part har lika del i bolaget". Detta görs under punkten som lämpligen kan kallas för "Andelar" i ert avtal. Det kan också vara smart att avtala om hur fördelningen blir om en av er skulle dra sig ur, till exempel att ni två resterande ägare istället äger hälften var.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan man starta ett aktiebolag med enbart apportegendom?

2018-11-01 i Bolag
FRÅGA |Jag har en fråga angående att starta aktiebolag och hur man kan använda aktiekapitalet på 50 000 kr. Jag planerar att starta ett företag som kommer jobba med homestyling av bostäder inför försäljning. Detta innebär att jag behöver köpa in möbler och inredning som sedan kommer att användas under stylingarna och stå kvar i bostäderna under 4 veckor. Alltså kommer säljarna att köpa min tjänst samt hyra möblerna och inredningen. Jag undrar om jag kan använda de 50 000 kronorna till att köpa in möblerna till företaget? Alltså kan jag starta ett aktiebolag med stylingsmöblerna som apportegendom för att täcka det som krävs som minsta aktiekapital vid bolagsbildningen?
Axel Bellander |Hej!Jag förstår din fråga som att du undrar ifall du kan starta upp ett aktiebolag där du betalar aktiekapitalet med apportegendom istället för pengar.I mitt svar kommer jag först att redogöra för hur lagregleringen kring startkapitalet och apportegendom ser ut. Sedan kommer jag att skriva om ett alternativt sätt att starta upp aktiebolaget på och sist skriva en kortare sammanfattning av mitt svar på din fråga. Eftersom din fråga handlar om aktiebolag blir aktiebolagslagen (ABL) tillämplig.Kan du starta ett aktiebolag med apportegendom?Precis som du nämner så måste aktiekapitalet för ett aktiebolag minst uppgå till 50 000 kr, se ABL 1 kap. 5 §. Dessa 50 000 kr kan antingen bestå av pengar men även apportegendom, se ABL 2 kap. 6 §. Ifall man väljer att använda sig av apportegendom istället finns det dock vissa saker att tänka på. För det första måste apportegendomen värderas. Värderingen ska göras av en revisor och egendomen får inte värderas högre än det verkliga värdet, se ABL 2 kap. 6 §. Det är alltså fullt möjligt att använda dig av möblerna som apportegendom, men marknadsvärdet på möblerna måste vid värderingstidpunkten uppgå till minst 50 000 kr. För att kunna betala företagets aktiekapital med apportegendom måste du även skriva in det i stiftelseurkunden, se ABL 2 kap. 7 §. Stiftelseurkunden behöver även redogöra för hur värderingen av apportegendomen har skett och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som beaktats när värderingen gjordes, se ABL 2 kap. 7 §. Alternativt sätt att starta aktiebolaget påDet är alltså fullt möjligt för dig att starta aktiebolaget genom att använda dig av möblerna som aktiekapital. Det finns dock ett alternativ sätt som ofta brukar vara smidigare, vilket är att starta aktiebolaget genom att faktiskt tillföra 50 000 kr som betalning för aktiekapitalet och sedan låta bolaget köpa möblerna av dig för pengarna. Slutresultatet kommer alltså bli samma, bolagets tillgångar kommer vara möblerna men du slipper att anlita en revisor, värdera apportegendomen och skriva in allting i stiftelseurkunden. Detta förutsätter såklart att du har tillgång till 50 000 kr, har du inte det är apportegendom ditt bästa alternativSammanfattningDet är inga problem att betala aktiekapitalet för ditt bolag med apportegendom, men apportegendomen måste värderas till minst 50 000 kr av en revisor. Du måste även skriva in att aktiekapitalet betalas med apportegendom i stiftelseurkunden och även redogöra för hur värderingen har gjorts. Ett alternativ om du har tillgång till 50 000 kr är att betala aktiekapitalet med de pengarna och sedan låta bolaget köpa möblerna av dig för 50 000 kr. Slutresultatet kommer bli samma men du slipper att anlita en revisor och redogöra för detta i stiftelseurkunden. Du kan alltså starta ditt bolag med möblerna som apportegendom förutsatt att de värderas till minst 50 000 kr. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har övriga frågor är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar