Problem med att överföra pengar från Thailand till Sverige?

2020-12-14 i EKONOMI
FRÅGA |Hej!Jag kommer att få en summa pengar regelbundet från min thailändska pojkvän. Ungefär 80,000kr per månad. Detta är en gåva från honom till mig så det är skattefritt från allt jag läst. Han kommer föra över summan från sitt thailändska bankkonto till mitt svenska bankkonto. Men det jag undrar över är om jag kommer få några frågor från Skatteverket om vars pengarna kommer ifrån. Jag kan förstås ärligt säga att det är en gåva, men kommer de då fråga vars han har fått pengarna ifrån och kräva bevis på att det är lagliga pengar osv?Jag har ingen aning om hur jag skulle hantera det i sådana fall eftersom att han bor i Thailand och får i sin tur pengar från hans familj. Det känns väldigt konstigt att jag skulle behöva ta fram thailändska papper som visar att hans familj tjänat sina pengar lagligt, jag vill heller inte behöva "störa" dem med det. Hur funkar det?Med vänliga hälsningar
Sabrina Curan |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är osannolikt att Skatteverket skulle ställa frågor kring denna överföring, emellertid lär din bank göra det. Det kan uppstå problem med att föra in pengarna i Sverige då bankerna är mycket hårda när det gäller överföringar från utlandet. Varför det förhåller sig på detta vis förklarar jag nedan. Frågan regleras främst av Penningtvättslagen.Vad innebär penningtvättslagen?Penningtvättslagen är en lag från år 2017 som är baserad på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Lagens syfte är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s regelverk. Lagen ställer höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. KYC - Know your customer - ska vara en del av arbetet att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism.Penningtvätt definieras som tillgångar, såväl pengar som annan egendom, som härrör från brott alternativt brottslig verksamhet (1 kap. 6 § penningtvättslagen). Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av såväl pengar som annan egendom där syftet är att egendomen ska användas till terrorism eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terrorism (1 kap. 7 § penningtvättslagen).Varför vill banken inhämta information om utländska transaktioner?Bankerna har enligt penningtvättslagen krav på att inhämta uppgifter om hur de produkter och tjänster som banken tillhandahåller kan utnyttjas för penningtvätt alternativt finansiering av terrorsim samt hur omfattande risken är för det förutnämnda (2 kap. 1 § 1 st penningtvättslagen). Även geografiska riskfaktorer ska tas i beaktande (2 kap. 1 § 2 st penningtvättslagen). Därav är utlandsbetalningar, inkomster från utlandet samt utlandsvistelser av särskilt intresse för banken. Banken har en skyldighet att ha god kunskap om hur deras kunder använder bankens tjänster och produkter för att förhindra brottslig verksamhet. Den information som inhämtas av kunden behandlas konfidentiellt och omfattas givetvis av banksekretess.Vad innebär detta för dig? Av det ovan anförda kan det konstateras att bankerna idag har högt ställda krav i arbetet mot penningtvätt och terrorism. Kunden, i detta fall du, måste kunna visa var pengarna kommer i från. Det är dock viktigt att notera att banken inte är skyldig att släppa fram utlandsbetalningen, även om kunden kan bevisa att pengarna inte härrör från brott eller kommer att användas till brott. Därmed kan det bli svårt att föra in pengarna till Sverige. Därav är min bästa rekommendation att du vänder dig till din bank för mer information.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Hur kan jag få juridisk rådgivning?

2020-11-30 i EKONOMI
FRÅGA |Hej jag vill ha hjälp med en fråga jag har av Lawline
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din inskickade fråga vad du vill ha hjälp med, men jag utgår ifrån att du har någon juridisk fråga och vill få hjälp av Lawline. Jag rekommenderar därför att du skickar in en ny fråga via Lawlines hemsida (som du gjort nu), där du beskriver ditt ärende. Du kan också ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonrådgivningen har öppet 10-16 och telefonnumret är 08-533 300 04.Vänligen,

Kan jag bifoga dokument till min fråga?

2020-11-30 i EKONOMI
FRÅGA |Hej jag vill kunna bifoga dokument för att komplettera min fråga men hittar inte hur man gör, är det ens möjligt? Ifall det är så hur gör jag??
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är tyvärr inte möjligt att bifoga dokument om du ställer en gratisfråga via vår hemsida. Om du däremot ställer en expressfråga kan du bifoga med dokument. Att välja "express" innebär att du behöver betala eftersom du då är garanterad ett mycket snabbare svar. Om det är många dokument som behöver bifogas, kan det vara så att frågan är lite för omfattande för expresstjänsten. I sådana fall rekommenderar jag att du bokar tid med en av våra jurister. För att kunna avgöra om du ska välja expresstjänsten eller boka tid med en av våra jurister, vill jag hänvisa dig till vår telefonrådgivning för att diskutera hur du kan ta din fråga vidare. På så så sätt kan du få svar på vad som är lämpligast i ditt fall. Telefonrådgivningen har öppet måndag till fredag 10-16, och telefonnumret är 08-533 300 04.Vänligen,

Hej! Vill ha hjälp av Lawline.

2020-11-29 i EKONOMI
FRÅGA |Hej
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det framgår inte av din inskickade fråga vad du vill ha hjälp med, men jag utgår ifrån att du har någon juridisk fråga och vill få hjälp av Lawline. Därför rekommenderar jag att du skickar in en ny fråga via Lawlines hemsida eller att du ringer till Lawlines telefonrådgivning. Telefonrådgivningen har öppet 10-16 och telefonnumret är 08-533 300 04. Vänligen,

Finns det några krav för banköverföringar från Chile till Sverige?

2020-12-13 i EKONOMI
FRÅGA |Hejsan, min mor har fått ett arv ifrån Chile som hon vill dela upp mellan mig och min syster. Hon har alla arvs papper från Chile översatta och alla intyg som bekräftar arvet osv. Som jag förstår det handlar det om en vanlig överföring banker emellan när hon vill ge oss gåvan men min fråga är om jag (och syster min) behöver skriva på något från våra banker för att få ta emot gåvan? Någon slags blankett som vi behöver underteckna alternativt som mamma behöver skriva på innan hon ger oss gåvan så att säga?Tacksam för svar.Hälsningar
Sabrina Curan |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns inget formellt krav på någon blankett för detta ändamål. Det finns inte heller något konkret juridiskt hinder att överföra pengar från utlandet till Sverige, så länge de inte härrör eller är kopplade till brottslig verksamhet. Däremot kan det uppstå problem med att föra in pengarna i Sverige då bankerna är mycket hårda när det gäller överföringar från utlandet. Varför det förhåller sig på detta vis förklarar jag nedan. Frågan regleras främst av Penningtvättslagen.Vad innebär penningtvättslagen?Penningtvättslagen är en lag från år 2017 som är baserad på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Lagens syfte är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s regelverk. Lagen ställer höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. KYC - Know your customer - ska vara en del av arbetet att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism.Penningtvätt definieras som tillgångar, såväl pengar som annan egendom, som härrör från brott alternativt brottslig verksamhet (1 kap. 6 § penningtvättslagen). Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av såväl pengar som annan egendom där syftet är att egendomen ska användas till terrorism eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terrorism (1 kap. 7 § penningtvättslagen).Varför vill banken inhämta information om utländska transaktioner?Bankerna har enligt penningtvättslagen krav på att inhämta uppgifter om hur de produkter och tjänster som banken tillhandahåller kan utnyttjas för penningtvätt alternativt finansiering av terrorsim samt hur omfattande risken är för det förutnämnda (2 kap. 1 § 1 st penningtvättslagen). Även geografiska riskfaktorer ska tas i beaktande (2 kap. 1 § 2 st penningtvättslagen). Därav är utlandsbetalningar, inkomster från utlandet samt utlandsvistelser av särskilt intresse för banken. Banken har en skyldighet att ha god kunskap om hur deras kunder använder bankens tjänster och produkter för att förhindra brottslig verksamhet. Den information som inhämtas av kunden behandlas konfidentiellt och omfattas givetvis av banksekretess.Vad innebär detta för dig? Av det ovan anförda kan det konstateras att bankerna idag har högt ställda krav i arbetet mot penningtvätt och terrorism. Kunden, i detta fall mottagaren av arvet, måste kunna visa var pengarna kommer i från. Det är dock viktigt att notera att banken inte är skyldig att släppa fram utlandsbetalningen, även om kunden kan bevisa att pengarna inte härrör från brott eller kommer att användas till brott. Därmed kan det bli svårt att föra in pengarna till Sverige. Därav är min bästa rekommendation att du vänder dig till din bank för mer information.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Vad är en räntefot?

2020-11-30 i EKONOMI
FRÅGA |Hej! Kan ni förklara vad en en räntefot är?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En räntefot är detsamma som räntesats. Räntefoten/räntesatsen är alltså storleken på räntan; där räntesatsen kommer till uttryck i procent. Denna procentsats brukar avse en viss betalningsperiod eller tidsperiod- vanligen ett år.Vänligen,

Kan man bifoga dokument till en fråga, och hur går man till väga i så fall?

2020-11-29 i EKONOMI
FRÅGA |Behöver bifoga ett par dokument till min fråga ? Går det ? Hur gör jag då ?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom om man kan bifoga dokument till en fråga och hur man i så fall ska gå tillväga, samt ge råd om vad du kan göra nu. Kan man bifoga dokument till en fråga? Om man ställer en gratisfråga via Lawlines hemsida kan man tyvärr inte bifoga dokument. Om du däremot ställer en expressfråga kan du däremot skicka in ett dokument till frågan, och då bör du skicka eventuella dokument till info@lawline.se. Om du ställer en expressfråga får du betala, men då är du garanterad ett svar inom 24 timmar alternativt inom tre dygn, beroende på vad du väljer. Om det är många dokument som behöver bifogas till frågan kan det hända att frågan är lite för omfattande för expresstjänsten. I sådana fall rekommenderar jag att du bokar tid med en av Lawlines jurister. Juristbyrån debiterar 2 000 kronor per timme, och länk till formulär för att boka tid med jurist finns här. Vad du kan göra nuJag rekommenderar att du ringer till Lawlines telefonrådgivning för att diskutera hur du kan ta din fråga vidare, och diskutera om det är lämpligast att ställa en expressfråga eller boka tid med en jurist. Telefonrådgivningen har öppet måndag till fredag 10-16, och telefonnumret är 08-533 300 04. Vänligen,

Misstagsbetalning i form av för hög lön

2020-11-21 i EKONOMI
FRÅGA |Hej!Har haft en överenskommelse med arbetsgivaren om en extra ersättning på 10:-/tim till en pott att användas för uttag av betald ledighet såsom klämdagar etc. Har påmint honom många gånger om att göra avstämning så att saldot är i balans. Tagit för givet att så har skett eftersom att all ledighet på tidrapporten betalas ut som lön.Tre månader efter pensionsavgången och 23 års anställning presenterades en avstämning där jag stod i skuld till firman. En för stor summa har alltså betalats ut, trots att det inte funnits täckning, som han nu vill kvitta med en innehållen semestersättning samt gratisarbete. Under alla dessa år har ingen uppföljning gjorts alls med motiveringen "haft annat att göra"! Han har ju inte uppfyllt sina förplinktelser som arbetsgivare gentemot sin arbetstagare att hålla ordning på utbetalningarna. Kan jag bestrida dessa krav?Har ej varit medlem i Byggfacket och får ingen hjälp därifrån, men hittade fackavtalen på nätet. Fann att jag haft rätt till bl a permitteringslön vid arbetsbrist, arbetstidsförkortning 40 tim/år sedan 2017, ränta på försenade löneutbetalningar. Kan jag kräva det retroaktivt? Preskriptionstid, vad gäller? Fordringar 10 år? Gäller det båda parter?Önskar info om mina rättigheter och arbetsgiverens skyldigheter samt råd hur jag bör gå vidare i kommunikation med arbetsgivaren. Om jag stöter på patrull, vad blir nästa steg?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen läran om condictio indebiti och preskriptionslagen (PreskL).Utredning När misstagsbetalningar sker tillämpas den så kallade läran om condictio indebiti. Läran har inte kodifierats i någon lag utan gäller som en rättslig princip, men det finns även stöd i praxis (se exempelvis fallet NJA 2016 s. 1074). Utgångspunkten är enligt läran att en betalning utan rättslig grund föranleder en återbetalningsskyldighet för betalningsmottagaren. Det finns dock ett undantag, nämligen om mottagaren dels har haft befogad anledning att tro att han eller hon hade rätt till de mottagna medlen, dels i fortsatt befogad god tro har inrättat sig efter detta. Det ska även vid en övergripande intresseavvägning framstå som motiverat att betalaren förlorar sin återkravsrätt. Att mottagaren inrättat sig efter betalningen kan tydligast förklaras med att mottagaren spenderat pengarna, gärna i nära anknytning till betalningen. Enligt 2 § PreskL gäller en allmän preskriptionstid för fordringar om 10 år förutsatt att preskriptionen inte avbryts, exempelvis genom att borgenären skriftligen upplyser gäldenären om att fordran ska kvarstå. Såsom jag tolkar din fråga har du under en längre tid fått lite mer betalt av din arbetsgivare än du skulle fått enligt ert avtal. Som utgångspunkt ska du återbetala denna skillnad. Enligt min uppfattning måste du antas ha varit i god tro om utbetalningarna eftersom det rört sig om en mindre summa vid varje enskilt tillfälle och du utgått ifrån att din arbetsgivare kontrollerat att utbetalningarna är korrekta, vilket framstår som rimligt för en arbetstagare. Därmed blir det relevant att fråga sig om du kan sägas ha inrättat dig efter dessa utbetalningar. Utifrån den tillgängliga informationen kan jag inte uttala mig med någon säkerhet i frågan. Om det pågått under en längre tid skulle detta möjligen kunna tala för att du inrättat dig eftersom du med all sannolikhet kan sägas ha förbrukat pengarna över tiden. Rekvisitet att "inrätta sig" är dock, såvitt jag kunnat se, ganska oklart definierat och därför är det svårt att ge något säkert svar, särskilt utan detaljerad insyn i ditt fall. Den övergripande intresseavvägning är än vagare till sin karaktär och kräver därför även den god insyn i det aktuella fallet för att avgöra med säkerhet. Preliminärt skulle jag dock säga att det faktum att du är en arbetstagare och att din arbetsgivare av allt att döma förfarit oaktsamt talar för att det får anses rimligt att du, om de andra rekvisiten är uppfyllda, ska slippa återbetalning. Sammantaget är det alltså omöjligt för mig att utifrån den tillgängliga informationen bedöma om du, helt eller delvis, är återbetalningsskyldig eller inte. Jag tolkar din fråga som att du efter att ha granskat ditt anställningsavtal kunnat konstatera att du i verkligheten inte fått vissa förmåner som du egentligen skulle fått. Enligt min uppfattning får detta med största sannolikhet betraktas som att det uppstått fordringar mot din arbetsgivare avseende de belopp de har rätt till. För dessa fordringar gäller en preskriptionstid om tio år. Utan närmare insyn i det aktuella avtalet är det svårt för mig att konstatera mer än så.HandlingsplanMin rekommendation till dig är som utgångspunkt att vägra återbetalning med hänvisning till att du i god tro inrättat dig efter arbetsgivarens misstagsbetalning. Denna rekommendation bör dock förstås som preliminär då det finns en mängd andra faktorer du bör ta hänsyn till, exempelvis hur stora summor det är fråga om, hur mycket en god relation med din arbetsgivare är värd för dig i dagsläget, och så vidare. I första hand bör du enligt min uppfattning diskutera frågan med din arbetsgivare, förklara mitt svar till dig och ange varför du anser dig ha rätt att inte återbetala beloppet (om du utifrån mitt svar bedömer att så är fallet). Det är alltid bäst att försöka nå en samförståndslösning i första hand, särskilt med tanke på att det verkar finnas flera oklarheter i frågan om den ersättning du fått och inte fått. Om din arbetsgivare inte är villig att förhandla och du bedömer att du befunnit dig i god tro om utbetalningar och inrättat dig efter dessa är det upp till din arbetsgivare att, om vederbörande bedömer att det är värt det, ta saken till domstol. Med tanke på de kostnader en domstolsprocess kan innebära skulle jag rekommendera dig att kontakta en jurist för att genomföra en mer omfattande utredning där och då, i den mån beloppet ifråga är stort nog för att motivera det.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se. Med vänlig hälsning