Är det förenligt med GDPR att fotografera ett fotbollslag på fritiden?

2021-08-19 i PUL/GDPR
FRÅGA |Får jag följa med och fotografera min fru och hennes fotbollslag och sedan skicka bilderna till lagen som spelade? eller bryter detta mot ''GDPR''?Den fotograferingen gör jag som en hobby men håller även på att starta upp en enskilld firma där jag ska syssla med bland annat bröllopsfotografering om det påverkar något? Måste jag ha tillstånd från alla som kan ha hamnat på bild innan jag skickar bildrna till lagen? inklusive publik?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om det är förenligt med GDPR att fotografera ett fotbollslag för att sedan skicka bilderna till laget, i form av en hobbyverksamhet. Jag kommer att använda mig av dataskyddsförordningen (GDPR) när jag besvarar din fråga. På riksidrottsförbundets hemsida finns vidare en checklista för bildhantering inom idrottsrörelsen. Även denna kommer jag att ta vägledning av. Är GRPR tillämplig?Till att börja med vill jag nämna att GDPR inte är tillämplig på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll (artikel 2.2c GDPR). Eftersom att du skickar vidare bilderna till fotbollslagen, blir hanteringen av bilderna inte helt privat. Bilderna är en form av personuppgift och fotograferingen är en form av behandling av personuppgifter (artikel 4.1 och 4.2 GDPR). GDPR är därför tillämplig på din fråga. Är bildhanteringen förenlig med GDPR?Av artikel 6 GDPR framgår vilka rättsliga grunder som krävs för att en hantering av personuppgifter ska vara förenlig med GDPR. En sådan rättslig grund är att personerna som finns med på bilderna har lämnat sitt samtycke till fotograferingen samt användningen av fotona för ett eller flera specifika ändamål (artikel 6.1a GDPR). Bilderna som tagits ska lagras på ett säkert sätt och bara användas för det ändamål som det finns samtycke för. En annan rättslig grund är intresseavvägning. Denna rättsliga grund blir tillämplig om samtycke inte finns och hanteringen av bilderna bedömts ligga i föreningen/förbundets/lagets intresse, och detta intresse väger tyngre än det intresse personerna som är med på bilderna har av att inte vara med på bild (artikel 6.1f). Vad gäller i ditt fall?I ditt fall kan både samtycke och intresseavvägning vara möjliga rättsliga grunder. Jag misstänker dock att det kan vara svårt att använda en intresseavvägning som grund, då det krävs ett berättigat intresse som ska väga tyngre än skyddet för personuppgifter. Direktmarknadsföring är ett exempel på ett berättigat intresse. Utifrån den informationen jag fått, verkar det inte föreligga något specifikt berättigat intresse. Min rekommendation till dig är därför att du använder dig av samtycke som rättslig grund. SammanfattningFör att en behandling av personuppgifter ska vara förenlig med GDPR krävs en rättslig grund. Exempel på sådana rättsliga grunder är samtycke och intresseavvägning. Min rekommendation till dig är att du samlar in samtycke från de personer som kommer att vara med på bilderna, och använder dig av det som rättslig grund. Samtycket ska vara specifikt och ges för ett specifikt ändamål. Det kan vara svårt att använda sig av intresseavvägning som rättslig grund, då det krävs ett berättigat intresse som ska väga tyngre än skyddet för personuppgifter. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Min vän publicerar bilder på mig utan samtycke

2021-08-16 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej! En nära person till mig publicerar bilder på mig trots att jag många gånger sagt till att jag inte tillåter det. Det har inte bara hänt en gång utan jag har varit väldigt tydlig under ett flertal tillfällen om att den här personen inte har min tillåtelse, vilket personen har uppfattat. Trots detta fortsätter denna person att publicera bilder på mig. Bryter denna person mot någon lag när den fortsätter exponera mig mot min vilja? Detta kanske ni inte kan svara på men om detta beteende går emot lagen vad skulle ni rekommendera att jag gör för att få personen att sluta? För det räcker inte att jag pratar med personen.Tack på förhand!
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna besvara din fråga hade jag behövt mer kontext i förhållande till vart personen publicerat bilder på dig. Det finns nämligen inget rakt svar om det är olagligt att fota andra utan samtycke, utan det beror lite på syfte. Mitt svar kommer därtill ha en mer allmän hållning. GDPR: Ett fotografi på person kan betraktas som en personuppgift som därtill ska följa den nya europeiska förordningen för behandling av personuppgifter, GDPR-General Data Protection regulation. För att kunna hantera personuppgifter krävs samtycke från personen som fotograferats, avtal eller det som kallas intresseavvägning. Samtycke innebär att du som blir fotograferad har givit ditt tillstånd. Samtycket ska enligt GDPR ges "genom en entydig bekräftande handling som innebär ett frivilligt, specifikt, informerat och otvetydigt medgivande från den registrerades sida om att denne godkänner behandling av personuppgifter rörande honom eller henne". Detta behöver dock inte vara skriftligt.Avtal blir aktuellt när man t.ex. beställer ett porträtt. Det råder då ett avtal sinsemellan om hur bilderna ska användas. Detta blir inte relevant i ditt fall. När det varken finns ett samtycke eller avtal blir det aktuellt med en intresseavvägning. Det handlar om att väga det egna intresset till bilderna mot intresset till personen som det gäller. Ibland kan det nämligen vara viktigare att behandla bilderna än att bevara den personliga integriteten hos personenrna som syns på bilderna. Här är det dock viktigt att framföra att GDP inte är tillämpligt inom ramen för den privata sfären. Vart gränsen får för den privata sfären är väldigt luddigt, särskilt om det handlar om bilder som publicerats på sociala medier. Generellt kan dock sägas att skickas bilden på dig till en privat grupp med få följare krävs inget samtycke. Journalistik faller också utanför den nya GDPR-lagen. Det krävs inte samtycke för att publicera en bild ifall det görs utifrån ett journalistiskt perspektiv. Här är det såklart viktigt att bilden inte är kränkande eller har en kränkande kontext eftersom det då kan handla om förtal vilket inte är okej enligt tryckfrihetsförorningen. Återkom dock gärna med mer information för ett tydligare svar eller boka tid med våra jurister. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

krävs samtycke för att ta och publicera bilder på andra?

2021-07-22 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej jag är en nybörjar fotograf och har mest tagit bilder på folk jag känner och sånt. Men jag skulle egentligen vilja gå ut och ta bilder på människor ute på stan och sådär. Är det lagligt att ta bilder om människan inte vet om det (inte kränkande bilder) måste man fråga innan man lägger upp bilden och ect?
Amanda Rydberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i upphovsrättslagen (URL), dataskyddsförordningen (GDPR) samt brottsbalken (BrB)Det är tillåtet att fota på allmän plats. Det inkluderar även personer som befinner sig på platsen. Men om man fotograferar någon på en allmän plats på ett störande eller hänsynslöst sätt i syfte att kränka personen så kan man göra sig skyldig till ofredande enligt BrB 4 kap 7 §. Det kan också vara bra att ha i åtanke att om du fotograferar någon som inte vet om det på privat utrymmer så kan du göra dig skyldig till kränkande fotografering. Vilket beskrivs i BrB 4 kap 6a § som den som olovligen eller i hemlighet upptar bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme.I din situation verkar det som att du inte syftar att kränka personer eller ta bilder på privata utrymmen vilket då är okej.När du tagit foton har du också upphovsrätt till bilderna och kan bestämmer hur de ska användas (1- 2 §§ URL). Angående publicering så är ett foto på en person en personuppgift enligt GDPR. GDPR blir tillämplig om du avser att publicera bilden där många har möjlighet att ta del av den exempelvis på öppna sociala medier. GDPR gäller dock inte för foton som tas enbart för privat bruk. Jag skulle därför rekommendera att du har personens tillstånd innan du lägger upp bilden.Hoppas du fick svar på din fråga

Har jag rätt till en kopia av ett inspelat samtal?

2021-07-04 i PUL/GDPR
FRÅGA |Om en person har spelat in ett samtal med mig som jag har gått med på. Får den personen sedan neka mig tillträde av den inspelningen? Jag har alltså bett om att få inspelningen skickad på fil och personen vägrar.
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Muntligt avtalDet framgår inte av ditt brev varför ni spelade in samtalet. Endast att du gått med på inspelningen Därför redogör jag för olika situationer som kan vara tänkbara.Om du exempelvis har köpt någonting av en telefonförsäljare, eller deltagit i en arbetsintervju och därmed ingått ett muntligt avtal har du rätt att kräva ut den information och inspelning av samtalet som företaget har registrerat, se artikel 13 dataskyddsförordningen. Detta kräver att du gör en skriftlig begärans som visar att du är rätt person som begär ut uppgifterna. I annat fall kan företaget neka dig åtkomst till materialet. Du kan inte heller begära ut filen flera gånger under en kort tid.UpphovsrättGäller samtalet en diskussion, ett framförande eller ett samtal ska det anses vara ett verk i upphovsrättslig bemärkelse, se 1 kap 1 § upphovsrättslagen. Då har du upphovsrätt till samtalet. I ditt brev skriver du att du gått med på inspelningen. Som upphovsman kan du överlåta din ekonomiska upphovsrätt enligt 3 kap 27 § upphovsrättslagen, däremot kommer du alltid ha kvar din ideella rätt till verket (Samtalet), se 1 kap 3 § upphovsrättslagen. Det innebär att du alltid ska namnges vid framställning av samtalet.Du har även i det här fallet rätt till ljudupptagningen enligt 5 kap 45 § upphovsrätten, däremot äger du inte rätten att sprida samtalet.KonsekvenserOavsett om samtalet gäller någon form av köpeavtal, eller anställningsintervju har du rätt till materialet. Annars kan du väcka talan om skadestånd i domstol. Detsamma kan gälla om det rör sig om ett konstnärligt verk, beroende på hur överenskommelsen ser ut gällande samtalet.SammanfattningDu har rätt till en kopia av samtalet om det inte inskränker mot lag på det sättet att du begär ut samtalet flera gånger under kort tid, eller om dina personuppgifter inte stämmer med materialet. Beroende på vilken typ av samtal det rör sig om finns det möjligheter att kräva skadestånd i det fall personen vägrar lämna ut samtalet.Om du vill ha hjälp att kräva ut materialet från personen, är du välkommen att kontakta våra jurister på Lawline. Då kan vi mer noggrant bedöma vad ärendet gäller, och utifrån det hjälpa dig.Vänligen,

Do I have the right to demand my personal data be erased?

2021-08-18 i PUL/GDPR
FRÅGA |hej, data privacy. i have asked game support to delete my account, they reject that. What i can do to force them delete my data?
Benjamin Lindholm |Hello and thank you for turning to Lawline with your question! Regarding questions about companies usage and storage of user data, and vise versa the users right to data privacy in the manner that you are describing it, the applicable law is EU:s General Data Protection Regulation (GDPR). The article relevant to your case would be article 17 GDPR (also known as the right to be forgotten). Listed in article 17 GDPR are a bunch of bullet points that state in which scenarios a person can invoke their right to be forgotten. Among them you'll find article 17.1.a where it is stated that a person has the right to demand that their personal data be erased if the personal data are no longer necessary in relation to the purposes for which they were collected or otherwise processed. This essentially means that you, as a customer, have the right to have your personal data (such as your account) erased when you no longer wish to use their services. By invoking this right, you'll be able to lawfully demand your data be erased, if the company doesn't comply, you'll have a high probability of success if you take the matter to court. If you have any further questions, please feel free to contact our legal team at Lawline.Kind regards,

Hur får jag min c/o-adress att synas på MrKoll?

2021-07-31 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej om jag vill att min C/O adress ska synas på mrkoll hur gör man då?
Zacharias Glavå |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur får jag min c/o-adress att synas på MrKoll?Söktjänsten MrKoll är ett privat företag som samlar in personuppgifter från offentliga register hos myndigheter. MrKoll har förmodligen inhämtat din hemadress från Skatteverkets register. Om du har angivit en c/o-adress hos Skatteverket som inte syns vid sökning på MrKoll så rekommenderar jag dig att kontakta företagets kundservice. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss. Med vänlig hälsning,

Är det olagligt att ge ut telefonnummer?

2021-07-14 i PUL/GDPR
FRÅGA |Det var en kompis som hade skrivit olämpliga saker till min andra kompis. Då undrade min kompis som fått olämpliga saker skicka till sig om den andras förälderns telefonnummer o jag gav ut de. Är det olagligt?
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som generellt hindrar utlämnande av personuppgifter är GDPR, men den gäller inte för privatpersoner. Så vida du inte kränker någons integritet så är det inte otillåtet att lämna ut uppgifterna. I ditt fall så är det såklart tillåtet att lämna ut ett nummer till föräldrarna och kränker knappast deras integritet.Jag hoppas du fick svar på din fråga, har du andra funderingar är det bara att skriva igen!Med vänlig hälsning Lucas Gardebrand

Namngivelserätten för ett litterärt verk

2021-07-01 i PUL/GDPR
FRÅGA |HejOm författaren till ett litterärt verk (låt säga en visa, ordbok eller ett tal) är död sedan 75 år, kan man då göra ändringar av det verket på ett sätt så att det fortfarande uppenbarligen härstammar från originialet men är omskrivet i stora delar, och ge ut detta, och får/bör man isåfall ge ut det i originalförfattarens namn, ens eget namn eller bådas?
Frida Nygren Björk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett litterära verk är upphovsrättsskyddat och lagen för detta skydd är lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Den typen av verk du nämner ingår alla i det skyddet. Vad innebär ett upphovsrättsligt skydd?Så fort verket blir tillgängligt för allmänheten, d.v.s. framförs, visas upp, delas eller säljs, får det också ett upphovsrättsligt skydd. Skyddet ger skaparen rätt att bli namngiven (namngivelserätt) när exemplar av verket framställs på något sätt och vid bearbetning av ett verk får den som gjort bearbetningen får upphovsrätt till sitt verk. Det är inte tillåtet att framställa ett verk på ett sätt som kan anses vara kränkande för skaparen eller att sprida verket vidare utan tillåtelse (3 § upphovsrättslagen).Hur lång tid kan ett verk skyddas?Det skyddet gäller i 70 år efter skaparens död (43 § upphovsrättslagen). Efter det är det fritt fram för alla att använda sig av verket, inklusive ändringar, utan några juridiska påföljder. Däremot anses det vara god sed att namnge den ursprungliga skaparen. Kan din bearbetning få upphovsrättsligt skydd?Ifall att du gör en bearbetning av det aktuella verket får du som sagt ett upphovsrättsligt skydd för din bearbetning. Du får däremot inte använda dig av verket som på något sätt strider mot den ursprungliga skaparens rättigheter, men i ditt fall har dennes rättigheter upphört. SammanfattningDet är alltså okej för dig att göra bearbetningar av andras litterära verk så länge bearbetningen inte framställer den ursprungliga skaparens verk på ett kränkande sätt eller bryter mot skaparens rätt att bli namngiven. Eftersom det upphovsrättsliga skyddet i det här fallet har gått ut är det fritt fram för dig att göra ändringar av verket. Det finns inget krav på att du ska namnge den ursprungliga skaparen, men det anses vara god sed, så du kan publicera verket i både dennes och ditt eget namn. Om du vill ha mer ingående hjälp med problemet föreslår jag att du bokar tid för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå till mailadressen: bokning@lawline.se. Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper er i ert specifika ärende utifrån ert behov.