Vad händer med min e-post när jag blir utköpt ur företaget?

2020-09-02 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hejsan!Jag och min kollega har beslutat att dela på oss och jag har accepterat att bli utköptNu funderar jag hur det blir med min mailadress som jag använt i 14år både privat och i mitt jobb.Jag förstår att domänen stannar i företaget men kan dom gå och läsa den alt. peka om den?Vi har ingen konkurensklasul!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga ska du sluta i företaget och har accepterat att bli utköpt av din kollega. Du undrar därför vad som gäller med den e-post du haft i 14 år. E-posten har använts både privat och i arbetet. Du är medveten om att e-postadressen stannar i företaget men undrar nu om företaget kan gå in och läsa den alternativt peka om den.Precis som du själv lyfter stannar domänen inom företaget då den är företagets egendom. Det finns dock inget som hindrar dig och din tidigare kollega att komma överens om att du ska få behålla din e-postadress. Ni kan avtala om en övergångsperiod eller om att du mot en kostnad får lov att ha e-postadressen kvar på domänen. Det är givetvis om ni kan komma överens därom.Eftersom domänen är företagets egendom torde det finnas en rätt efter att du slutat att peka om din e-post. Det är inte ovanligt att så sker för att ha möjlighet att fånga upp eventuella affärskontakter du haft för företagets räkning. Att läsa en anställds privata e-post får endast ske om det finns särskild anledning, exempelvis misstanke om illojalitet. En anställd har en lojalitetsplikt men så kan även vara fallet när det gäller aktieägare (åtminstone indirekt). I ägarledda bolag (dvs. där aktieägare sitter även i styrelsen och/eller är anställda) finns det en lojalitetsplikt av styrelseuppdrag och/eller anställning. Så om det finns särskild anledning att misstänka illojalitet kan det vara förenligt med dataskyddsförordningen att läsa även din privata e-post. E-post som inte är av privat karaktär utan är hänförlig till företaget finns det inget hinder för företaget att läsa.Min rekommendation är att du försöker komma överens med din kollega om att få ha e-posten kvar, om du så önskar. Du bör i annat fall radera all e-post som är privat karaktär. Arbetsgivaren har som utgångspunkt ingen rätt att läsa privat e-post, endast om det finns särskild anledning att anta att du agerat illojalt.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Få tillbaka pengar från spärrat konto

2020-08-30 i PUL/GDPR
FRÅGA |HejFinns det möjlighet att få tillbaka pengarna om banken fryser (spärrar) ens bankonto och hur går man till väga?
Natasha Fathifard |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Först och främst behöver du ta reda på varför ditt konto blivit spärrat. Är kontot spärrat för att ta ut pengar innebär det att du inte kan ta ut pengar från det kontot. Banken behöver i sådana fall ta bort spärren. Det är alltså bara din bank som kan ta bort den spärren. Min rekommendation är därför att du tar kontakt med din bank för vidare information kring spärren och om den möjligtvis går att ta bort. Med vänlig hälsning,

Kan en tidning publicera en bild på mig utan min tillåtelse?

2020-07-26 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej jag blev med på en bild i en nyhetstidning och vill verkligen inte vara med på bild. Jag har skrivit till tidningen och talat om att jag känner mig kränkt sände bilden också men inte fått någon respons. Jag undrar hur man går tillväga i denna situation, vi var på en resa och bilden är tagen utan min vetskap på soldäck. Känner mig oerhört kränkt av detta vill verkligen vara med på bild! Lägger inte ut bilder själv heller!
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att tidningen har publicerat en bild på dig utan din tillåtelse som de själva har tagit. Frågan är om de har rätt att göra så rent juridiskt och om du har rätt att begära att de tar bort den från exempelvis deras webbplats eller om du har rätt till någon form av ersättning. För att kunna besvara din fråga beror det på i vilket syfte bilden har publicerats. Om bilden använts i journalistiskt syfteBilden ses troligtvis som publicerad i ett journalistiskt syfte eftersom bilden tryckts i en nyhetstidningen. Det material som tidningar och andra traditionella massmedieföretag publicerar har vanligtvis ett automatiskt grundlagsskydd. Det här innebär att dataskyddsregler om personuppgifter får ge vika för yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordning (TF) vilket framgår av dataskyddslagen. Journalistik omfattas alltså inte i samma utsträckning av EU:dataskyddsförordning (GDPR) för att främja yttrandefriheten (7 §). På så vis krävs inte samtycke från en person som porträtteras. Hur som helst kan det kanske handla om förtal om bilden på dig ses som kränkande vilket inte är tillåtet enligt tryckfrihetsförordningen.Om bilden använts i marknadsföringssyfteOm bilden publicerats i ett marknadsföringssyfte kan lagen om namn och bild i reklam tillämpas. Lagen anger att man måste ha samtycke från personen i fråga för att få publicera en bild. Om inget samtycke har inhämtats är publiceringen av bilden otillåten (1 §). Man har rätt till skälig ersättning av tidningen och om de har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet har man även rätt till skadestånd (3 §). Att lagen kan appliceras i ditt fall är inte troligt då bilden publicerats i en nyhetstidning och förmodligen inte ses som reklam. Det räcker alltså inte med att bilden har publicerats i samband med till exempel en artikel utan det måste finnas ett tydligt marknadsföringssyfte. SammanfattningTill sist tror jag utifrån din fråga att det blir svårt att hävda att tidningen ska ta bort bilden eller artikeln från sin webbplats. Att du ska kunna erhålla någon form av ersättning är inte heller sannolikt. Det bästa i din situation hade varit om du kan komma överens med tidningen att de tar bort bilden på dig eftersom du känner dig kränkt. Jag råder dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning eller att ringa vår telefonrådgivning om du behöver vidare hjälp med ditt ärende. Kontaktuppgifter till vår telefonrådgivning:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Vilken av UJIKen och det juridiska grundåret är "lättare"?

2020-06-07 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej, Jag skulle vilja läsa juristprogrammet och det går jättebra för mig i de juridiska ämnena på gymnasiet. Men jag har inte tillräckligt för att komma in på juristprogrammet. Jag har två alternativ antingen gå utvidgad juridisk introduktionskurs eller juridiskt grundår. Men jag undra vilken som är bäst att gå för att komma in eller på så sätt "lättare" visst är det aldrig lätt. Men vill verkligen komma in men tänker med tanke på den hårda konkurrensen vilken väg är den bästa att gå.
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hur kan du komma in på juristprogrammet?Jag vill börja med att säga att det är svårt att ge ett objektivt svar på din fråga eftersom alla personer är olika och tycker olika saker är "lätta". Juridiskt grundår är en kurs av de två första terminerna av juristprogrammet på Uppsala universitet. Eftersom kursen består av de två första terminerna kommer du läsa offentlig rätt och obligationsrätt. Du kommer därmed fokusera på färre rättsområden men gå mer på djupet än vad du hade gjort på den juridiska introduktionskursen. Detta passar vissa bättre än andra och det är därför svårt att säga vad som är "lättast" för dig. Klarar du kursen med VG får du en chans att komma in på tredje terminen på juristprogrammet. Det är dock konkurrens om platserna till kursen juridiskt basår vilket innebär att du måste ha tillräckligt bra betyg eller resultat på högskoleprovet för att komma in. Den juridiska introduktionskursen (UJIK) som ges på Lunds universitet är en distanskurs på 15 högskolepoäng som du antingen läser på hel- eller halvfart. Denna kursen är mer översiktlig vilket innebär att du läser om fler rättsområden men då mer översiktligt. För att få en plats på juristprogrammet i Lund behöver du få högsta betyg på den avslutande tentan. På antagningen till UJIK så är det ingen konkurrens om platserna vilket innebär att alla som söker blir antagna till kursen. Beroende på om du har lättare för att läsa om flera saker men att informationen där är förhållandevis översiktlig, eller om du har lättare för att djupdyka på färre saker bör vara avgörande för vad som är lättast för dig. Det ska även beaktas att det till skillnad från UJIKen råder konkurrens på platserna till det juridiska grundåret. Dina betyg kan därför avgöra om du har möjlighet att välja mellan de två, eller om du måste gå UJIKen. Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur bör man hantera personnummer enligt GDPR?

2020-08-31 i PUL/GDPR
FRÅGA |Enligt kommunallagen ska en namninsamling som gäller en rådgivande folkomröstning innehålla namn, adress och personnummer. hur är det med personnumret enligt GDPR?
Emil Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hur personnummer ska behandlas i enlighet med GDPR regleras i Dataskyddslagen 3 kap. 10 §.Huvudregeln i svensk rätt är att personnumret får behandlas om personen till vilken personnumret tillhör har samtyckt till behandlingen av personnumret. Det måste tydligt framgå att de som skriver under namninsamlingen har samtyckt till behandlingen av deras personnummer. Det är också viktigt att personnumret exponeras så lite som möjligt och att dessa skyddas så att obehöriga inte får tillgång till de personnummer som finns på namninsamlingen. Personuppgifterna måste raderas så fort de inte längre är nödvändiga. Den som är ansvarig för namninsamlingen och/eller personuppgifterna måste även kunna visa att och hur man lever upp till reglerna i GDPR.Datainspektionen har en väldigt pedagogisk framställning på vad som är viktigt att veta om man ska behandla någons personuppgifter, denna framställning finns på datainspektionens hemsida.Vänligen,

Vad omfattas av kamerabevakningslagen?

2020-07-28 i PUL/GDPR
FRÅGA |Med tanke på att den gamla kameraövervakningslagen (2013:460) upphävdes för ungefär två år sen så finns det ju nya bestämmelser kring hur man får filma allmänna platser och områden utanför sin bostad/privata mark.I den gamla kameraövervakningslagen så står det såhär:"Tillstånd till kameraövervakning krävs för att en övervakningskamera ska få vara uppsatt så att den kan riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde."Det verkar dock inte finnas något liknande i den nya som utfärdades 2018. Hur ser det ut nu? Får man filma t.ex. trottoaren utanför sitt hus med kameror som placerats i huset eller utanför på sin egna mark. Måste man ha tillstånd? Ska man informera folk om att man filmar?
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När det kommer till kameraövervakning av din privata bostad omfattas det av det så kallade privatundantaget, vilket gör att kamerabevakningslagen eller dataskyddsförordningen inte behöver tillämpas. Vad som omfattas av detta undantag är begränsat till att övervakningen sker inne i det privata hemmet eller din tomt. Riktas däremot kameran mot någon annans tomt eller en plats dit allmänheten har tillträde, såsom trottoar eller vägen utanför ditt hus, omfattas det av bestämmelserna. Riktas kameran mot sådan plats utanför din tomt krävs att du som filmar informerar om detta och anger dina kontaktuppgifter då du som filmar blir personuppgiftsansvarig för de som kommer med på bild. Detta innebär även att du måste uppfylla flera krav enligt dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen samt ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen. Jag råder dig därmed att se till så att din kamera enbart filmar inom din tomt och privata bostad alternativt att ansöka om tillstånd för att undvika sanktionsavgifter. Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor.Med vänlig hälsning,

Ta bort information från Mr koll

2020-07-12 i PUL/GDPR
FRÅGA |Jag vill Tar bort allt information om Mig på Mrkoll eftersom jag är Kristen och har blivit hotat till livet av islamiska människor som har hotat mig och min familj. Härmed vill Jag att, ni omeldbart tar bort information om mig på MrKoll så de kan inte hittar mig. Mvh
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag informera dig om att Lawline inte har någonting med Mr. Koll att göra. Vi är en juridisk byrå som endast består med juridisk rådgivning. Vi har alltså ingen behörighet att ta bort information om någon på Mr. Koll.I dagsläget kan man inte ta bort sig från Mr. Koll. Om du kontaktar Mr. Koll och ber de att ta bort dig så kan de hjälpa dig mer ingående. Domar kommer normalt att försvinna automatiskt efter fem år. Förövrigt är domar offentliga uppgifter, vilket innebär att man kan få tag i exempelvis din dom bara genom att fråga domstolen istället. D.v.s bara för att de försvinner på Mr. Koll så försvinner de inte överallt, utan dessa uppgifter finns offentliga hos domstolen också, som vem som helst kan fråga efter. Mitt tips är helt enkelt att ringa och kolla med Mr. Koll om de kan ta bort dig.Avslutningsvis skulle jag rekommendera dig att polisanmäla hoten du har fått mot dig, om du känner dig otrygg.Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad kostar det att få hjälp med att upprätta ett köpeavtal o lagfart?

2020-05-30 i PUL/GDPR
FRÅGA |Vad kostar det att få hjälp med att upprätta ett köpeavtal o lagfart?
Natasha Fathifard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vi hjälper dig gärna med att upprätta ett köpeavtal och lagfartsprocessen. Priserna varierar beroende på exempelvis omfattning, bransch etc. Om du är intresserad av en offert från byrån får du gärna maila dina kontaktuppgifter, en kort bakgrundsbeskrivning samt en deadline till natasha.fathifard@lawline.se.Önskar dig en fortsatt trevlig helg!Med vänlig hälsning,