ROT-avdrag när arbetet utförts av närstående

2019-01-30 i Avdrag
FRÅGA |Hej! Min man och jag har anlitat ett byggaktiebolag för att renovera delar av vårt hus byggt 1987. Aktiebolagets ägare och enda utövare är vår son. Det är svårt att som ensam snickare få flyt i verksamheten. Istället för att anlita sonen vid sidan om har vi anlitat hans aktiebolag. Vi har inget emot att betala skatt och han har en familj att försörja och vill ha företaget ska gå bra. Nu vill inte Skatteverket gå med på ROT-avdrag eftersom vi är släkt. Hur kan vi vara släkt med ett aktiebolag? Lagen kom ju till för att främja sysselsättningen. När jag försöker hitta lagtexten hittar jag bara om hushållsnära tjänster. Kan ni hjälpa mig att hitta var detta står i lagen och om ni tycker Skatteverket har rätt!
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om skattereduktion för hushållsnära tjänster finns i inkomstskattelagen 67 kap. 12-19 §. Enligt 13 a § så räknas bland annat reparationer, underhåll, samt om- och tillbyggnader som hushållsnära tjänster. Ett hinder mot att begära skattereduktion är dock 15 § andra stycket. Där stadgas det att om en fysisk person utför hushållsarbetet så får inte den personen eller någon närstående till denne begära skattereduktion avseende det utförda arbetet. Det lagen tar sikte på är alltså inte vilken part man har slutit avtal med utan vilken person som rent faktiskt utför arbetet.I er situation är jag därför rädd att skatteverket nog har rätt. Anledningen till att man inte får begära ROT för tjänster utförda av närstående är att lagstiftaren var rädd att detta skulle ge för stora möjligheter för folk att få skattereduktion baserat på oriktiga påståenden. Ett inte helt orimligt argument i och för sig men det är givetvis snopet när det drabbar personer som er som inte har något oärligt uppsåt. Jag hoppas svaret ändå har varit till nytta.Med vänliga hälsningar

Dödsbodelägares ansvar att betala skatteskuld och kapitalförlust vid utlåning till närstående?

2018-12-03 i Avdrag
FRÅGA |Hej, Jag , min bror och syster ärvde en gård som vi sålde som dödsbo. Pengarna fördelades mellan oss syskon, med överenskommelsen att året efter skulle var och en betala in sin del av skatten till vår avlidna fars skattekonto. När det var dags att betala in skatten så meddelade vår syster hade hon inte några pengar då hon hamnat i ekonomiska problem. Vid kontakt med skattemyndigheten så fick vi höra att eftersom det var sålt som dödsbo var vi solidariskt ansvariga. Vi tvingades då betala 100.000 kr var för att betala in vår systers del. Till slut så tvingades jag och min bror ansöka om betalningsföreläggande till kronofogden om skulden som vår syster har till oss. Nu har det kommit fram att hennes situation är så dålig att hon ansökt om skuldsanering. Vid kontakt med kronfogden bedömde de chansen att få tillbaks pengarna som små då övriga skulder var stora. Jag kontaktade då skattemyndigheten för att undersöka möjlighet att göra avdrag för kapitalförlust. Svaret jag fick var: "Avdrag medges inte för personliga levnadskostnader. Utlåning till en närstående kan generellt sett anses ha ett sådant samband med den personliga relationen att en förlust får karaktär av en personlig levnadskostnad såvida ni inte kan visa på något annat" Nu lånade vi/betalade vi ju inte av fri vilja. Jag skulle nu vilja ha råd för hur man kan framställa detta till Skatteverket för att ha så stor chans att få igenom avdraget som möjligt. Kan man sälja vidare fodran för 1 kr och göra förlustavdrag?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Dödsbo och dödsbodelägares ansvarDet är dödsbodelägarna som gemensamt ska förvalta dödsboet och tillsammans ombesörja avvecklingen av dödsboet, se här. Detta innebär att förvaltningsåtgärder rörande dödsboets egendom i princip kräver delägarnas gemensamma beslut. Huvudregeln är att alla skulder ska betalas av dödsboet innan ett eventuellt överskott delas ut till arvtagare. Du som dödsbodelägare har inget personligt ansvar för dödsboets skulder. Detsamma gäller med skatten, om det finns pengar i dödsboet som täcker skatten så ska dessa användas innan eventuellt överskott delas ut till dödsbodelägarna. Om det inte finns några pengar i dödsboet behöver inte delägarna betala skatten med egna pengar. Skulden restförs i stället till Kronofogden och skrivs av efter fem år.Solidariskt ansvarEftersom att det var dödsboet som sålde fastigheten innebär det att dödsboet också ska betala in skatten. Eftersom ni är dödsbodelägare och har ett ansvar för förvaltningen av dödsboet innebär det också att ni är solidariskt betalningsansvariga för att så sker. Det innebär att ni måste täcka upp för varandra om någon av er hunnit göra er av med så mycket av tillgångarna att någon av er inte kan betala sin andel av skulden. Har ni alltså redan förrättat arvsskifte eller tagit ut något ur dödsboet (vilket ni verkar ha gjort) måste dock skiftet gå åter eller det ni har tagit ut ur boet återlämnas, se 21 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Detta är en skyddsregel som är uppställd i borgenärernas (dvs. de med fordringar på den avlidne) intresse. Regeln fastslår alltså att ett arvskifte ska gå åter om det skett innan den avlidnes andra skulder har betalats. Det är inte nödvändigt med en total återgång om en partiell sådan räcker för att täcka borgenärernas fordringar. Delägarna återbetalar då så mycket som behövs för att täcka skulderna i förhållande till vad var och en av dem har erhållit för mycket vid arvskiftet.Avdrag för kapitalförlust vid såld privatbostadOm du säljer din fastighet eller ägarlägenhet till ett lägre försäljningspris än vad du köpte för, och fastigheten är en privatbostadsfastighet, räknas förlusten som en kapitalförlust. Kapitalförluster för privatbostadsfastigheter är avdragsgilla till 50 procent (45 kap. 33 § inkomstskattelagen, IL) Du kan bara göra avdraget det år du har haft förlusten (44 kap. 26 § IL). Den avdragsgilla delen av förlusten drar du av från vinster och andra inkomster som du tar upp i kapital.Personliga levnadskostnaderPrivata levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av (9 kap. 2 och 3 §§ IL).Förbudet mot avdrag för personliga levnadskostnader gäller även för kapitalförluster (9 kap. 2 § IL). Avdrag har vägrats för förlust på lån till god vän (RÅ 1985 Aa 204). Utlåning till närstående och ingående av borgensförbindelse för närstående kan i allmänhet antas ha sådant samband med den personliga relationen att en förlust får karaktär av personlig levnadskostnad (RÅ 2003 ref. 12 och RÅ 2003 not. 56). Det är den skattskyldiges sak att visa motsatsen.Kan ni vinna framgång genom att hävda att det inte finns ett närståendeförhållande? Eftersom att Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare regeringsrätten) har slagit fast i ett antal fall att en borgensförbindelse till närstående inte är avdragsgill så skulle jag ha svårt att se hur man vinner framgång i en sådan talan mot skatteverket. Rättsfallet RÅ 2003 ref. 12 påminner väldigt mycket om er situation då ni har ingått en borgensförbindelse till en närstående. Rättsfallet handlar just om en person som vill göra avdrag för kapitalförlust på såld fastighet men ingått en borgensförbindelse med närstående. Regeringsrätten uttalar att utlåning till närstående och ingående av borgensförbindelse för sådana personer kan i allmänhet antas ha sådant samband med den närstående. Hinder för avdrag för realisationsförlust föreligger alltså då förlust är att betrakta som en personlig levnadskostnad (jfr RÅ 1985 Aa 204 och RÅ 2000 ref. 45). (jfr 9 kap. 2 § IL)Vid en bedömningen måste måste hänsyn tas även till de omständigheter som föregått fordringens uppkomst. I ert fall framgår det ganska självklart att ni alla är släkt (dvs närstående) med varandra, ni har haft ett gemensamt ansvar att förvalta dödsboet och det finns klara omständigheter som tyder på att ni har betalt er systers skuld och anledningar till varför. Kan man sälja vidare fodran för 1 kr och göra förlustavdrag?Nej det kan ni inte göra, utan man kommer i ett sådant fall kolla på syftet bakom transanktionen och ni kommer påföras skatt ändå. SammanfattningsvisJag får tyvärr meddela att ni kommer inte kunna vinna framgång i en sådan talan mot Skatteverket då ni har skyldigheter enligt lag att förvalta dödsboet, samt att det framgår väldigt tydligt av rättsfallen att en sådan borgensförbindelse ska anses som en personlig levnadskostnad vilket inte är avdragsgill.Hoppas det klargjorde rättsläget för er lite, undrar ni något annat är det bara att höra av sig. Med vänliga hälsningar

Får personen som betalat för tillbyggnad och reparationer göra hela avdraget vid försäljning av huset?

2018-10-31 i Avdrag
FRÅGA |Vid försäljning av huset så skall man göra avdrag för tillbyggnad och reparationer. Om ena partnern har stått för all betalning av detta. Får då denna person göra avdraget på sin 50 del.
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår dig som att två personer äger ett hus gemensamt och nu ska sälja det. Och att din fråga gäller det avdrag säljaren får göra i sin inkomstdeklaration för tillbyggnad och reparationer. Jag förstår det också som att personerna äger 50 % var av huset. Och att huset säljs tillsammans med tomten den står på, vilket betyder att det är en fastighet i lagens mening. Regler om avdrag vid försäljning av fastighet finns i Inkomstskattelagen (IL).Får personen som betalat för tillbyggnad och reparationer göra hela avdraget?När två personer säljer en fastighet som de båda äger till lika stor del ska de skriva upp inkomsten från försäljningen i sin inkomstdeklaration (IL 42 kap. 1 § + IL 45 kap. 1 §). De båda kommer behöva betala skatt på denna inkomst.I deklarationen får de däremot göra avdrag för bl.a. tillbyggnad och reparationer, vilket leder till att vinsten/inkomsten från försäljningen inte blir lika stor och att de därmed får betala mindre skatt. Avdragen är kopplade till själva fastighetsförsäljningen och inte till en viss person. Avdragen ska därför fördelas mellan fastighetsägarna precis så som försäljningsinkomsten. Äger de två personerna fastigheten till 50 % var, så ska de ta upp 50 % var av försäljningsinkomsten i deklarationen och även göra avdragen till 50 % var i deklarationen.- Kostnad för reparationer är så kallade "förbättringsutgifter" och får dras av om de utförts under de senaste 5 åren och uppgår till minst 5 000 kr under ett och samma år (IL 45 kap. 11 §).- Kostnad för ny-, till- och ombyggnad får alltid dras av oavsett när det utfördes och till hela beloppet.Det spelar alltså ingen roll om endast en av fastighetsägarna har betalat för tillbyggnad och reparationer. Den ena ägaren får göra avdrag för hälften av kostnaderna för tillbyggnad och reparationer i sin deklaration och den andra ägaren får likaså göra avdrag för hälften. Sammanfattning:Även om ena partnern har stått för all betalning av tillbyggnad och reparationer så får inte denna person göra hela avdraget på sin del. Avdragen är kopplade till fastigheten och inte till ägarna och ska delas upp enligt ägarandelarna. Om personerna äger 50 % var får de göra avdrag med 50 % var.Hoppas du fått svar på din fråga!För vidare frågor angående din inkomstdeklaration kan du kontakta Skatteverket. Du är också välkommen att återkomma och ställa oss på Lawline en ny fråga med ytterligare funderingar. Med vänliga hälsningar

Är utbildning en avdragsgill utgift?

2018-07-27 i Avdrag
FRÅGA |Hej, jag har i min deklaration redovisat kostnader för dubbel bosättning och ökade levnadskostnader vid studier på annan ort. Utbildningen (till skidlärare) har varit en förmån från min arbetsgivare då man ansåg det ett alternativ efter att jag efter en längre tids sjukskrivning inte kunnat återgå till mitt ordinarie arbete (arbetsledare/chef) på företaget. Min handledare på Skatteverket anser inte avgiften avdragsgill och anser att jag lämnat oriktiga uppgifter och begär ett skattetillägg på det högsta beloppet om 40%. Vid förfrågan om varför - då jag vid granskning redovisat alla utgifter med bl.a. kontoutdrag och intyg - får jag inget svar. Svaret säger bara att man anser utbildningen irrelevant till att jag skulle behålla mitt jobb på företaget - vilket jag också är kluven till eftersom man från företagets sida valt att stå för utbildningen efter samråd med andra kunniga på området som ansåg det relevant.Min fråga är alltså om man verkligen kan ta ut ett skattetillägg även om jag redovisat utgifterna? Och, om bedömningen kring vilket typ av förmån jag blivit erbjuden verkligen tillfaller skatteverket när företaget har valt att stå för utgifterna? (Jag har i övrigt haft både bostadsrätt, sambo samt arbetet kvar på ursprungsorten).Tack på förhand
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag har tolkat din fråga, handlar det om Skatteverket har gjort fel med att utge skattetillägg för att de anser att du har lämnat oriktiga uppgifter vad gäller utbildningen till skidlärare, och om dessa oriktiga uppgifter verkligen är oriktiga eftersom företaget har valt att stå för kostnaderna. För att kunna besvara din fråga på bästa sätt, ska jag dela upp mitt svar i 4 delar. När får avdrag inte göras? När det gäller personliga levnadskostnader, får avdrag inte göras. (9 kap. 2§ inkomstskattelagen). Till personliga levnadskostnader räknas exempelvis utbildning som inte anses relevant till dina arbetsuppgifter. När är en utbildning relevant? För att en utbildning ska ha relevans till arbetet krävs det att det är en fortbildning, och alltså ingenting "nytt" för din karriär (12 kap. 31§ inkomstskattelagen). Exempelvis, om du redan är en skidlärare, och ska gå en kurs i något specifikt område som har med skidor att göra, för att bli en bättre lärare – så är det en fortbildning. Men om du är receptionist, och ska gå en utbildning för att bli en skidlärare, så är det inte relevant till dina arbetsuppgifter. Det blir därmed en personlig levnadskostnad och därför en icke avdragsgill utgift. När kan man få skattetillägg? Skattetillägg får man endast om man har redovisat felaktiga uppgifter i din deklaration till Skatteverket (14 kap. 3§ inkomstskattelagen). Du kan i princip arbeta "svart" hela året, men du utför inget brott förrän du redovisar felaktig information i din deklaration. Avslutningsvis Skatteverket har tolkat så som att utgiften inte är avdragsgill, eftersom utbildningen inte är relevant, och därav har felaktig information angetts vilket resulterar i skattetillägg. Om du vill överklaga, är det sällan Skatteverket accepterar ursäkten att man inte visste. De gör ibland undantag, om man är väldigt ung eller väldigt gammal och inte visste bättre, men huvudregeln är att varje person har skyldighet att känna till lagen och veta hur ens egna beskattning ska gå till. Lycka till! Med vänliga hälsningar

Får man dra av ränta på skatten som hänför sig till skadestånd?

2019-01-08 i Avdrag
FRÅGA |Har fått ett strafföreläggande att betala till fordringsägare för en skada med 255000:- jämte ränta enligt 6§ räntelagen från dagen då gärningen begicks till dess full betalning skett.Har upprättat och fått en avbetalningsplan godkänd med fordringsägaren och återbetalar ett fast belopp på 5000:-, ett amorteringsbelopp och räntebelopp varje månad.Är denna typ av ränta avdragsgill i min självdeklaration?
David Zandian |Hej och tack för att du valt oss på Lawline!Kort sagt är svaret ja. Enligt inkomstskattelagens 42 kap. 1§ andra stycket är räntor avdragsgilla oavsett deras härkomst. Det finns även ett rättsfall som handlar om samma sak där Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) gav tillstånd att dra av ränta som hänfördes till skadestånd (RÅ 1994 ref. 21).Hoppas det här hjälpte!Med vänliga hälsningar

Har man som egenföretagare rätt till milersättning?

2018-11-16 i Avdrag
FRÅGA |Har jag som F-skattare rätt att ta ut milersättning utöver fakturerad arbetstid, då jag tvingats använda min privata bil i tjänsten till att köra med varje dag.Både till och från olika uppdrag samt ärenden på plats.Vänliga hälsningar
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du driver ett eget företag och undrar om du kan få någon form av milersättning för de mil som du kör med din privata bil i tjänsten. MilersättningDu har rätt till en skattefri milersättning om 18:50 kronor per mil. Detta innebär alltså att du som privatperson har rätt att ta ut 18:50 kronor från ditt företag för varje mil du har kört med din privata bil i tjänsten. Du kan läsa mer om detta på skatteverkets hemsida, se här. Svar: Ja du har rätt att ta ut en skattefri milersättning om 18:50 kronor från ditt företag för varje mil du kört med din privata bil i tjänsten. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har övriga frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig igen. Vänliga hälsningar

När har man rätt till avdrag för dubbelt boende och hur räknar man ut det?

2018-07-31 i Avdrag
FRÅGA |Hej! Jag är arbetslös men har fått arbete på annan ort ( mer än 50 km som jag har för mig är gränsen för ersättning vid dubbelt boende ) och kommer att hyra rum och stå som inneboende. Jag ska hyra rum av en man som varit min särbo, men jag vill vara inneboende till en början i alla fall för att se hur och om det fungerar att bo under samma tak. Det är även 6 månaders provanställning på tjänsten jag ska börja på, varför situationen känns ganska osäker i stort och jag därför inte vill göra mig av med lägenheten jag har nu. Jag vet inte om det har någon betydelse rättsligt men jag har även hela min släkt här, och det är ett stort steg att helt släppa tryggheten. Jag undrar därför om jag har rätt att få avdrag för dubbelt boende och hur man räknar ut det? Mvh
Isak Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Avdrag för dubbel bosättning regleras i 12 kap 19§ inkomstskattelagen (IL). Kan avdrag för dubbel bosättning göras?Det som krävs är att man flyttat till en ny bostadsort för arbete, man behåller sin bostad på tidigare bostadsort för sig själv, sin make, sambo eller familj. Man ska även övernatta på arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten ska vara längre än 50 km. Utifrån din beskrivning verkar det som du uppfyller kraven.Vad får man dra av vid dubbel bosättning?Det man får dra av för är utgifter för måltider, småutgifter och logi. Avdrag för måltider och småutgifter får bara göras de dagar man övernattat på arbetsorten den första månaden, se 12 kap. 20§ IL. Detta avdrag kan göras på två sätt. Antingen genom den faktiska utgiftsökningen eller schablonbelopp. Om du inte har koll på exakt kostnad för måltider och småutgifter så kan du använda schablon. Detta räknas ut enligt 12 kap 21§ 2st 4p. IL. Kort sammanfattat innebär detta 69 kr per dag.Avdrag för logikostnader medges med den faktiska bostadskostnaden på arbetsorten eller enligt schablon. Detta gäller bara om du inte hyr ut din bostad på den gamla bostadsorten (där du bor nu). Om du inte kan påvisa den faktiska bostadskostnaden görs det genom schablon. Detta innebär 115 kr per natt. För att avdrag ska kunna göras måste du fortfarande kunna bevisa att du övernattat på orten. För schablonavdraget behöver du dock inte visa att du haft några kostnader, de förutsätts.Skatteverket nämner även att dessa siffror kan påverkas om man får förmåner från jobbet, exempelvis bostads- eller kostförmån.ÖvrigtEventuellt uppfyller du även kraven för avdrag för tillfälligt arbete på annan ort vilket regleras i 12 kap 18§. Det är mer eller mindre samma krav. Avdrag för tillfälligt arbete på annan ort är mer beroende av arbetet och avdrag för dubbelt bosättning är beroende av bostads- och eventuell familjesituation. Avdrag för tillfälligt arbete på annan ort är aningen mer fördelaktigt när det gäller schablon vid utgifter för måltider och småutgifter då den sträcker sig till 115 kr per dag.För vidare läsning rekommenderar jag varmt skatteverkets hemsida, se:https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2016.2/326324.htmlJag hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Dödsbos möjlighet till RUT-avdrag

2018-06-26 i Avdrag
FRÅGA |Hej!Andra veckan i maj beställdes flyttstäd till min mormors lgh då hon äntligen fått plats på äldreboende.Datum för städet sattes till den här veckan då det är mycket saker som behöver komma undan först, och det var ju ändå 2mån uppsägningstid på lgh.Nu är det bara så att mormor dog efter endast två veckor på boendet...Nu påstås det från städfirman att RUT-avdrag inte kan göras..? Jag skulle förstå om vi beställt städet EFTER mormor dog, och även om vi inte satt något datum.Men datum sattes och beställning gjordes när mormor var i livet. Så vad är problemet?Finns det för-/nackdelar med att ev. bakdatera städet (för oss som familj, städfirman, dödsboet)?Förstår inte syftet/nyttan med det men vad skulle detta innebära?
Martin Rosén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!RUT-avdrag är en s.k. skattereduktion, vilket regleras i inkomstskattelagen (IL). Först och främst kan det konstateras att det rör sig om flyttstädning, vilket i lagen benämns som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 § 1 st. 1 p. IL. Vidare så är det 67 kap. 11 § som är relevant för din fråga. Där stadgas 3 punkter som alla ska vara uppfyllda; 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utfört hushållsarbete, fått förmån av hushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller har redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en förenklad arbetsgivardeklaration.Vidare så framgår det av 67 kap. 11 § 3 st. IL att även dödsbon har rätt till skattereduktion, förutsatt att hushållsarbetet har ägt rum före dödsfallet. Avslutningsvis så måste alltså arbetet ha skett innan dödsfallet för att det ska vara möjligt att göra RUT-avdrag. Det spelar alltså ingen roll att tjänsten är beställd, den måste också ha utförts. Att du talar om att bakdatera städet låter som en dum idé då det förutsätter att städfirman ska gå med på det, vilket kan innebära att deras möjlighet till utbetalning från skatteverket uteblir. Det skulle även leda till att ni lämnar oriktiga uppgifter för ledning av dödsboets beskattning enligt 49 kap. 4-5 §§ skatteförfarandelagen, vilket med största sannolikhet skulle leda till skattetillägg. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,