Klagan över strafföreläggande

2012-07-05 i Strafföreläggande
FRÅGA |Vill använda mig av rättegångsbalken, 6 § Strafföreläggande som godkänts av den misstänkte skall efter klagan undanröjas, ?1. om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring. Hur bör ett sådant dokument inledas/ vara utformat?
Frida Karlsson |Hej, tack för din fråga! Ett godkänt strafföreläggande fungerar som en lagakraftvunnen dom. Precis som du skriver i din fråga kan ett godkänt strafföreläggande ändras efter klagan bland annat om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring, detta framgår av Rättegångsbalken (RB) 59 kap 6 §. I RB 59 kap 7 § framgår det vart och när du kan klaga. Denna klagan bör innehålla vilket strafföreläggande du klagar på och varför du anser att 59 kap 6 § 1 p är tillämplig. Ta med datum, vart du vänder dig med klagan samt självklart vem du är. Exakt hur denna klagan bör inledas/vara utformad finns det inga formella krav på och jag kan tyvärr inte hjälpa dig ytterligare. Vänligen,

Överklaga erkänd fortkörningsböter

2012-03-09 i Strafföreläggande
FRÅGA |Åkte in i en fartkontroll med laserpistol. Jag godkände hast.överträdelsen på plats. Nu har jag ångrat mig och vill bestrida det hela. Kan jag göra det via brev eller på annat sätt.
Markus Gidbark |Hej! När du godkände hastighetsöverträdelsen avsade du dig din rätt till prövning vid en domstol. Det finns det ingen rätt till ett ordinärt överklagande eftersom det har samma rättskraft som en lagakraftsvunnen dom. Men du kan hävda att: 1) Det föreligger grund för resning, 58 kap 2 § Rättegångsbalken (RB) (se https://lagen.nu/1942:740). Det kan vara att någon omständighet eller bevis som kan frikänna dig inte har framkommit tidigare och att det därför finns synnerliga skäl att pröva frågan på nytt. 2) Den viljeförklaring du gjort ska ogiltighetsförklaras, 59 kap 6 § RB. Det kan antingen vara att polismannen gjorde något fel vid ärendets behandling, att det godkännande du gav inte är en giltig viljeförklaring eller att det inte överensstämmer med lag. Men både 1) och 2) är mycket svåra att vinna så det är förmodligen inte värt bekymret att ens försöka. Men vill du klaga ska du göra det skriftligen till den tingsrätt som kan ta upp prövningen inom ett år, 59 kap 7 § RB för 2). Eller skriftligen till högsta domstolen inom ett år efter du fick reda på den nya omständigheten för resning, 58 kap 4 § RB för 1). Med vänliga hälsningar

Strafföreläggande m.m.

2011-05-04 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej, jag har en kompis som åkte dit på ringa narkotikabrott 2007. Han erkände direkt och fick ungefär ett år senare hem ett brev om att han kunde välja strafföreläggande med böter som påföljd. Han betalade boten direkt. Nu har han fått ett brev om att åtalet läggs ner pga att det inte föreligger tillräckliga skäl för åtalet, och att brottet är preskriberat. Hur hänger detta ihop? Och har han inte i så fall möjlighet att få tillbaka pengarna han betalade in?
Paulina Nilsson |Hej och tack för din fråga! Om strafföreläggande kan man läsa i 48 kap. 4 § rättegångsbalken och i strafföreläggandekungörelsen. Du hittar lagarna här: https://lagen.nu/1942:740#K48P4S1 + https://lagen.nu/1970:60. En åklagare har möjlighet att utfärda strafföreläggande för brott som i det enskilda fallet inte skulle antas leda till annan påföljd än böter. Som du förstår är det allltså en förutsättning att böter finns med i straffskalan och att man kan anta att straffet inte skulle komma att bli något annat vid en domstolsförhandling. För att ett brottmål ska kunna avgöras genom ett strafföreläggande krävs också att den misstänkte godkänner detta. Det innebär att personen ska erkänna brottet och godta påföljden. Om den misstänkte förnekar gärningen kommer brottet i stället att prövas i domstol (om åklagaren väljer att väcka åtal). Ett strafföreläggande anses godkänt när betalningen har nått fram till den behörige mottagaren. Det är frivilligt att godkänna ett strafföreläggande och man har möjlighet att istället välja att låta åklagaren väcka åtal och att målet prövas av en domstol i stället. Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och det antecknas i belastningsregistret. Den stora skillnaden är att åklagaren inte väcker åtal och att personen därför slipper att närvara vid en rättegång. Sammanfattningsvis kan sägas att strafföreläggande är en slags ersättning (substitut) för åtal och rättegång och som du förstår finns därför ingen möjlighet att få tillbaka några pengar utan saken anses avgjord i och med själva strafföreläggandet. Det är därför naturligt att en ev. inledd förundersökning läggs ned i samband med föreläggandet. Skriv gärna igen om du har fler frågor! Vänligen, Paulina Nilsson

Godkänt strafföreläggande

2010-06-24 i Strafföreläggande
FRÅGA |Jag har erkänt ett brott och betalat ett betalningsföreläggande. Målsäganden sa sig ha ersättningsanpråk, men ville inte ha biträde av åklagaren för denna talan. Betyder detta att deras ersättningsanspråk kommer att hanteras som ett tvistemål - eller är det fortfarande ett brottsmål? Tack på förhand!
Ulrika Lundgren |Hej! Ett godkänt strafföreläggande kan inte tas upp i domstol. Detta innebär därmed att man inte kan handlägga ersättningsanspråket såsom ett brottmål. Istället skall bestämmelserna rörande tvistemål användas. Detta innebär bland annat att din motpart måste stämma dig för att saken skall tas upp i domstol. Vänliga hälsningar

Oriktighet i ordningsbot

2012-06-18 i Strafföreläggande
FRÅGA |Fick en fortkörningsbot och körkort indraget på plats. 30 för fort på 30 sträcka. Skrev på i stressen på direkt på plats. Upptäckte senare att boten var felaktigt ifylld av polismannen, han hade angivit exakt samma tid och datum för giltighet på mitt "preliminära körkort" som när boten registrerades. Dvs jag hade 0 dagar och 0 minuter på mej att köra hem, ändå fick jag åka. Så vitt jag vet så är minsta formella fel från polisman grund till frikännande helt. Stämmer detta?
Petter Björksten |Hej, Tack för din fråga. En godkänd ordningsbot vinner laga kraft och kan inte överklagas. Vid en uppenbar oriktighet kan polismannen vidta rättelse i omedelbart samband med godkännandet, detta kan dock inte ske sedan en tid förflutit efter föreläggandet. Boten kan undanröjas genom klagan över ordningsbot om ett fel som medför ogiltighet av ordningsboten har förekommit. Om ett fel har förekommit kan den tidigare ordningsboten upphävas och en ny ordningsbot framställas, alternativt väcks åtal för trafikförseelsen. Ett fel som förekommer i ordningsboten är således inte grund för frikännande. Du uppger att du har fått tillåtelse av polismannen att köra hem bilen, men ordningsboten uppgav att körkortet skulle återkallas omedelbart. Jag tolkar det som att du inte har några invändningar mot själva gärningsbeskrivningen eller påföljden i ordningsboten. Såvida något problem inte har uppkommit pga hemkörningen av bilen finns det därför lite att vinna på klaga över ordningsboten. Vänlig hälsning,

Strafföreläggande vid snatteri

2011-09-01 i Strafföreläggande
FRÅGA |syster fast för snatteri :( vet inte nu om jag postar på rätt forum,men hoppas verkligen jag får hjälp med mina svar. Min syster gjorde sitt livs misstag för några dagar sedan och tog varor i en mataffär för värde på ca 940 kr. Vad kommer hända nu? Det finns en anledning till varför hon gjorde det,hon ångrar sig otroligt och skäms. Hon har ingen prick i registret sedan tidigare. Vad kommer hända nu? Hon godkände att betala dagsböter tydligen,men polisen pratade något om att bli kallad till tingsrätten och att bli utdelad en försvarare. Blir man verkligen kallad till tingsrätten vid första gången snatteri? Hon har ingen inkomst bara bidrag..vad kommer hända? Tror ni hon blir kallad till tingsrätten samt betala dagsböter eller räcker det med att hon godkänt böterna? Mvh Cia
Kerstin Eifrém |Hej och tack för din fråga! Vid mindre allvarliga brott kan åklagaren besluta att istället för rättegång utfärda ett strafföreläggande. Genom att underteckna det erkänner gärningsmannen sin handling och godkänner böterna. Strafföreläggandet har samma verkan som en dom i rättegång. Det är åklagaren som utfärdar strafföreläggandet och alltså inte polisen. Om inget sådant utfärdats kan det således bli rättegång och din syster kommer att bli kallad till tingsrätten. Reglerna om strafföreläggande finns i rättegångsbalkens 48 kap. Länk till rättegångsbalken: https://lagen.nu/1942:740 Hoppas mitt svar har hjälpt dig!

Förtiga uppgift i domstol

2010-08-12 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej, Jag råkade nämligen ut för ett bedrägeri i en butik och polis va där och grepp förövare samt tog mitt vittnesmål. nu har jag blivit kallas till rättegång och vill verkligen inte vittna mot denna person. Därav min fråga är det straffbart att säga att man inte kommer ihåg nått även fast man sagt något till polis?
Lina Jonsson |Hej och tack för din fråga Rättegångsbalkens (1942:740) kap 36 rör vittnen, se http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19420740.htm. Om du i en rättegång kallas som vittne avlägger du vittnesed. Eden framgår av 36 kap 11 § och har följande lydelse: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra” Detta innebär att när du avlagt vittneseden så talar du under sanningsplikt vilket betyder att du kan göra dig skyldig till mened om du under ed lämnar osann uppgift, se 15 kap 1 § brottsbalken (1962:700) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19620700.htm. Av eden framgår även att det är straffbart att förtiga en uppgift som du känner till. Men av din fråga så verkar det som om det är du som är utsatt för brottet. Då kommer du kallas som målsägande och är alltså inte som vittne. Som målsägande avlägger du inte någon vittnesed och kan således inte bestraffas för mened. Med vänlig hälsning

Strafföreläggande

2009-11-23 i Strafföreläggande
FRÅGA |Ang. strafföreläggande: Om man inte kan erkänna det påstådda brottet men ändå accepterar att betala ett strafföreläggande och betalar - är då ärendet avslutat ?
Josefina Blom |Hej,Regler om strafföreläggande finns i kapitel 48 Rättegångsbalken (RB)( https://lagen.nu/1942:740).Ett strafföreläggande innebär att den misstänkte erkänner brottet och accepterar ett straff i form av böter, se 48:2 1 st. samt 48:9 RB. Förfarandet med strafföreläggande är dock frivilligt och den misstänkte kan välja att låta åklagaren väcka åtal, målet kommer då att prövas i en rättegång i stället. Enligt 48:3 2 st. RB har ett godkänt strafföreläggande samma verkan som en dom som vunnit laga kraft. Detta innebär att strafföreläggandet inte kan överklagas och ärendet kan anses avslutat.Vänligen,