Kostnad att driva ett mål.

2011-02-26 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Vad kostar ett fall som överklagas till högre instens? Vart kan jag få fakta på detta? Grafer, tabeller osv.
Andreas Vinqvist |Hej, Jag förmodar att din fråga handlar om vad det kostar den förlorande parten i ett civilrättsligt mål. Kostnaden begränsas i princip till parternas advokatkostnader, då själva rättegången bekostas av staten. Kostnaden är helt beroende på hur stort målet är och hur mycket tid parternas ombud har lagt på målet. Mig veterligen finns ingen statistik om kostnaden för den förlorande parten. Men för att få en ungefärlig siffra kan du kolla tidigare rättsfall som behandlat samma fråga som är aktuellt i ditt fall. I domsluten framgår nämligen vilken summa den förlorande parten ska ersätta den andra parten. Vänligen,

Ersättning för rättegångskostnader vid tvist om parkeringsböter

2010-10-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, Jag vill överklaga en p-bot. Enligt inkassobolaget hamnar den i tingsrätten om jag bestrider fakturan. Jag har redan nu en kostnad på boten 550 kr + 160 kr för inkassokravet. Jag undrar därför vad jag kan vänta mig för kostnader om det går vidare till tingsrätt? Läste något om att vid såna små ärenden kan de bara debitera 1 timmes rättshjälp ifall jag förlorar målet. Så om jag förlorar målet blir det 550+160+ränta + kostnader för 1 timmes rättshjälp? Vad gäller?
Carl-Henrik Brännberg |Hej! Du är inne på rätt spår. Tvistemål som rör summor under ett halvt basbelopp (i år är basbeloppet 42.400 kr) kallas "småmål", och där gäller stora begränsningar i vilka rättegångskostnader vinnaren kan få ersättning för. I vanliga fall är ju utgångspunkten att förloraren ska betala motparten samtliga kostnader för rättegången, men i detta fall kan du i princip bara bli ersättningsskyldig för inkassobolagets ansökningsavgift till tingsrätten (450 kr) och eventuella kostnader i rimlig omfattning (med tanke på målets begränsade storlek) för resa och uppehälle för bolagets företrädare/ombud om de inte befinner sig på samma ort som du (enligt 18 kap 8a§ rättegångsbalken, se https://lagen.nu/1942:740#K18P8aS1). Vad gäller skyldighet att ersätta en timmes rättshjälp, blir det inte aktuellt i detta fall. Denna ersättningsregel gäller bara då motparten anses vara i behov av att anlita ett utomstående ombud för att få rådgivning i processen. Enligt rättspraxis anses ett bolag vars verksamhet går ut på att bland annat driva in parkeringsavgifter och liknande, inte behöva en timmes rådgivning eftersom målet är så pass "okomplicerat" och det inte är någon ovanlig process för deras del. Sammanfattningsvis kan du vid en förlust, utöver 550 kr+160 kr som tvisten rör, även åka på ansökningsavgiften på 450 kr, och eventuella kostnader för resa och uppehälle för motparten. Hoppas du fick svar på din fråga. Vänliga Hälsningar

Ersättning av rättegångskostnader

2010-08-13 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag läser på miljoner ställen att "förloraren" i en tvist riskerar att få betala rättegångskostnader. Men hur utses "förloraren"? Ett exempel: En hyresgäst deponerar 5000 kr för vattenskada. Hyresvärden anser att nedsättningen bara skall vara 1000 kr och stämmer hyresgästen på mellanskillnaden. Domstolen avgör att hyresnedsättningen skall vara 3000 kr. Vem har vunnit och vem har förlorat målet?
Andreas Vinqvist |Hej, Precis som du skriver är huvudregeln att den förlorande parten är skyldig att ersätta mot-parten dennes rättegångskostnader, vilket framgår av 18 kap. 1 § Rättegångsbalken. I de fall ett yrkande bifalles endast till viss del eller fall då parterna ömsom vinner och förlorar, finns en särskild bestämmelse i 18 kap. 4 § Rättegångsbalken. Enligt paragrafen kan rätten bestämma att vardera parten ska stå för sin egen rättegångskostnad eller jämka den andra partens ersättning. Har en part enbart förlorat i ringa mån får dock rätten tillerkänna parten full kostnadsersättning. Vänligen,

Rättegångskostnader efter att ej ha godkänt ordningsbot

2010-11-27 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Nekade böter/strafföreläggande. Blir det någon merkostnad när fallet går till domstol. Gjorde mig skyldig till ej föreskrivet tecken vid sväng
Carl-Henrik Brännberg |Hej! I ditt fall kommer det troligen inte att bli fråga om några ytterligare kostnader för att få saken prövad i domstol, oavsett om du fälls eller frikänns. Eftersom du inte godkänt föreläggandet om ordningsbot (som det är fråga om i detta fall, se 48 kap 2§ 2st rättegångsbalken, https://lagen.nu/1942:740#K48P2S2) avgörs ansvarsfrågan istället genom att åklagare väcker åtal mot dig. Kostnaderna för denna process regleras i 31 kap. rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K31P1S1). Skulle åtalet ogillas, dvs du frikänns, stannar samtliga kostnader på staten, såvida du inte genom vårdslöshet förhalat förhandlingen och därmed vållat extra kostnader för rätten/åklagaren, tex genom att utebli eller liknande. Om du däremot fälls är utgångspunkten att du får stå för kostnader för offentlig försvarare, kostnader för hämtning till rätten om det krävts och även kostnader för viss typ av bevisning (enligt 31 kap 1§ rättegångsbalken, se https://lagen.nu/1942:740#K31P1S1). Eftersom det dock rör sig om ett brott där endast böter är aktuell påföljd, kommer offentlig försvarare inte att förordnas, hämtning inte bli aktuell osv, och det kommer såldes inte finnas några kostnader för dig att ersätta. Vänliga Hälsningar

Yrkande om ersättning för rättegångskostnader

2010-10-26 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag företräder mig själv i en rättegång och har begärt att motparterns ersätter mig för mina rättegångskostnader. När kall jag ge sluträkningen till rätten? Mvh
Sofie Bjärtun |Hej, Inledningsvis påminns om att det enligt huvudregeln är förlorande part som står för rättegångskostnaderna i målet, se 18 kap 1 § rättegångsbalken. Det är mot denna bakgrund viktigt att Du vid Ditt yrkande om ersättning specificerar Dina kostnadsanspråk i görligaste mån. Domstolen skall nämligen, när kostnadsfrågan slutligen skall avgöras, kunna göra en skälighetsbedömning utifrån det Du anfört. Yrkande om ersättning för rättegångskostnader måste framställas innan målets handläggning avslutas, se 18 kap 14 § rättegångsbalken. I det fall det i Ditt mål kommer hållas huvudförhandling är det tidpunkten för huvudförhandlingens avslutande som är avgörande. I annat fall är det expedieringstidpunkten som innebär att handläggningen avslutas. Trots att denna deadline missas eller att yrkande ö.h.t. inte framförs, kvarstår emellertid rätten till ränta. Slutligen skall nämnas att det är domstolen som ansvarar för att kostnadsreglerna i rättegångsbalken får en riktig tillämpning. Förutom den skälighetsbedömning som jag nämnde inledningsvis skall domstolen bl.a. ta ställning till om någon av parterna visat försumlighet etc. och om detta i så fall skall påverka kostnadsfördelningen. Men viktigt att poängtera är att domstolens agerande härvid är begränsat av att kostnadsersättning bara får utdömas på parts yrkande och därtill att domstolen inte får döma ut högre belopp än vad som yrkats. Även om det är domstolen som i viss mån avgör hur mycket Du, om Du vinner målet, får ut i ersättning för Dina kostnader, är det således till stor del upp till Dig att se till att förutsättningarna finns för utdömande av ett enligt Dig skäligt belopp. Vänligen,

Kan man anlita en student som ombud i rättegång?

2010-05-24 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej Lawline, Jag har hamnat i en situation där jag förlorat pengar på grund av en annan företagares lurendrejeri. Det verkar ju finnas massa duktiga juriststudenter i Stockholm och jag funderar på om man kan anlita en student som ombud? Får man ersättning för rättegångskostnader trots att man inte anlitar advokat? Man kanske faktiskt sparar pengar åt motparten genom att välja ett billigare ombud.
|Hej! Rättegångskostnader är de kostnader som _respektive part_ har för att driva en process. *Vad som är ersättningsgilla rättegångskostnader i tvistemål anges i RB 18 kap. 8 §.* Rättens kostnader för att hålla en rättegång, t ex för skötsel lokaler, lön till domare mm betalas av skattemedel och är alltså inte något som parterna i processen ska betala. Jag kommer försöka ge dig ett så uttömmande och riktigt, men ändå kort och fokuserat, svar som möjligt att hänvisa dig till lagtexten i vissa fall. Se länkarna nedan. Utgångspunkten i tvistemål är att *den part som förlorar målet ska ersätta motparten dennes rättegångskostnader.* Detta står att läsa i rättegångsbalken (RB) 18 kap. 1 §. (I brottmål gäller en annan ordning, dessa finns i RB 31 kap.) Har den förlorande parten haft egna rättegångskostnader måste han naturligtvis även stå för dessa. Det är vanligt att man pratar om "fördelningen" av rättegångskostnaderna men detta ord kan vara aningen missvisande då det antyder att parternas rättegångskostnader skulle slås ihop i en klumpsumma för att sedan fördelas mellan parterna efter vem som vunnit målet. Rättegångskostnaderna kan fördelas på annat sätt, dvs den vinnande parten får svara för (del av) sina egna rättegångskostnader. Det sker vanligen om man vinner ett mål _delvis._ Det sker t ex om man yrkar att rätten förpliktigar motparten att betala 50 000 kr för att denna förstört en värdefull vas men rätten finner att vasen endast var värd 40 000 kr vilket motparten förpliktigas betala. Den vinnande parten är då till 4/5 vinnande och den förlorande parten ska ersätta 4/5 av den vinnande partens rättegångskostnader, se RB 18 kap. 4 § st 2. Andra fall som leder till annan fördelning av rättegångskostnaderna står i RB 18 kap. Det vore för omständigt att i detalj redogöra vad varje paragraf innebär varför jag ber dig på egen hand ta del av lagtexten och därvid särskilt uppmärksamma, utöver de paragrafer som jag nämner annars i mitt svar, 5 § 3 st (om förlikning) och 14 § (när yrkande om ersättning för rättegångskostnader ska framställas, liksom specificering av dem). *I "småmål"* ("förenklade tvistemål", "FT-mål"), dvs mål där tvisteföremålets värde (det belopp man vill ha av motparten) inte uppenbart överstiger 21 200 kr (rättegångskostnader ej inräknade) *har den vinnande parten begränsad rätt till ersättning för sina kostnader.* De kostnader som är ersättningsgilla i småmål anges i RB 18 kap. 8 a §. Observera att kostnad för ombud inte nämns varför det är en klar fördel att hålla sina egna rättegångskostnader nere. RB 18 kap 8 a § begränsar emellertid inte rätt till ersättning för merkostnader som uppstått pga motpartens vårdslösa processföring, se RB 18 kap 6 §. I Sverige råder inget advokattvång i domstol. Tanken är att även en juridiskt oskolad person ska kunna föra sin talan själv men att söka viss rådgivning är att föredra då det i regel leder till att en smidigare process vilket minskar tvistens längd och därmed processkostnaderna. De allmänna kraven på ombud anges i RB 12 kap. Någon som visar oredlighet, oskicklighet, oförstånd eller annars är olämplig kan ytterst avvisas som ombud men ribban torde ligga högt. Val av olämpligt ombud kan även, i ytterlighetsfallen, ses som vårdslös processföring och föranleda annan fördelning av rättegångskostnaderna enligt RB 18 kap. 6 §. Om någon är olämplig beror på hur komplicerat fall det rör sig om. En genomsnittlig juriststudent borde i de flesta fall dock klart inte vara att anse som olämplig. En juriststudent kan alltså vara ombud. Kostnader som du har för att anlita ombud är ersättningsgilla rättegångskostnader (annat än i småmål). Jag vill rekommendera dig att, om du vill anlita en student som ombud, välja någon som har läst grundkursen i processrätt och i övrigt minst 6 av juristprogrammets 9 terminer. *Länkar* Rättegångsbalken 12 kap. Om rättegångsombud https://lagen.nu/1942:740#K12P1S1 , 18 kap. Om rättegångskostnad i tvistemål https://lagen.nu/1942:740#K18P1S1 . Med vänliga hälsningar