Utformning av umgänge: samarbetssamtal mellan umgängesförälder och vårdnadshavare, "kontaktperson" vid umgänge m.m.
Hej,
Jag har några frågor angående vårdnad och umgängesrätt. Jag har ett barn som är 1 år gammal. Vi genomförde ett faderskapstest i november 2013 och fick i januari 2014 veta vem pappa till barnet var. Nu ska jag till familjerätten för att tala om umgänge och hur jag som mamma vill att detta ska skötas. Mitt barn har aldrig träffat mannen som är biologisk far, han har inte varit engagerad i mitt barns liv fast han har kunnat och haft möjlighet att prata med mig. Jag vill att umgängestillfällena ska skötas på familjerättens lokaler och att en assistent från familjerätten ska vara närvarande vid de här träffarna eftersom jag och den biologiske fadern bara har haft en sexuell relation och inte ett förhållande. Vi har träffats då och då, men har inte haft ett seriöst förhållande. Igår var jag på familjerätten för att skriva på faderskapsbeviset och då kom det fram att pappan vill ha delad vårdnad. Det anser jag dock inte vara bra för mitt barn eftersom denna man aldrig har varit engagerad i eller har träffat honom. Just nu är det jag som har ensam vårdnad om mitt barn. Mina frågor: vilka regler och lagar gäller om umgängesrätt? Vilka krav kan jag ställa som vårdnadshavare så att dessa träffar på familjerätten sköts ordentligt och i en lång period eftersom mitt barn är ganska litet och behöver tid för att lära känna sin far? Vad säger lagen om vårdnaden eftersom jag inte vet om denna man vill ställa till med bråk när det gäller vårdnaden? Behöver jag anlita en advokat? Jag skulle vilja att ni skickar svar på min mail adress eftersom det är svårt för mig att svara i telefon. Hoppas få svar ifrån er!
Mvh Clara Calace
Lawline svarar
Hej Clara och tack för din fråga!
Frågor om vårdnaden av och umgänge med barn samt barns boende regleras i 6 kap. Föräldrabalken (FB), se: https://lagen.nu/1949:381.
Till att börja med vill jag särskilt poängtera att när det kommer till hur en förälders och ett barns umgänge ska utövas har föräldern egentligen inte några ”rättigheter” att hävda visavi sitt barn; i dessa frågor ska principen om barnets bästa ska vara styrande (lagfäst i 6 kap. 2 a § FB) och barnets intressen och behov komma före alla andra. Principen om barnets bästa innebär att umgänget, må så vara av en fader, moder, eller av andra, ska utformas utifrån primära hänsyn till barnets vilja, behov och intressen. Det framgår inte minst av 6 kap. 15 § FB, som understryker att det är just barnet som har rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med. Föräldrarna bär ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge tillgodoses (andra stycket). Det är alltså viktigt att hålla det i minnet att fastän föräldrar (med få undantag) givetvis har särskilda uppfattningar om vilka personer deras barn regelmässigt ska umgås med, är det ytterst barnetsbehov som är styrande för hur umgänget ska utformas i det konkreta fallet.
Frågan om vilka krav du i egenskap av vårdnadshavare kan ställa på barnets umgänge med en icke vårdnadshavare (umgängesföräldern, alltså den förälder som barnet inte bor tillsammans med) behandlas i det följande. Du skriver att du ska till familjerätten för att tala om umgänge och hur du som mamma vill att det ska skötas. Jag antar att ”familjerätten” åsyftas någon form av familjerättsbyrå knuten till socialförvaltningen i din kommun och att samtalet utgör endera ett första steg i s.k. ”samarbetssamtal” alternativt faller inom ramen försådan generell ”hjälp” i frågor om vårdnad, boende och umgänge som socialnämnden skall tillhandahålla. Det åvilar socialnämnden enligt 5 kap. 3 § Socialtjänstlagen (SoL, se: https://lagen.nu/2001:453) att erbjuda generell hjälp (kanske särskilt genom samarbetssamtal, 6 kap. 18 § FB) i situationer då föräldrar inte kan enas i vårdnads-, boende- och umgängesfrågor. Jag antar att ni alltjämt är i det stadiet då en avtalsöverenskommelse i det nämnda frågorna är aktuell, att ni försöker enas om en lösning utan att blanda in domstol. Enligt 6 kap. 15 a § 3 st. FB får ni just avtala om hur barnets umgänge med en umgängesförälder ska se ut, förutsatt att åtminstone en av er har vårdnad om barnet (avtalsmöjligheten gäller alltså oberoende av om föräldrarna har gemensam vårdnad, och är tillgänglig i ert fall). Ett sådant avtal gäller – är juridiskt bindande – om det är skriftligt och socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört godkänner det (6 kap. 17 a § 2 st.). Vid samarbetssamtal skall den tjänsteman som leder samtalen och utredningen, låta föräldrarna redovisa sina synpunkter på hur barnets behov av en nära och god relation med bägge föräldrarna tillgodoses. Du kommer alltså att ha goda möjligheter att förklara situationen och anföra vad du anser vara bäst för barnet. Är du angelägen om att ”träffarna på familjerätten” ”sköts ordentligt och i en lång period” eftersom barnet är litet och behöver tid för att lära känna sin far är det här, i mötet med utredaren, som du bör ta dig tid att grundligt framhålla detta. Den biologiske fadern kommer givetvis också erbjudas samma möjlighet. Barnet skall normalt få komma till tals och bli hörd; i detta fall förstår jag att barnet fortfarande är väldigt litet, varför utredaren kommer behöva skaffa sig en uppfattning om vad bäst tjänar barnet utifrån föräldrarnas uppgifter. Jag kan inte spekulera i hur den slutliga uppgörelsen om barnets umgängesmönster med fadern ska utformas. Jag kan bara återigen betona att ju tydligare du förklarar för utredaren hur enligt dig barnets behov bäst tillgodoses, ju mer du visar att du utgår från barnets perspektiv och att du är villig att sätta barnets behov före dina egna intressen (vilket jag tycker att det verkar som du verkligen gör eftersom du har ståndpunkten att barnet behöver tid för att lära känna sin far närmare), desto mer sannolikt bedömer jag det för dig att också bli hörsammad. Mer om socialstyrelsens utredningar och ”hjälpverksamhet” visavi föräldrar i frågor om vårdnad, boende och umgänge finner du här: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18656/2012-3-29.pdf
Möjligheten att få en ”assistent” eller ”kontaktperson” utsedd som skall närvara när fadern umgås med barnet regleras i 6 kap. 15 c § FB (s.k. umgängesstöd). En person kan utses av socialnämnden att medverka vid umgänget – detta kräver emellertid att en domstol beslutar därom mot bakgrund av att det har utretts vara nödvändigt för att kunna tillgodose barnets behov. Barnet kan anses vara i behov av umgängesstöd om en kontaktperson skulle göra det lättare att undvika konflikter och konfrontationer mellan föräldrarna. Barnets behov av umgängesstöd kan också anses grundat i att umgänget framkallar oro hos barnet, en oro som t.ex. är rotad i att umgänge under en lång tid inte kommit till stånd. Såvitt jag kan se kunde i ert fall en domstol fästa vikt vid detta: om barnet aldrig har träffat sin biologiske far, om pappan under barnets ettåriga levnadstid inte har varit engagerad i sitt barns liv skulle det givetvis kunna innebära ett orosmoment för barnet i dess ringa ålder att börja umgås regelmässigt med en främmande person. Underhållsstöd synes inte alls orimligt mot den bakgrunden.
Avslutningsvis skall beröras det fallet att mannen ”vill ställa till med bråk när det gäller vårdnaden.” Om det kommer till det läget att en domstol behöver befatta sig med vårdnadsfrågan sedan en ansökan om gemensam vårdnad inkommit från fadern (med stöd av 6 kap. 5 § 3 st.), skulle domstolen, som nämnts, primärt ha att ta fasta på barnets intressen och behov före alla andra behov och intressen som görs gällande. Rätten skall fästa särskilt avseende vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (andra stycket).
Av 6 kap. 17 § FB framgår att mål om vårdnad som avses i 4, 5, 7, 8, 8 a och 10 §§ handläggs som tvistemål. Av 6 kap. 5 § framgår att om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och någon av dem vill få ändring i vårdnaden, skall rätten besluta att vårdnaden skall vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Ett sådant mål handläggs alltså som tvistemål, detta enligt Rättegångsbalkens (RB, se: https://lagen.nu/1942:740) andra avdelning rubricerad ”Om rättegången i allmänhet”, särskilt avsnitt I, ”Om rättegången i tvistemål.” Enligt 12 kap. 22 § RB ”äge part vid utförande av sin talan anlita biträde.” Du kan alltså anlita advokat för att föra din talan; du behöver emellertid inte göra det. Täckning av de kostnader som den rättsliga processen kunde föranleda (s.k. rättegångskostnader) kan emellertid utfås antingen i form av rättshjälp eller s.k. rättsskydd. Rättshjälp erbjuds enligt Rättshjälpslagen (1996:1619) (se: https://lagen.nu/1996:1619) givet att förutsättningarna i dess 6-8 §§ är uppfyllda. Sannolikt kommer emellertid rättsskyddet i din hemförsäkring att täcka (alla eller i alla fall viss del av) utgifterna – i det läget är inte Rättshjälpslagen tillämplig (lagens 9 §). Rättsskyddsförsäkring ingår numera som ett obligatoriskt moment i de hemförsäkringar som säljs i Sverige. Rättsskyddet betalar den försäkrades kostnader för juridiskt ombud i samband med rättsliga tvister; skulle tvisten förloras betalar rättsskyddet även motpartens kostnader. Du kan läsa mer om rättsskyddet här: http://www.rattshjalp.se/_old/Om-rattshjalp/Rattsskydd-/). Rättsskyddet gäller vanligtvis inte om tvistens motpart är någon som du har varit gift eller sambo med och tvisten har uppstått inom två år efter det att äktenskapet eller samboförhållandet upphörde. Jag förstår dock att ni i det här fallet ” bara har haft en sexuell relation och inte ett förhållande” (alltså inte varit gifta) och endast har ”träffats då och då” (alltså inte heller har varit varaktigt sammanboende), varför det inte borde finnas några hinder för rättsskyddets giltighet och tillämplighet. Villkoren för rättsskydd kan givetvis variera mellan försäkringsbolagen så jag råder dig trots det ovan anförda ändå starkt att kontrollera villkoren i just din försäkring.Jag hoppas detta har varit dig till hjälp och hoppas att ni kommer fram till den lösning som på bästa sätt gagnar ert barns behov och intressen!
Vänligen
