Om testamentes giltighet m.m.
Hej,
Jag har en fråga angående testamente.
Om det är så att att en person avlider och har tillgångar i form av banktillgodohavande, en fastighet och en båt som han då endast testamenterar till 2 av sina barn, trots att han har 3, men väljer att skriva i testamentet att sonen inte ska få något, är testamentet giltigt? Och har sonen rätt att få ut något av kvarlåtenskapen och i så fall hur mycket kan det röra sig om att han har rätt att erhålla?
Jag ska tillägga att testamentet är undertecknat av den avlidne och bevittnat av en god vän till honom med sin son som också skrivit under testamentet.
Och hur benämns det olika förordnanden som han testamenterat till döttrarna?
Tacksam för svar!
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.
Testamente regleras generellt i ärvdabalkens (ÄB) 10 kap., se här. Nedan svarar jag dels på frågan om testamentets giltighet, dels om sonen har rätt att kräva ut någon kvarlåtenskap.
Är testamentet giltigt?
De s.k. formkraven för upprättande av testamente finns i ÄB 10 kap. 1 §. Där anges att testatorn ska ha upprättat testamentet skriftligen med två vittnen närvarande och vittnena ska även ha skrivit under testamentet. Du anger uttryckligen att så varit fallet.
Eftersom formkraven är uppfyllda, ser jag inget hinder mot testamentets giltighet. Att testatorn endast testamenterar egendom till två av sina tre barn påverkar inte testamentets giltighet som sådant, men kan få vissa andra konsekvenser (se under nästa rubrik).
Har sonen rätt att utfå någon kvarlåtenskap?
Arvlåtarens barn (även kallat bröstarvingar) tillhör den första s.k. arvsklassen, vilket framgår av ÄB 2 kap. 1 § första stycket. I andra stycket fastslås att barnen ärver lika mycket vardera. Utan något upprättat testamente skulle barnen således ärva en tredjedel var av kvarlåtenskapen. Vardera barns tredjedel kallas för arvslott.
Hälften av arvslotten har bröstarvingar rätt till enligt ÄB 7 kap. 1 §. Denna rätt kallas för laglott. Bestämmelsen innebär att arvlåtaren genom testamente inte kan göra något av sina barn arvslösa. Laglotten är dock inget som tillkommer bröstarvinge automatiskt. För att utfå laglotten måste i det här fallet sonen påkalla s.k. laglottsjämkning av testamentet enligt vad som framgår av ÄB 7 kap. 3 § första meningen och sista stycket.
Sammanfattningsvis kan sägas att sonen har rätt till sin laglott (hälften av kvarlåtenskapen). Denna hälft måste därefter delas på tre, eftersom det finns tre bröstarvingar. För att den här rätten ska realiseras måste sonen inom sex månader påkalla laglottsjämkning.
Exempel
Ett exempel med ledning av din fråga kan få illustrera detta. A avlider och efterlämnar tre bröstarvingar: B, C och D. A:s kvarlåtenskap uppgår till 150 000 kr. Finns inget testamente, får B, C och D 50 000 kr vardera (arvslott).
A har dock upprättat ett testamente, enligt vilket all egendom ska tillfalla endast C och D. Om B påkallar laglottsjämkning kan denne utfå sin laglott, som är hälften av arvslotten. B kan alltså i denna situation få 25 000 kr, medan C och D får 62 500 kr vardera.
Benämningar
Vid frågor om testamente skiljer man på legat och universell testamentstagare. Legat definieras i ÄB 11 kap. 10 § 1 st. och är den som t.ex. får viss sak testamenterad till sig ("sommarstugan ska tillfalla X..."). Universell testamentstagare är den som får viss obestämd egendom såsom hela kvarlåtenskapen, delar av den eller överskott av den. Definitionen finns i ÄB 11 kap. 10 § 2 st.
Kort sagt kan sägas att testamentet såvitt jag kan bedöma är giltigt, men att dess innehåll kan få en annan praktisk verkan om sonen påkallar laglottsjämkning.
Hoppas du fick svar på din fråga och en god överblick över situationen! Återkom gärna till oss om du har fler frågor.
Vänligen,
