Måst åklagare motivera beslut i de fall det är fråga om nedläggande av förundersökning eller förundersökningsbegränsning?

2018-11-03 i Förundersökning
FRÅGA
Vilken skyldighet har en åklagare att vid nedläggning av ett ärende skriva en motivering?Vid första överprövningen gavs en motivering, som jag bemötte och överprövade igen. Nu har ärendet lagts ner igen med hänvisning till den förra åklagarens motivering. Vet inte vad jag gör nu eftersom det inte finns något att svara på vid en ny överprövning.Kan jag begära en motivering där mina sakuppgifter tagits hänsyn till från första överprövningen?Rubriseringen för målet är: Brott mot ordningslagen och vållande till annans död. Den första delen "utgånget" eftersom polisen inte levererade de undersökningarna som vår allra första åklagare begärde. 2-årsdagen var den 25 januari 2018. Vållande till annans död är 5 år på.
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det framgår inte riktigt av frågeställningen huruvida det är fråga om "nedläggande av förundersökning" eller de åtgärder som kan företas vid förundersökningsbegränsning, nämligen "disproportionsfall" och "åtalsunderlåtelsefall". I det följande avser jag av denna anledning behandla alla de olika alternativen.

Nedläggande av förundersökning

Åklagarens uppgift är bland annat att kontrollera resultatet av polisens utredning. I det fall åklagaren finner att bevisningen är otillräcklig kan denne förelägga förhörsledaren att fortsätta utredningen. Är det inte möjligt att skaffa fram mer bevisning avslutas förundersökningen såtillvida att åklagaren meddelar beslut om att det inte ska väckas något åtal, så kallat negativt åtalsbeslut (23:20 rättegångsbalk (1942:740)) (RB). Men förundersökningen kan också upphöra genom beslut om att förundersökningen ska läggas ned, exempelvis i de fall det förblivit oklart huruvida det förelegat brott.

Det finns inte några formella regler om hur åtalsbeslut ska utformas. Normalt motiveras inte åtalsbeslut, eftersom åklagare inte har någon skyldighet att motivera sina beslut annat än om det framgår av en uttrycklig bestämmelse (se nedan).

I likhet med negativa åtalsbeslut finns det heller ingen formell skyldighet för åklagaren att motivera ett positivt åtalsbeslut. I de fall det är fråga om negativa åtalsbeslut finns det emellertid betydligt starkare skäl för åklagaren att motivera sitt ställningstagande, särskilt om det finns målsägande eller anmälare som kan behöva sådan information. Därför rekommenderas åklagare att alltid motivera sina negativa åtalsbeslut. Åklagarna använder sig huvudsakligen av standardiserade formuleringar i sådana beslut (JO 1982/83 s. 104 och JO 2000/01 s. 62 angående vissa sådana standardformuleringar). I undantagsfall, särskilt om det är fråga om en omfattande utredning eller ett mycket uppmärksammat brott, skriver åklagaren ibland ett fylligare beslut.

Förundersökningsbegränsning

Trots att det föreligger anledning att fullfölja en förundersökning, kan denna läggas ned med stöd av en särskild regel om så kallad förundersökningsbegränsning (23:4 a RB). Denna regel innebär två punkter:

1. Disproportionsfall. Med detta avses fall, vari en förundersökning skulle bli alltför kostnadskrävande och kostnaderna inte "står i rimligt förhållande till sakens betydelse". Utredningskostnaderna måste alltså stå i proportion till betydelsen att uppklara brottet.

2. Åtalsunderlåtelsefall. Detta förekommer i de fall det kan antas att det vid fullföljd förundersökning skulle beslutas om åtalsunderlåtelse (20:7 RB). Exempelvis i de fall åklagaren anser att svårare påföljd än böter inte kommer dömas ut. Detta medför dock samma verkan som en dom och brottet antecknas i belastningsregister.

En förutsättning för att åtalsunderlåtelse ska kunna meddelas är att det står klart att den misstänkte är skyldig till brottet ifråga. I det fall åklagaren beslutar att inte väcka åtal, av den anledningen att bevisningen inte är tillräcklig för att åklagaren ska kunna förvänta sig en fällande dom, ska beslutet motiveras med utgångspunkt i det förhållandet.

Målsägandens rätt att ompröva

Målsäganden kan begära att beslutet ska överprövas av en överordnad åklagare. I dessa fall blir beslutet föremål för överprövning av Åklagarmyndighetens utvecklingscentra.

Slutsats

I de fall det är fråga om nedläggande av förundersökning, föreligger inte någon formell skyldighet för åklagare att motivera beslutet. I det fall det är fråga om ett negativt åtalsbeslut, kan emellertid skäl föreligga för åklagaren att motivera sitt ställningstagande, särskilt om det finns målsägande eller anmälare som kan behöva sådan information. I det fall det är fråga om nedläggande av förundersökning (negativt åtalsbeslut) i ditt fall, får åklagaren anses ha agerat korrekt som hänvisat till tidigare beslut.

I det fall det är fråga om förundersökningsbegränsning, behöver åklagaren motivera beslut enbart av den anledningen att bevisningen inte är tillräcklig för att åklagaren ska kunna förvänta sig en fällande dom. I det fall det är fråga om sådana omständigheter i ditt fall, får åklagaren anses ha agerat korrekt som hänvisat till tidigare beslut.

Jag rekommenderar att du begär en motivering, vari dina sakuppgifter, såsom som de tagits hänsyn till från första överprövningen, ingår. Detta eftersom du anser dig behöva dessa uppgifter.

Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Pontus Schenkel
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll