Jag och min sambo funderar på att gifta oss, vad får det för arvsrättsliga konsekvenser?

FRÅGA
Hej!Vi är ett äldre par som varit sambos i över 20 år. Jag har varit emot äktenskap på grund av att jag är ensam ägare till fastighet (som vi bor i) och att jag har fyra vuxna barn. Min sambo har inga barn men en åldrig mamma och många syskon i livet. Vi har skrivit varsitt testamente där det i mitt står att min sambo får en femtedel av mina tillgångar och får bo kvar i huset ett år eller tills det säljs. I min sambos testamente står det att hans tillgångar ärvs av mig och sedan mina barn.Nu har vi pratat om giftermål och jag undrar vad som händer med mina tillgångar om jag skulle gå bort före honom. Vi vill absolut inte att mina tillgångar skall hamna på min sambos sida. Allt ska gå till mina barn efter att vi båda inte finns mer.Måste vi skriva nytt testamente eller hur ska vi göra?Hoppas på svar!
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Jag kommer först att redogöra för vad som händer med egendomen vid ena makens bortgång, samt för de arvsrättsliga konsekvenserna därtill, för ett gift par. Jag kommer slutligen att redogöra för de väsentliga skillnaderna mellan att vara gift och sambo. Hoppas det ger svar på din fråga!

Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).

Vad händer med egendomen vid första makens död?

När äktenskapet upplöses genom ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB.

Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvskifte.

På grund av giftorätten, kan det alltså komma att innebära att "din" egendom, tillfaller din make till följd av en bodelning. Ni kan däremot genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå i framtida bodelning och inte, 7 kap. 3 § ÄktB. Att egendom är enskild har dock bara den rättsverkan att egendomen inte ska ingå i en eventuell bodelning, 10 kap 1 § ÄktB. Den avlidnes enskilda egendom kommer att tillhöra kvarlåtenskapen som ska fördelas i arv, medan efterlevande make kommer att behålla sin enskild egendom. Ett äktenskapsförord kan alltså inte användas för att reglera hur arvet fördelas , utan endast användas för att bestämma vad som ska delas vid en bodelning.

Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap

Kvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB. Bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, tillhör första arvsklassen och är dom som i första hand ärver till lika stora delar var, 2 kap. 1 § ÄB.

Enligt huvudregel ärver efterlevande maken bara före gemensamma barn, den efterlevande maken saknar därför arvsrätt om det bara finns särkullbarn, 3 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingarna, det vill säga avkomlingarna till den först avlidne kommer därför ha rätt att få ut sitt arv direkt, 3 kap 1 § ÄB. Dina barn kommer alltså att ärva hela din kvarlåtenskap, såvida det inte finns ett testamente som anger annat, 3 kap 1 § ÄB.

Basbeloppsregel

Särkullbarnens rätt till arv kan dock komma att skjutas upp på grund av basbelopp regeln 3 kap 1 § ÄB. Bestämmelsen ger den efterlevande make rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp och i beloppet räknas även värdet av enskild egendom och egendom som efterlevande erhållit genom bodelning, arv eller testamente. Vad som eventuellt skulle saknas för att uppnå fyra prisbasbelopp, kan därför i den mån som krävs och som är möjligt, utgå från kvarlåtenskapen och från särkullbarnets arv. Vad som eventuellt tas av kvarlåtenskapen för att ge efterlevande make fyra basbelopp, räknas som arv och ger särkullbarnen rätt till efterarv när efterlevande make sedan går bort.

Särkullbarn har alltså rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnen själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Skulle du gå bort innan först, kan det alltså innebära en möjlighet för din make att bo kvar eftersom han i sådana fall ärver din kvarlåtenskap och särkullbarnens del av arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap. 2 § ÄB.

Skillnader mellan att vara sambo och att vara gift

Det finns stora juridiska skillnader mellan att vara sambo och gifta. Den största skillnaden är att sambos inte har arvsrätt efter varandra, utan det förutsätter då att man upprättar ett testamente, precis som ni har gjort. När man är gift, ärver efterlevande make enligt huvudregel. Det gäller dock inte om det enbart finns särkullbarn, eftersom de då ärver hela kvarlåtenskapen.

När ett äktenskap upplöses, genom äktenskapsskillnad eller genom ena makens bortgång, kommer även en bodelning att äga rum innan att arvet fördelas. I bodelningen mellan makar, ska enligt huvudregel all egendom, delas lika mellan parterna, i den mån egendomen inte är enskild egendom.

På grund av giftorätten, kan det alltså komma att innebära att din egendom, tillfaller din man till följd av en bodelning. Ni kan däremot genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå eller inte ingå i framtida bodelning , 7 kap. 3 § ÄktB.

Bodelning mellan sambos är däremot inte obligatoriskt. I bodelningen ingår dessutom begränsad egendom, enbart bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk.

Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamente

Eftersom du och din sambo inte har gemensamma barn, kommer det innebär det att dina barn kommer ärva hela kvarlåtenskapen efter dig vid din bortgång, även om ni skulle gifta er. Därför rekommenderar jag er att upprätta ett nytt inbördes testamente för att ni fortsättningsvis ska ärva varandra. Jag skulle även rekommendera att ni upprättar ett äktenskapsförord, exempelvis om du vill att din fastighet ska undantas från en eventuell bodelning.

Det är även möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamentstagare, din make, ska erhålla nyttjanderätt till exempelvis huset medan andra testamentstagare, dina barn, får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att dina barn ska bli ägare till en viss egendom vid nyttjanderättshavarens, din makes bortgång, se 12 kap. 2-9 § ÄB.

Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina/ era önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Paula Zackrisson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (687)
2019-04-24 Bröstarvingars skydd
2019-04-23 Fördelning av tillgångar i dödsboet
2019-04-17 Dödsbo kostnader
2019-04-09 Gravort - Har äkta maka bestämmanderätt?

Alla besvarade frågor (68164)