Innebär det någon risk för mig att köparen av min fastighet inte sökt lagfart på fastigheten?

2017-10-15 i Fastighet
FRÅGA
Jag har sålt en fastighet men köparen vägrar ännu efter snart två år att begära lagfart på sin egendom. Jag står med andra ord kvar som lagfaren ägare till den fastighet jag avyttrat. Är det någon risk förknippad med en sådan situation? Kan jag t ex råka ut för något betalningskrav om den civilrättslige (men alltså inte lagfarne) ägaren blir utsatt för någon form av utmätning. Skatteverket har registrerat det ägarbyte som skett för fastigheten. I verkets register är jag således avförd som ägare till fastigheten. Och så den andra sidan av saken. Vad har en lagfaren, men inte civilrättslig, ägare för befogenheter då det gäller den aktuella fastigheten?
SVAR

Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!



Risk med att stå kvar på lagfarten

Lagfarten innebär att du söker inskrivning av din äganderätt i fastighetsregistret. Om den nye ägaren inte söker lagfart på sitt förvärv innebär detta inte per automatik att du som säljare riskerar att stå risken för exempelvis köparens utmätning. Om köparen utsätts för utmätning så ska fastigheten utmätas om det framgår att den tillhör honom, se utsökningsbalken 4 kap. 24 §. Detta borde kunna göras ganska enkelt genom att exempelvis kontrollera ett köpebrev eller annan handling som utvisar att köpet är genomfört.

Oavsett om kronofogden kan visa på att köparen är ägare av fastigheten eller inte, borde detta inte kunna drabba dig på något sätt. Du svarar ju inte för köparens skulder och så länge du fått fullt betalt för fastigheten borde det vara helt lugnt för din del.



Lagfart ska dock sökas inom tre månader från det att köpet genomfördes (vanligtvis detsamma som den tidpunkt då köpebrevet överlämnas), se jordabalken 20 kap 2 §. Jag tolkar din fråga som att köpet är genomfört och klart (att köparen inte ska amortera på köpeskillingen) och att den nye ägaren således är väldigt sen med att ansöka om lagfart.

Inskrivningsmyndigheten, Lantmäteriet, kan vid vite (dvs ett penningbelopp) förelägga den nya ägaren att ansöka om lagfart, jordabalken 20 kap. 3 §. Ett konkret råd till dig i det avseende är att du kontaktar myndigheten för att sätta igång denna process.



Vad har den civilrättslige respektive lagfarne ägaren för befogenheter?

Den största skillnaden mellan de båda olika ägartyperna ligger i att den civilrättslige ägaren inte genom inteckning kan ta ut nya pantbrev i fastigheten. Den civilrättslige ägaren kan dock pantsätta fastigheten med de redan befintliga pantbreven, jordabalken 6 kap. 2 §. Beroende på hur belånad fastigheten är, kan detta dock vara av väldigt begränsad praktisk betydelse. Om fastigheten redan är intecknad nästintill dess fulla värde spelar det ingen större roll om den civilrättslige ägaren kan ta ut nya pantbrev eller ej.


Situationen kan också vara till nackdel för eventuella nya köpare av fastigheten när du står som lagfaren ägare av fastigheten, eftersom det kan leda till att du kontaktas av spekulanter som kontrollerat fastighetsregistret.



Jag hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga!

Lucas Cyrén
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?