Häktning efter huvudförhandling
Hej
Om man blir häktad och sedan släpps men efter ett år åtalas för brottet man var häktad för, man har sedan dess skött sig och inte gjort några brott, man har inte stört utredningen och man som sagt sköter sitt liv och sköter sitt, straffvärdet är minimum 6 månader till Max 6 år men eftersom det är en åtalspunkt, litet brott och inte stor summa. Kan man efter 16 månader man släppts ur häktet på huvudförhandlingen häktas om på nytt, om man är säker på att åklagaren också kommer att yrka på under 2 års fängelse, PS. När det brottet som man åtalas för så avtjänade man ett annat straff på fotboja men det är samma brott.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Bestämmelser om häktning finns i 24 kap. rättegångsbalken och i häkteslagen (2010:611). Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan häktas direkt efter huvudförhandlingen.
1. Häktning efter huvudförhandling
Svaret på din fråga finns i 24 kap. 21 § rättegångsbalken, där det står: "Om den misstänkte inte är häktad, får rätten förordna att han skall häktas". Av den bestämmelsen framgår det alltså att rätten kan besluta att den som döms för ett brott ska häktas efter huvudförhandlingen. Det krävs i princip att påföljden bestämts till fängelse för att detta ska kunna ske. Om du döms till exempelvis villkorlig dom eller skyddstillsyn bör häktning alltså inte komma ifråga. För att häktning ska kunna ske krävs dock att de allmänna förutsättningarna för häktning är uppfyllda.
2. De allmänna förutsättningarna för häktning
De allmänna förutsättningarna för häktning finns i 24 kap. 1 § rättegångsbalken. Det krävs att brottet kan leda till fängelse i ett år, att den som ska häktas är misstänkt på sannolika skäl (den högsta misstankegraden) och att något av de särskilda häktningsskälen är uppfyllda.
De särskilda häktningsskälen är följande:
a) Flyktrisk, det vill säga risk för att den misstänkte flyttar, reser iväg, eller på något annat sätt håller sig undan. Jag har svårt att tro att rätten kommer att anse att det finns en flyktrisk i ditt fall eftersom du hittills inte har försökt gömma dig eller liknande. Det finns inget konkret som tyder på att du kommer försöka undandra dig lagföring.
b) Risk för att den misstänkte saboterar utredningen (s.k. ”kollusionsfara”). Om du döms för brottet är ju utredningen redan avslutad och det kan därför inte finnas någon risk för att du saboterar något. Denna häktningsgrund kan med andra ord inte alls bli aktuell.
c) Risk för att den misstänkte fortsätter begå brott (s.k. ”recidivfara”). Med tanke på att du hittills under utredningen inte verkar ha begått några nya brott vore det konstigt om rätten beslutar att häkta dig på denna grund.
Utöver det ovan nämnda krävs dessutom att proportionalitetsprincipen iakttas. Denna princip finns i 24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken. Häktning får alltså inte ske om det vore onödigt eller oproportionerligt.
Utifrån det du har berättat får jag intrycket av att inget särskilt häktningsskäl bör anses vara uppfyllt. Häktning bör alltså enligt mig och utifrån det du har berättat inte ske.
(Regler om s.k. ”obligatorisk häktning” finns i 24 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken, men detta är inte aktuellt eftersom det brott som du är misstänkt för inte har ett minimistraff på över två års fängelse).
3. Rätten att yttra sig över frågan
Eftersom du inte var häktad innan huvudförhandlingen måste rätten ge dig tillfälle att framföra dina synpunkter på häktningsfrågan innan ett beslut om häktning fattas. Detta har slagits fast av Högsta domstolen i rättsfallet NJA 1992 s. 499.
4. Överklaga häktningsbeslutet
Om rätten beslutar att du ska häktas kan du överklaga häktningsbeslutet även om du inte vill överklaga domen i målet, vilket framgår av 49 kap. 5 § 6 p. rättegångsbalken. Vad överklagandet ska innehålla framgår av 52 kap. 3 § rättegångsbalken.
”Överklagandet skall innehålla uppgifter om
1. det beslut som överklagas,
2. den ändring i beslutet som yrkas,
3. grunderna för överklagandet,
4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas, när sådant tillstånd krävs, och
5. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis.”
Det krävs inte prövningstillstånd för att överklaga ett häktningsbeslut (se 49 kap. 13 § femte stycket rättegångsbalken).
5. Slutsats
Det finns som sagt en möjlighet för rätten att häkta den som döms för ett brott direkt efter huvudförhandlingen med stöd av 24 kap. 21 § rättegångsbalken, men eftersom du redan har varit häktad och därefter släppts på fri fot tror jag inte att något av häktningsskälen i 24 kap. 1 § rättegångsbalken kommer anses vara uppfyllda. Om du ändå mot förmodan skulle häktas kan du överklaga beslutet till hovrätten.
Jag hoppas att det var svar på din fråga! Om något verkade oklart får du gärna kontakta oss igen!
Med vänlig hälsning
