Förälders umgängesrätt med tonårsson
Hejsan, 2008, fick ja ensamvårdnad om min son, och hans pappa fick ta insiativ till umgänge vilket aldrig har hänt, och nu är min son 15 år och hans pappa har börjat hpra av sig, har pappan rätt till umgänge även om min don vägrar?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. föräldrabalken (FB). 6 kap. 15 § FB handlar om barnets rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor hos. Av paragrafen följer att barnet har rätt att umgås med sin förälder, och att föräldrarna gemensamt ska se till att barnets behov av umgänge med den andra föräldern tillgodoses. Av din fråga framgår dock att det inte är din son som vill träffa sin pappa utan tvärtom.
Enligt 6 kap. 15 a § kan rätten på talan av en förälder som vill umgås med sitt barn besluta om umgänge mellan barnet och föräldern. Föräldrarna kan även avtala om ett umgänge med föräldern som barnet inte bor med. Avtalet ska i så fall vara skriftligt och godkänt av socialnämnden.
Jag vill även lyfta 6 kap. 2 a § FB. Enligt den paragrafen ska barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge, och hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Eftersom din son är 15 år gammal talar det alltså för att man ska lägga stor vikt vid hans egen vilja angående umgänget.
Sammanfattningsvis ska din sons ståndpunkt i frågan vara avgörande, och det din sons pappa kan göra är att väcka talan om att få umgänge med sin son. Även i det fallet kommer domstolen se till vad som är det bästa för din son. En god idé kan vara att vända sig till kommunen, de brukar kunna erbjuda hjälp och stöd i situationer som den här. Jag kan också rekommendera att höra av sig till Lawline via mail eller telefon om du önskar ytterligare rådgivning.
Jag hoppas att jag kunnat förklara hur läget ser ut kring umgängesbestämmelserna även om jag inte kan ge ett klart svar på hur just er situation skulle bedömas av rätten. Det beror på att det är upp till domstolen hur de gör sin bedömning i varje enskilt fall.
Stort lycka till,
