Basbeloppsregeln vid testamente

Hej och tack för din fråga!

Huvudregeln då någon är gift vid dödsfall är att den efterlevande maken ärver hela den avlidne makens kvarlåtenskap (3:1 ÄB). Efterlevande makes arvsrätt omfattar då även egendom som gjorts till enskild genom exempelvis äktenskapsförord. Efterlevande ärver enligt denna huvudregel den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt vilket innebär att efterlevande kan använda och göra sig av med egendomen, men inte själv testamentera bort den. När efterlevande make sedan dör går kvarlåtenskapen till brästarvingarna. Ett testamente går dock före ovanstående huvudregel och om barnen är myndiga kommer kvarlåtenskapen att tillfalla dem direkt i enlighet med testamentet du beskriver (förutsatt att testamentet uppfyller alla formkrav 10:1 ÄB). Så här långt kan en efterlevande make alltså göras arvslös. Det finns dock ett skydd för den efterlevande som ger denne rätt till en summa av fyra gånger årets prisbasbelopp (i år 44 800 kr). Denna så kallade basbeloppsregel gäller före ett testamente (3:1 2st ÄB). Om efterlevande makens egna egendom inte når upp till 179 200 kr (4 basbelopp) efter bodelning och arvskifte - så har denne rätt att få kvarlåtenskap från den avlidne motsvarande det saknade värdet. Denna bestämmelse gäller även mot bröstarvingarnas laglott. En efterlevande står därför aldrig helt lottlös. Hoppas du fått svar på din fråga annars är du välkommen att återkomma!

Vänligen,