FrågaAVTALSRÄTTÖvrigt26/05/2007

Borgen och ogiltighetsgrunder

Hej, undrade lite om hur det här med borgen fungerar, och att "tredje man" alltid är skyddad om denne varit i god tro etc. OCh om man gått i borgen för någon under hot, gäller fortfarande skyddet för tredje man, ex. banken, och tvingas man betala ändå ?

Lawline svarar

Hej, Borgen kallas för personell säkerhet, då den är knuten till en person. Att jämföra med är t.ex. pant, vilken istället är knuten till någon lös eller fast egendom. Oavsett form eller beteckning har de samma syfte, nämligen att utgöra en säkerhet för att ett lån eller liknande blir betalt. Det är således ett förhållande med tre personer inblandade, Borgenär-Gäldenär-Borgensman. Borgenären är exempelvis en bank, gäldenären är låntagaren och borgensmannen den som ingår borgensåtagandet. Finns intresse för lagtexten bakom detta hänvisas till den ålderdomligt skrivna lagen i 10 kap Handelsbalken, se http://www.lagen.nu/1736:0123_2. Det finns olika typer av borgen, främst enkel borgen och proprieborgen. Vid en enkel borgen måste borgenären först försöka få betalt av gäldenären och endast om detta misslyckas har borgenären rätt att söka borgensmannen. Denna form ger alltså borgensmannen ett visst skydd eftersom hans ansvar endast är subsidiärt till gäldenärens, dvs. kommer i andra hand. Vad gäller proprieborgen innebär denna att borgensmannen ingår en borgensförbindelse för gäldenärens skuld som om skulden vore hans egen. Om det är fråga om en proprieborgen måste det framgå att borgen ingås ”såsom för egen skuld”. En proprieborgen ger borgenären rätt att försöka få betalt av vem han vill av gäldenär eller borgensman. Om borgensmannen tvingas betala gäldenärens skuld har han dock regressrätt, dvs. en rätt att kräva pengarna av gäldenären. Att tillägga är att ett borgensåtagande behandlas som vilket avtal som helst och behöver inte ha någon särskild form. Det innebär att ett borgensåtagande i princip kan vara muntligt. Det innebär också att de ogiltighetsgrunder som finns i avtalslagen blir tillämpliga. Detta kan bli aktuellt om borgen ingåtts under hot. I Avtalslagens 28§ behandlas situationen med råntvång, dvs. om det föreligger ”trängande fara” för den hotade. Denna situation är väldigt allvarlig och exempel är under pistolhot. I detta fall är tredje mans goda eller onda tro inte av betydelse. Den hotade behöver inte fullgöra sitt åtagande. I 29§ finns situationen då det inte är lika allvarligt som ovan men undertecknandet har ändå skett under ett ”rättsstridigt tvång”. Exempel på denna situation är tex hot om misshandel. I detta fall är tredje mans goda eller onda tro av avgörande betydelse. Om tredje man är i god tro blir borgensmannen bunden, annars inte. Mvh
Rådgivare