Kräva sina pengar då tid för betalning inte är reglerat i skuldebrevet

2016-05-30 i Skuldebrev
FRÅGA |Om man har ett skuldebrev (handskrivet )och det inte står sista betalningsdagen på, när kan man då tidigast kräva att få sina pengar?
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om skuldebrev regleras i skuldebrevslagen (SkrbL)(se här). I denna lags allmänna delar finns det en bestämmelse om när innehavaren av ett skuldebrev har rätt att få betalt om någon tid inte har avtalats med motparten. Enligt 5 § 1 st SkrbL (se https://lagen.nu/1936:81#P5S1) har innehavaren rätt att få betalt när hon eller han framställer sitt krav. Hur lång tid den som är skyldig pengar har på sig att ”skaffa fram pengarna” från dess att innehavaren har framställts sitt anspråk har diskuterats i den juridiska litteraturen. Vissa hävdar att denne har en viss tid medan vissa hävdar motsatsen. En vägledning kan vara rättsfallet NJA 1991 s 217 där en bank blev skadeståndsskyldig för att de väntade 2 timmar med att betala ut pengar från ett konto. Från detta rättsfall kan en viss slutsats dras; att det inte handlar om någon lång tid. Dock måste man alltid se till omständigheterna i det enskilda fallet vilket gör att det i ett annat fall kan handla om längre tid.Svaret på din fråga enligt ovanstående information är att du har rätt att kräva pengarna när du själv behagar om ni inte avtalat om någon tid skulden ska vara betalad. Dock kan den som är skyldig dig pengar få en viss tid på sig att ”skaffa fram” pengarna.Med vänlig hälsning

Skuldebrevets utformning

2016-02-22 i Skuldebrev
FRÅGA |HejHur utformas ett skuldebrev för en fordran jag har på mina föräldrar. Samt en fordran på min syster som skall regleras vid framtida bouppteckning för mina föräldrar?
You Jung Lee Törnqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Lag om skuldebrev (SkbrL) är den grundläggande lagen gällande skuldebrev. SkbrL innehåller inga särskilda regler om formkrav men det finns några viktiga saker att tänka på så att det blir ett giltigt skuldebrev. Den som utfärdar ett skuldebrev (i detta fall, du) kallas för borgenär medan den som har en skuld, utställaren (dina föräldrar och din syster) kallas för gäldenär. Enligt motiven till lagen skall ett skuldebrev vara en ensidig förpliktelse utan krav på motprestation och det skall handlar om en penningfordran. Skriftlighet är också viktig då skuldebrevet skall tjäna som ett bevis om skulden, vilket innebär att gäldenärens namnteckning måste finnas med. Signaturen är dessutom bra att ha.Hur skuldebrevet skall utformas beror även på vilken typ det är, löpande skuldebrev eller enkelt skuldebrev.1) Löpande skuldebrev, 11 § SkbrL: är ställt “till innehavaren” eller “till viss man eller order”. Den första är ett s.k. innehavarskuldebrev och namnger inte någon särskild borgenär utan är gällande hos den som innehar den. Även skuldebrev som inte har någon information alls om vem borgenären är skall beaktas som innehavarskuldebrev. Den andra kallas för orderskuldebrev och det krävs att en viss person pekas ut som borgenär men denna person kan senare peka ut en ny borgenär vid en eventuell överlåtelse.2) Enkelt skuldebrev, 26 § SkbrL: är ställt till viss man d.v.s. en särskild borgenär skall vara utpekad. Utöver dessa krav på hur (eventuella) borgenärer skall bli angivna är det bra att ha med den följande informationen: skuldens storlek, datum för utfärdandet, datum för när skulden senast skall regleras, gällande räntesats och amorteringsplan. Så till exempel bör du i din systers skuldebrevet nämna att skulden skall regleras vid tidpunkten för era föräldrars bouppteckning. För mer konkret hjälp med skuldebrevets utfärdandet rekommenderar jag att du tittar på Lawlines avtalstjänst som kan hjälpa dig att skapa ett skuldebrev. Med vänlig hälsning,

Upprättande av skuldebrev

2016-01-31 i Skuldebrev
FRÅGA |Hur upprättar man ett skuldebrev när man lånar av sin mamma och fler barn finns?
Anna Pieschl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Avtal kan ingås både muntligt och skriftligt, och det är ingen skillnad på dess giltighet (förutom i vissa undantagsfall som inte gäller här). Givetvis är det alltid bättre att utföra avtal skriftligen så att man har bevis på att ett avtal faktiskt föreligger, samt för de villkor som gäller. Vad gäller ditt fall är det tillräckligt att upprätta ett enkelt skuldebrev (låneavtal) för att det skall vara juridiskt bindande. Det gör ingen skillnad giltighetsmässigt vem som har upprättat avtalet. Däremot kan det vara fördelaktigare i vissa fall om en jurist formulerar avtalet, så att det inte uppstår några språkliga otydligheter som senare skulle kunna leda till en tvist. Vill du ha hjälp med att upprätta ett skuldebrev erbjuder vi på Lawline sådana tjänster, se http://lawline.se/vara_tjanster/avtal.Då får du hjälp med att upprätta avtalet samt med eventuella frågor runt omkring. Lycka till och ha en bra dag!Vänligen,

Låneavtal - formkrav

2015-10-01 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej! Vår dotter och svärson har tillsammans lånat en summa pengar av oss till en bostadsrätt. Vi har skrivit ett låneavtal mellan oss med våra underskrifter. Avtalet finns ju bara rent fysiskt hos oss fyra och min fråga är: måste också en tredje part bevittna avtalstexten eller gäller det ändå? Eller så här: vad gäller för att ett avtal av det här slaget ska gälla?
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Avtal kan ingås både muntligt och skriftligt, och det är ingen skillnad på dess giltighet (förutom i vissa undantagsfall som inte gäller här). Det finns inga formkrav på hur ett avtal ska upprättas.Givetvis är det alltid bättre att utföra avtal skriftligen så att man har ett bevis på att ett avtal faktiskt föreligger, samt på de villkor som gäller. Vad gäller ditt fall är det tillräckligt att upprätta ett skuldebrev (låneavtal) för att det skall vara juridiskt bindande. Det gör ingen skillnad giltighetsmässigt vem som har upprättat avtalet. Däremot kan det vara fördelaktigare i vissa fall om en advokat formulerar det, så att det inte uppstår några språkliga otydligheter som senare skulle kunna leda till tvist. Vill du ha hjälp med att upprätta ett skuldebrev erbjuder vi på Lawline sådana tjänster, se http://lawline.se/vara_tjanster/avtal. Ett sista tips är att ta kort på de underskrivna avtalen så att bevis finns om avtalen på något sätt skulle försvinna. Lycka till och ha en bra dag!Vänliga hälsningar,

Kontantinsats vid lägenhetsköp och skuldebrev

2016-05-09 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag och min kille har precis köpt lägenhet tillsammans, vi båda äger lägenheten 50/50 men han ligger inne med hela kontantinsatsen på 250 000 kr. Ett skuldebrev ska upprättas gällande skulden. Är det så att skuldebrevet blir på 125 000kr dvs hälften av kontantinsatsen? Mvh
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är att det råder avtalsfrihet i svensk rätt. När ni upprättar skuldebrev står det er alltså fritt att bestämma hur mycket gäldenären ska låna och vad beloppet på skuldebrevet ska uppgå till. Det avgörande är alltså vilket belopp som utfärdas på skuldebrevet (såvida ni inte muntligt kommer överens om annat belopp och att det på skuldebrevet angivna beloppet inte ska gälla, vilket torde vara osannolikt). Kommer ni överens om att skulden ska vara halva kontantinsatsen, dvs 125 000 kronor, är det fritt fram att skriva detta på skuldebrevet och således komma överens om detta genom avtal. I teorin är det förstås möjligt att inte ange exakt belopp utan att enbart skriva något i stil med ''hälften av kontantinsatsen'' eller enbart att skuldebrevet avser en skuld i samband med lägenhetsköpet. I sådant fall vill borde dock avtalet inte betecknas som skuldebrev eftersom det enligt definitionen av skuldebrev som du hittar här krävs att det ska anges ett penningbelopp. Avtalet blir i sådant läge enbart ett skriftligt avtal men likväl gällande. Den reella skillnaden blir att fordringsrättsliga regler som anges i skuldebrevslagen inte blir tillämpliga. Det är möjligt att en domstol vid avtalstolkning skulle komma fram till att det var underförstått och er gemensamma vilja att skulden skulle uppgå till hälften av kontantinsatsen, men det är på intet sätt självklart. Jag rekommenderar således att ange exakt belopp på den skuld ni önskar avtala om för att hålla allt klart och tydligt inför framtiden. Hoppas att Du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Antal vittnen vid tecknande av skuldebrev

2016-02-01 i Skuldebrev
FRÅGA |Hur många vittnen behövs på en underskrift av ett skuldbrev
Yvette Lind |Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågeställningSkuldebrev hittar du reglerat i Lagen om skuldebrevDet finns inget formkrav för att det ska närvara vittnen. Dock ur bevishänseende kan det givetvis vara en fördel för dig (eller den som innehar det som sedan åberopar det) att kunna ha stöd av ett vittne.Jag hoppas detta var till hjälp

Skuldebrevs ogiltighet vid ocker

2015-11-05 i Skuldebrev
FRÅGA |Vad krävs för att påskrivna skuldebrev skall ogiltighetförklaras pga. ocker?Vad är den eventuella påföljden för Ocker?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om ogiltighetsgrunder för avtal finns i Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Ocker är en ogiltighetsgrund som behandlas i 31 §. För att ocker ska anses föreligga krävs det att någon har begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning för att betinga sig förmåner. Vidare ska dessa förmåner stå i uppenbart missförhållande till vederlaget. Ett exempel på ocker kan vara att man köper en mycket värdefull tavla för en obetydlig summa pengar. Det rör sig med andra ord om att man medvetet vilseleder sin motpart för att betinga sig förmåner.Den som påstår att ett avtal är ogiltigt har bevisbördan för detta. Kan man bevisa att ocker föreligger kommer avtalet, d.v.s. skuldebrevet, att ogiltigförklaras. Man ska dock observera att ocker är en ogiltighetsgrund som tillämpas restriktivt, då det krävs att det rör sig om ett uppenbart missförhållande mellan förmån och vederlag.Det framgår inte av din fråga huruvida det rör sig om ett enkelt eller löpande skuldebrev, inte heller om skuldebrevet överlåtits från en borgenär till en annan. Bestämmelser om skuldebrev finns i Lag (1936:81) om skuldebrev. Avseende ocker kan nämligen gäldenärens invändningsrätt gentemot borgenären skilja sig beroende på om det rör sig om ett enkelt eller ett löpande skuldebrev. Vad gäller ett enkelt skuldebrev som överlåtits till en ny borgenär kan gäldenären alltid åberopa ocker mot denne, oavsett om förvärvaren varit i god eller ond tro vid förvärvet, se 27 §. För löpande skuldebrev som överlåtits från en borgenär till en annan ser situationen lite annorlunda ut. Enligt 15 § kan en gäldenär inte göra gällande att ocker föreligger om den nya borgenären förvärvat skuldebrevet i god tro, d.v.s. varken känt till eller haft skälig anledning till misstanke om att denna ogiltighetsgrund varit för handen. Observera att det krävs att en överlåtelse har skett för att invändningsrätten eventuellt ska gå förlorad. Eftersom du inte skriver något om att skuldebrevet skulle ha överlåtits utgår jag från att så inte har skett. Gäldenären kan således få skuldebrevet ogiltigförklarat om denne kan bevisa att ocker förelegat, något som i och för sig kan vara svårt att bevisa. Ytterligare påföljder vid ocker stadgas i Brottsbalk (1962:700). I 9 kap. 5 § sägs att för den som gör sig skyldig till ocker är straffet böter eller fängelse i högst två år. Rör det sig om ett grovt brott är straffet fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga! Undrar du något mer eller om du vill att jag ska förtydliga något i mitt svar, är du välkommen att skriva igen!Med vänliga hälsningar,

Dödsbo och inkrävande av fordring

2015-09-05 i Skuldebrev
FRÅGA |HejMin fråga är: kan min mamma skriva in sitt barnbarns privata skuld till henne, i ett testamente? Att det ska betalas omgångende till hennes dödsbo, om skulden ej är betald innan?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Det är helt enkelt så att en fordran inte försvinner i och med en persons död. Istället går fordran över till dödsboet, som kan kräva in skulden på precis samma sätt som den avlidne kunde ha gjort. Det ger dock inga ökade möjligheter att kräva in skulden att skriva in den i testamentet på det sätt du beskriver. Naturligtvis är det däremot bra att ha skulden skriftligt, så jag skulle föreslå att din mamma och ditt barnbarn skriver ett skuldebrev. Det som måste stå med i ett skuldebrev är i princip bara vem som är skyldig pengar, hur mycket det rör sig om och eventuellt förfallodatum. Finns inget förfallodatum - om man inte har bestämt när skulden skall betalas - kan ett skuldebrev krävas in när som helst (se här)!Ett skuldebrev kan för övrigt till och med gå i arv. Beroende på hur skuldebrevet är formulerat gäller lite olika bestämmelser när ett skuldebrev överlåts. Jag rekommenderar att du läser svaret på denna fråga.Hör gärna av dig igen om det är något mer du undrar!Hälsningar,