Kristine Erlandsson |Hej! En näringsidkare får inte tillämpa oskäliga avtalsvillkor gentemot konsumenter, för beskrivning se http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngCategoryId=1818&lngArticleId=4554 Du är näringsidkare och dina elever är konsumenter under förutsättning att de betalar och går kursen som privatpersoner. Lagstiftning som ska beaktas är Avtalsvillkorslagen, se http://www.lagen.nu/1994:1512 samt Avtalslagen, främst 36§, se http://www.lagen.nu/1915:218 Lycka till

Jesper J Silow |Hej! Det finns inget enhetligt svar på din fråga, då interna föreningsregler inte är detaljreglerade i lag. Vad som kännetecknar reglerna är att medlemmarna fritt kan bestämma hur de vill att föreningen skall styras genom vanliga demokratiska beslut, vanligtvis genom upprättande av stadgar eller liknande. Om er ordförande har stämt i föreningens namn utan de andra medlemmarnas godkännande måste det konstateras om det ligger under hans kompetens. Om Ni inte har några stadgar som reglerar ordförandens kompetens, har jag svårt att tro att han kan föra föreningens talan på detta sätt. Frågan kompliceras ytterligare av att Ni förklarar att ordföranden har stämt ett annat organ i föreningen. Jag skulle gärna vilja besvara Er fråga mer detaljerat, men om Ni vill vara så vänlig att kompletera med information om huruvida Ni har stadgar och hur besluten vanligtvis fattas. Återkom vänligen med denna information. Mvh

Oscar Björkman |Montrealkonventionen reglerar transport av passagerare, bagage och transport av varor. I luftfartslagen 9 kap 2 § (se http://lagen.nu/1957:297#K9P2) gäller vissa delar av konventionen som lag i Sverige. De för din fråga relevanta artiklarna i konventionen är artikel 17, 22 och 49 (konventionen kan du hitta http://www.jus.uio.no/lm/air.carriage.unification.convention.montreal.1999/doc), samtliga dessa artiklar gäller som lag i Sverige. I artikel 17 stadgas när ersättning för bagage ska utgå. I artikel 22 nämns de beloppsgränser som du nämner. I konventionen anges de i ”special drawing right” (SDR). Detta är ett system som IMF använder sig av och är en enhet som bygger på värdet av ett antal valutor, exempelvis yen, pund och US-dollar (för mer info se http://www.imf.org/external/np/exr/facts/sdr.HTM). I artikel 49 i konventionen stadgas att avtal som reglerar konventionens tillämpning eller modifierar artiklarna inte är juridiskt bindande.Med vänlig hälsning

Andreas Heed |Hej! Det finns två olika typer av skuldebrev som kan användas vid penninglån. Dessa olika typer utgörs av enkla och löpande skuldebrev. Ett enkelt skuldebrev formuleras så att gäldenären skall betala skulden till en viss namngiven borgenär. Detta innebär att skuldebrevet inte är avsett att överlåtas till ny borgenär (möjlighet till överlåtelse finns dock). Ett enkelt skuldebrev kan t.ex. utformas på följande sätt: ”Till NN betalar jag 10 000 kr senast den 30 juli 2006. 8000 kr avser återbetalning av lån och 2000 kr utgör ränta beräknad från och med den 5 maj 2005.” Ankeborg den 5 Maj 2005 _______________________ XX Ett löpande skuldebrev är avsett att kunna överlåtas. Lagen erbjuder två typer av löpande skuldebrev i form av s.k. ”orderskuldebrev” och ”innehavarskuldebrev”. Ifråga om orderskuldebrev skall överlåtelsen skrivas direkt på skuldebrevet. Denna typ av skuldebrev utformas på samma sätt som det ovan angivna exemplet med skillnaden att man skriver: ”Till NN eller order betalar jag…” Ett innehavarskuldebrev gäller i innehavarens hand och behöver därmed inte överlåtas genom ett skriftligt överlåtelseavtal. Meningen blir då: ”Till innehavaren betalar jag…” Vilken typ av skuldebrev man skall välja är beroende av olika faktorer. Vill borgenären ha ökade möjligheter att omsätta skuldebrevet används någon form av löpande skuldebrev. Som gäldenär är det fördelaktigt att skriva på ett enkelt skuldebrev då du inte är skyldig att betala till en ny borgenär om inte denne kan styrka avtal om överlåtelse. Vid löpande skuldebrev kan du lättare bli skyldig att betala en gång till om du t.ex. betalt till en ny borgenär utan att skuldebrevet är överlåtet på rätt sätt. Mvh

Fredrik Jorstadius |Hej! Grundregeln i avtalsrätten är att avtal skall hållas. Det som gör din situation lite besvärlig är att ert avtal är muntligt. Detta föranleder en hel del bevistekniska svårigheter. Då jag inte har någon direkt information om vad som avtalades kan jag egentligen inte ge ett jättebra svar på din fråga men bör ändå kunna säga följande. Om avtalet skall löpa utan någon tidsbegränsning eller att ert affärsmässiga förhållande har förändrats kan omständigeter såsom att ni inte längre samarbeter föranleda en ev. jämkning av avtalet enl. 36 § AvtL Detta skulle i princip kunna innebära att din ersättning minskas eller utgår helt beroende på hur situationen och avtalet ser ut. Notera dock att möjligheten att använda denna paragraf helt styrs av hur avtal och liknande omständigheter ser ut, Detta förusätter även att ni kommer överens om att avtalet inte skall gälla eller att han går till rätten för att jämka avtalet. Gäller avtalet har du rätt till din ersättning så länge du kan bevisa att avtal verkligen föreligger och vad ni faktiskt avtalat. Eftersom ni muntligen avtalat om ersättning mm kan, som jag nämnt innan, det föreligga svårigheter att bevisa vad ni avtalat. Om du inte kan visa att ett avtal kommit till stånd blir det mycket svårt att kräva din fd. kompanjon på några pengar. Hoppas att svaret hjälper dig på traven annars får du höra av dig igen. Lycka till! Mvh

Michael Witting |Det gör delägarna tillsammans enligt 15 § samäganderättslagen, se http://lagen.nu/1904:48_s.1, om inte annat har avtalats dem emellan.

Sandra Bolle |Hej! Huvudregeln i svensk rätt är att avtal skall hållas. Om du som köpare vill häva köpet utan ev. skadeståndsanspråk mot dig krävs att du har giltiga skäl, t.ex. att säljaren gjort sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott. Om du så att säga "bara" ångrat dig så har du tyvärr inte rätten på din sida utan kan komma att bli ersättningsskyldig gentemot säljaren. Hör gärna av dig om du har fler frågor! Vänligen

Joel Laack |Lag om samäganderätt är tillämplig (SamL). (Lagtexten finner du här http://lagen.nu/1904:48_s.1 .) Lagen är dispositiv och kan alltså sättas ur spel helt eller delvis genom avtal som upprättas mellan ägarna till det samfällda godset. Enligt lagen finns ingen rätt att köpa ut övriga ägare. Om alltså ingen sådan är avtalad saknas en sådan möjlighet. För förfoganden över godset krävs i princip samtliga ägares samtycke. (2 §) 6 § SamL stipulerar en rätt för varje delägare att, om den så önskar, ansöka om att godset för gemensam räkning försäljs på offentlig auktion. I brist på avtal som säger annat får i övrigt endera part förfoga över sin del som vilken förmögenhetstillgång som helst, utan att annan delägare har något att säga till om.