Frågor & Svar

Hej Vi är i omvänd situation som står om träd och granar. Vi är grannen som har en granne som trotts påstötningar och kontakt med kommunen sågar de inte bort sina grenar som nu efter 10 år hänger mer än 5m in över gränsen och över vårt hus. Det är ca 10-12 granar ca 20 m höga och även ett stort antal lövträd. Hur och vad kan vi göra? Ni skriver att skadestånd kan utkrävas om träden skadas eller dör. Det är ju för oss en omöjlighet att vara säkra på innan vi ev. sågar ner grenarna. Träden savar kåda och barr i stora mängder som gör att den del av tomten är berörd är obrukbar och gör att vi berörs av en massa extra arbete för att hålla rent.

En granne har begärt ombildning av en delägarförvaltning till en samfällighetsförvaltning. Lantmätaren har hållit ett möte där antalet röstberättigande och antalet fullmakter inte kontrollerades eller registrerades. Vid frågan om ombildning skulle ske blev det total tystnad, alltså ingen klar majoritet med JA röster. Lantmätaren har skrivit ett protokoll för mötet som påstår att ombildnings frågan besvarades genom acklamation vilket inte var fallet. Protokollet har inte delgivits de berörda fastighetsägarna och jag var tvungen att be lantmätaren om ett exemplar av protokollet. Till protokollet finns en deltagarlista som inte stämmer med varken antalet närvarande eller de fullmakter som fanns. Det finns inte heller någon förklaring till varför det är så viktigt att ombilda. Har inte lantmätaren struntat i både paragraf 20 och 22 rörande bildning av samfälligheten i lagen om förvaltning av samfälligheter? I så fall måste man överklaga lantmätarens beslut och hur gör man detta?

hej jag undrar om jag kan be min hyresgäst att flytta ut och ge honom 30 dagar att flytta ut?

Min fråga gäller VAD som kan regleras och om framtida villkor kan ställas i ett skriftligt avtal om tillstånd till uppförande av komplementsbyggnad nära tomtgräns (<4,5meter)? Jag förutsätter att man kan ställa krav på utförandet/utseendet, storlek och placering.

Kan man ta med villkor i avtalet för under vilka förutsättningar komplementsbyggnaden måste tas bort? Såsom t.ex. att den får stå nära tomtgräns såvida grannen inte i framtiden bygger en altan som går in i 4,5meterszonen? Eller, kan man ställa villkor i tiden, såsom att den får stå där i 10 år, sedan krävs ett nytt avtal för att den ska få stå kvar? Om man INTE får ha villkor i avtalet om borttagande av komplementsbyggnaden, känns det som man GER något men inte kan FÅ något tillbaka (annat än att be om direkt ekonomisk ersättning för att ge sitt medgivande). Vad är i så fall tanken bakom avtalen egentligen?

Hur bär man sig åt om grannen efter en tid avviker från den utformning av komplementsbyggnaden som man kommit överens om i avtalet?

Ang Jordabalken och frågan om rot och gren som tränger in på grannes tomt. Kan jag få exempel på vad som avses med "olägenhet" som anges i lagtexten. Två ståtliga ekar, över hundra år gamla, retar min granne som klagar på löv och pinnar som faller på min grannes tomt. Ekarna fanns där i all sin prakt när grannen köpte huset. Några grenar hänger över till grannens tomt. Men inte närmare huskroppen än 12-15 m. Jag utgår från att detta prövats i domstol tidigare. Är väl bekant med Jordabalken så det är exempel på vad domstolen angivit som "olägenhet" resp avfärdat jag är intresserad av.

Med vänlig hälsning B-O

Hej. Vi bor i ett radhusområde om ca 125 hushåll. 22 hushåll har gjort en tillbyggnad på ca 20 kvm. Då får man ett till sovrum och ett allrum. Utbyggnaden är standard i området och följer ett visst standard utseende. Vi har nu skickat in en bygglovsansökan på samma typ av utbyggnad men då hävdar kommunen att detaljplanen är överbyggd. Det visar sig att det Från början var "först till kvarn principen" för att få sitt bygglov. Inga nya tillbyggnader har sedan tillkommit på många år pga detta tills för 3 år sen då två hushåll i radhuslängan bredvid lyckades överklaga och få ett tillfälligt bygglov i väntan på att detaljplanen var klar. Kommunen menade då att man skulle se över detaljplanen. Nu visar det sig att man inte får ge tillfälliga bygglov på permanenta tillbyggnader så kommunen gjorde om dessa två till permanenta bygglov. Vi gick i tron om att detaljplanen i området var klart och vi anlitade arkitekt, beställde nybyggnadskarta från kommunen på dryga 6000kr, fick arkitekten att ta fram ritningar och vi tog ett lån på huset för att finansiera detta. Vi fick avslag då detaljplanen var överbyggd. De två förra utbyggnaderna var inte korrekt beslutade, kommunen hade gjort fel. Så klart tänker de inte göra fel igen så därför kommer de avslå vår ansökan. Efter möte med kommunen där jag försökte hävda likhetsprincipen så lutar de sig på plan- och bygglagen. Däremot säger dom att vi kommer få bygga ut med tiden eftersom man kommer se över detaljplanen på flertalet liknande områden i men vi får vänta. Enligt dom tar det ca 2 år att få färdigt en sådan detaljplan i ett område och då är vårt område inte i närheten på nästa inplanerade område att se över. Med andra ord kommer vi inte få denna möjlighet inom nära tid. der känns så fel att få veta att vi kommer få bygga ut men inte nu och man kan inte säga när. När det blir aktuellt kommer det vara försent. Vi har än inte fått något beslut formellt men det på gång. Däremot rekommenderar dom att vi istället gör en attesfalls tillbyggnad på 15 kvm (vi skulle bygga ut 23 kvm) men det kommer inte lösa våra behov då vi inte kommer lyckas skapa 2 vettiga sovrum med de vinklar och vrår som ställer till det. Fånigt att få bygga ut 15 kvm och inte 23kvm. Så jag får alltså bygga lite även fast det är överbyggt. Märkligt! Nu är frågan hur vi ska gå till väga? Ska vi undvika att överklaga beslutet? Vad har vi för chanser att få ett bygglov trots allt? Vi vill inte gå vidare i processen och förlora mer pengar om chanserna är osäkra. Jag kan känna att man skulle fått en signal av kommunen redan när vi beställde nybyggnadskartan, då hade vi aldrig gått så långt som vi gjorde. Jag får i det här fallet också skylla på min okunskap i området. Kan vi hävda likhetsprincipen i kommunallagen? Hur tungt väger den lagen i frågan. Det är plan-och bygglagen som står mot kommunallagen.

4 syskon äger en fritidsfastighet tillsammans. Ett av syskonen vill sälja fastigheten. Ett av syskonen vill inte sälja. Två av syskonen vacklar. Kan det syskon som vill sälja fastigheten framtvinga en försäljning på marknadsvillkor, och om nu detta är möjligt, hur förfar man vid en sådan försäljning? Det finns inga avtal om hur en försäljning ska gå till. Det syskon som vill sälja, har för 5 år sedan skriftligt föreslagit en försäljning inom 5 - 7 år, men ingen av de övriga har reagerat. egentligen, och inget syskon har skriftligt motsagt en försljning

Hej, jag och min sambo äger ett hus tillsammans, jag äger 75% och han 25%, vi har en konfliktfylld separation. Jag har skaffat en ny lgh pg av att jag och barnen måste må bra. Nu vägrar han sälja huset. Vad är det som gäller? Vi är sambo men kan han vägra sälja huset? Om jag nu flyttar, vilka regler gäller för kostnader för huset etc.

Min granne har tagit bort flera grenar från en gran och en tall som står på min tomt. Grenarna hängde över på hans sida. Detta gjorde han utan att talat med mig och dessutom en dag då jag inte var där. Han har också gjort det på ett sådant sätt att båda träden är helt förstörda utseendemässigt. Nu till mina frågor får han göra detta? Kan jag kräva skadestånd? Vem skall transportera bort de avsågade grenarna? Tacksam för svar och råd.

Hej. Mitt hus gränsar till ett dagis som drivs av kommunen. Kommunen har för länge sedan planterat en nyponhäck som spridet sig in på min tomt, jag har varit i kontakt med kommunen och sagt att jag vill att de tar bort den (gräver upp). Den är gammal och eftersatt. Kvinnan jag talat med på kommunen menar på att det är mitt eget ansvar att ta bort det som sppridet sig till min tomt. Jag betvilar att det är så och skulle behöva juridisk rådgivning i detta.

Med vänlig hälsning