Strikt hundägaransvar och skadestånd för vårdslös hantering av råttgift

2011-04-11 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Jag har en fråga om hund, strikt hundägaransvar och BrB 13:8. Om en hund får i sig råttgift på ett hotellrum (råttgift fanns under sängen, skyltning saknades) är det enbart hundägarens ansvar eller kan även hotellets ägare göras ansvarig? I detta fall blev det dyra veterinärvårdsräkningar som hundägaren har betalat och hotellägaren hävdar strikt hundägaransvar. Anmälan i enlighet med BrB 13:8 känns som annan fråga, att göra anmälan mot hotellägaren leder ju inte till betalning av räkningarna, dock har jag inte hittat några rättsfall alls där lagrummet tillämpats eller har jag fel?
Jimmy Mikaelsson |Hej! Till att börja med vill jag förklara vad strikt hundägaransvar innebär. En hundägare bär enligt 19 § lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter ( https://lagen.nu/2007:1150 ), ett strikt skadeståndsansvar för de skador hundägarens hund orsakar. Att ansvaret är strikt, betyder att det inte krävs att ägaren har haft uppsåt att skada eller har varit oaktsam, för att hundägaren ska vara ansvarig för den skada hunden orsakar. Det strikta hundägaransvaret betyder alltså att en hundägare alltid är skadeståndsansvarig om hundägarens hund orsakar skada. Det strikta hundägaransvaret avser alltså *skada som hunden orsakar*. Det betyder inte att hundägaren inte kan utkräva skadestånd av den som orsakar skada på hunden. Det hotellägaren hävdar är alltså fel. Skadan på hunden är en sakskada och hotellägaren kan hållas ansvarig för skadan på hunden om han uppsåtligen eller av oaktsamhet har vållat skadan, se 2 kap. 1 § Skadeståndslagen (SkL) ( https://lagen.nu/1972:207 ). Jag tolkar din fråga som att det står klart att hunden insjuknade på grund av råttgiftet. Därför finns ett orsakssamband mellan hotellägarens utplacering av giftet och hundens insjuknande. Nästa steg blir då att göra en bedömning huruvida hotellägaren har varit oaktsam i sin hantering av råttgiftet. Vid en oaktsamhetsbedömning jämför man hotellägarens beteende med ett beteende hos en normalt aktsam människa. Vid hantering av råttgift, som är en biocid, har det i lag angivits vissa riktlinjer. För att bedöma hur en normalt aktsam människa beter sig i en liknande situation går det att hämta stöd från dessa riktlinjer. Dels finns riktlinjer angivna i Miljöbalken ( https://lagen.nu/1998:808 ) och dels i Förordning (2000:338) om biocidprodukter ( https://lagen.nu/2000:338 ). Av bestämmelserna i dessa lagar, följer att biocider ska användas med stor försiktighet och att all spridning av biocider, ska ske på ett sätt som är så säkert som möjligt för omgivningen. T ex kanske en normalt aktsam människa hade satt upp varningsanslag som meddelade att råttgift var utlagt ( Stöd för detta finns i en publikation som Socialstyrelsen har utgett: ”Bekämpningsmedel och skadedjur”. Den behandlar hanteringen av bekämpningsmedel. I publikationen anges att en säkerhetsåtgärd som ska vidtas vid användande av råttgift, är att sätta upp varningsanslag , se publikationen på: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10949/2002-110-3_20021104.pdf ) och en normalt aktsam person hade kanske placerat giftet så att det var oåtkomligt för barn och husdjur. Jag kan inte med säkerhet säga huruvida hotellägaren kan anses ha varit oaktsam och hur utgången skulle bli i en eventuell rättegång. Dock talar mycket för att hotellägaren kan anses ha varit oaktsam. Bl a den stora potentiella faran han framkallade för gäster med barn och husdjur, genom det sätt han hanterade råttgiftet på och de små åtgärder som hade krävts för att minska risken för skada. I praxis går även att hitta exempel på att skadestånd har utdömts då råttgift har utplacerats på ett oaktsamt sätt och skada har uppkommit på hund, se NJA 1951 not A 23. Det torde alltså finnas en chans att med framgång kunna utkräva skadestånd av hotellägaren. De poster hundägaren då kan få ersättning för återfinns i 5 kap. 7 § SkL. Normalt utgår inte reparationskostnader som överstiger sakens värde. Genom rättsfallet NJA 2001 s 65 ( https://lagen.nu/dom/nja/2001s65 ) har dock HD slagit fast att veterinärkostnader för sällskapsdjur är ersättningsgilla även om kostnaderna överstiger djurets värde, förutsatt att det var motiverat att vårda djuret. D.v.s. utgår skadestånd så kan hundägaren få ersättning för alla veterinärkostnader som hundägaren har betalat. Vad gäller 13 kap. 8 § Brottsbalken (BrB) ( https://lagen.nu/1962:700 ), så har lagrummet prövats i RH 1999:85 ( https://lagen.nu/dom/rh/1999:85 ). I Rättsfallet bedömdes dock inte gärningen som förgöring (13 kap. 8 § BrB) eller vårdslöshet med gift ( 13 kap. 9 § BrB), utan som djurplågeri (16 kap. 13 § BrB). Jag tror dock inte att hotellägaren kan dömas till ansvar för förgöring, då det krävs att hotellägaren hade haft uppsåt att framkalla fara, för att det lagrummet skulle kunna tillämpas. Eventuellt går det att bevisa vårdslöshet hos hotellägaren och fälla honom till ansvar för vårdslöshet med gift ( En person dömdes till ansvar för motsvarande brott, enligt 1864 års strafflag i NJA 1959 s 254. ). För att hotellägaren ska kunna dömas till ansvar för någon av gärningarna, krävs dock att han ska anses ha framkallat *allmän fara* genom att placera gift under sängen. Med allmän fara menas att faran hotar en stor och obestämd krets. Huruvida han genom att lägga råttgiftet under sängen, kan anses ha framkallat ett konkret hot för en stor och obestämd krets går att diskutera. Jag kan dock inte utifrån informationen i frågan göra någon närmre straffrättslig bedömning av hotellägarens ansvar. Med vänliga hälsningar

Ansvar för annans barn

2011-03-27 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Om grannarnas barn åker i vår skateramp på vår tomt är vi då skyldiga om en olycka händer?
Elin Schmid |Hej! Svaret är nej, ni kan inte bli ansvariga vid en eventuell olycka. Huvudregeln är att det är föräldrarna som ansvarar för sina egna barn. Vidare finns det inget utrymme i svensk skadeståndsrätt för att betrakta er som skadevållare. Med vänlig hälsning

Skadeståndstalan mot fastighetsägare som har ansvar för snöröjning

2011-03-06 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Angående fastighetsägares ansvar vid snöröjning. Jag har läst Lag 1998:814. Min fråga är: Om snöröjning trots lagens föreskrifter inte har gjorts på fastighetsägares tak vilket har fått konsekvensen att nedfallande snö och is har gjort skada på annans egendom, t.ex. en bil parkerad under ett tak. Vad gäller kring ersättning till bilägaren?
Emelie Gärde |Hej! Om skada uppkommer på annans egendom på grund av nedfallande snö och is har den skadelidande möjlighet att föra en skadeståndstalan mot den person som påstås vara vållande för skadan. 2 kapitlet 1 § Skadeståndslagen stadgar att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar sakskada skall ersätta skadan. Som huvudregel gäller att skadeståndsansvar endast uppkommer då skada vållats genom aktivt handlande. Skadeståndsskyldighet kan dock föreligga även genom underlåtenhet att handla om det föreligger en handlingsplikt vilket det således kan föreligga enligt Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning som du har hänvisat till. Om personen ifråga har underlåtit att göra det som föreskrifterna åligger honom/henne medför inte det per automatik att denne betraktas som vårdslös och därmed skall anses vara skyldig att utge skadestånd. Vid bedömningen om en person har varit vårdslös eller ej ser domstolen till en mängd omständigheter i det enskilda fallet. Domstolen beaktar bland annat de föreskrifter som kommunen utgivit avseende snöröjning, riskinsikten hos fastighetsägaren, den eventuella skadans typ och omfattning, tänkbar kostnad som kan föreligga för fastighetsägaren för att förebygga skadan och så vidare. Rätten försöker således att utreda vilken aktsamhetsstandard man kan begära av en person i fastighetsägarens ställning. För att en person skall bli skadeståndsskyldig krävs det vidare att det föreligger ett orsakssamband mellan handlandet/underlåtenheten och skadan som uppkommit. Vid sakskada kan den skadelidande få ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, annan kostnad till följd av skadan samt inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet i enlighet med 5 kapitlet 7 § Skadeståndslagen. Grundprincipen som gäller är att den skadelidande genom skadeståndet skall försättas i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade inträffat. I första hand råder jag de berörda parterna att försöka komma överens om eventuell ersättning utanför rättssalen då en rättegång är både tidskrävande och kostsam. Länk till Skadeståndslagen: http://lagen.nu/1972:207 Länk till Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning: https://lagen.nu/1998:814 Med vänliga hälsningar

Skadeståndsgrundande händelse på trottoaren?

2010-10-31 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej. Min väninna gick på trottoaren för en veckor sen och hon råkade stöta till en cyklist som tappade kontrollen över cykeln och for rakt ut i gatan och åkte på en bil, bilen fick några bucklor och bilföraren slog i huvudet i ratten och fick mindre skador. Till följd av denna händelse så åkte bilen bakom in i bilen med bucklorna och fick skador på bilen. Nu är hon jätte orolig för att hon ska bli skadeståndsansvarig! får verkligen cyklister cykla på trottoaren? Och är det så att hon kommer bli ansvarig för dessa skador på bilarna? tacksam för snabbt svar Mvh
Rickard Malteskog |Hej! Jag hoppas verkligen att cyklisten klarade sig utan skador... Din beskrivning av händelsen påminner om övningsexempel man får i juristutbildningen angående skadeståndsrätt. Olyckan handlar om utomobligatorisk skadeståndsskyldighet då något kontraktsförhållande saknas mellan personerna ifråga. Skadeståndslagen blir då aktuell. Skadeståndslagen 2 kap 1 § tar upp frågan om skadeståndsansvar vid person- och sakskada, sehttps://lagen.nu/1972:207. För ansvar enligt skadeståndslagen ska följa krävs att de objektiva och subjektiva förutsättningarna är uppfyllda. Den objektiva förutsättningen är i detta fall att skada har uppkommit (bucklor i bilar och huvudskador) och att det finns någon som kan tänkas vara ansvarig för att skada har uppkommit (din väninna och/eller cyklisten). Denna förutsättning är uppfylld. Nästa förutsättning är den subjektiva. För att ansvar ska följa måste skadan ske uppsåtligen eller av vårdslöshet. En ren olyckshändelse medför inte ansvar enligt skadeståndslagen. Frågan är om din väninna genom vårdslöshet (culpöst) orsakat skadan? För att bedöma detta använder man sig av s.k. normbedömning. I detta fall handlar det om hur väninnan betedde sig i trafiken utifrån gällande trafikregler och iakttagande av den försiktighet som är normal ibland människor som vistas på trottoaren. Om cyklisten inte får cykla på trottoaren minskar detta antagligen risken för att din väninna handlat culpöst och eventuellt blir han skadeståndsansvarig för det senare händelseförloppet. Det är osäkert om den subjektiva förutsättningen är uppfylld. Din väninna verkar mer av olyckshändelse ha orsakat att cyklisten tappat kontrollen på cykeln. Att reda ut om cyklisten får eller inte får cykla på trottoaren är relativt enkel i det faktiska fallet. Domstolen kollar skyltningen på trottoaren och eventuella kommunala ordningsföreskrifter, de avgör om man får eller inte får cykla på trottoaren. Skadeståndsansvar förutsätter ochså att det föreligger kausalitet mellan skadegörarens beteende och skadan. I allt för slumpmässiga förhållanden kan skadestånd utebli för att man omöjligt kan förutse verkningarna av en skadeståndsgrundande händelse. Det saknas adekvat kausalitet. I ditt fall saknas eventuellt adekvat kausalitet angående bilen som körde in i den andra bilen och föraren som fick skador i den första bilen. Bilen bakom borde hunnit bromsa och föraren i bilen framför borde kanske ha haft bilbälte på för att minska risken för personskador. Försäkringsrätten fångar upp de flesta skadeståndstvister som äger rum, antagligen blir det också så i detta fall. Med vänlig hälsning Rickard Malteskog

Ersättning vid sakskada

2011-03-30 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Strax innan vintern satte vi upp ett nytt staket för våra djur. Enligt våra undersökningar är det av högsta kvalitet och styrka. Ett angränsande hus har rättigheter att använda en väg på vår egendom i syfte att tillträda sitt hus och de är de enda som använder och underhåller vägen. Vårt nya staket placerades cirka en meter från vägen. Under vintern har våra grannar plogat vägen samt regelbundet dumpat snö ovanpå staketet och dessutom verkar det som om traktorn kört in i staketet. Våra grannar har möjlighet att placera denna snö på sitt egna staket på andra sidan av vägen och gjorde så ibland. Nu när alla snö har smält, ser vi allvarliga skador på stängsel som beräknas kosta flera tusen kronor. Vi har kvitton på stängslet samt fotografier som dokumenterar skadan. Har vi laglig rätt att kräva ersättning för skada?
Martina Blomberg |Hej, Enligt 1 kap 1 § Skadeståndslagen (SkL) är lagen dispositiv. Detta innebär att om det finns andra regler som reglerar den uppkomna situationen eller om det finns ett avtal som säger vad som skall gälla mellan parterna i den uppkomna situationen så gäller dessa framför SkL. se https://lagen.nu/1972:207#K1P1S1 Följande svar utgår från att detta är ett utomobligatoriskt förhållande, alltså att ni inte har något avtal som reglerar hur eventuell skadeersättning vid användandet av vägen skall betalas och av vem. 2 kap 1 § säger att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en sakskada skall ersätta skadan https://lagen.nu/1972:207#K2P1S1 5 kap 7 § SkL säger att skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för 1. sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, 2. annan kostnad till följd av skadan, 3. inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet. För att skadestånd skall komma ifråga måste följande vara uppfyllt; - en skada - i ert fall en sakskada - vållande - i ert fall en handling, att lägga snö på staketet - adekvat kausalitet - det ska objektivt gå att förutse att handlingen som vållat skadan faktiskt skulle leda till skadan ifråga, det skall alltså finnas ett förutsebart samband mellan handlingen och den uppkomna skadan. - uppsåt eller vårdslöshet - För att skadestånd ska kunna komma ifråga måste minst oaktsamhet kunna fastställas. Det är detta sista steg som oftast är det svåra att bedöma i skadeståndsmål. Det är alltså svårt att bedöma detta utifrån informationen i frågan. Om vi förutsätter att uppsåt inte har förelegat hos era grannar är det alltså en bedömning av huruvida de agerat vårdslöst som skall göras. Utgångspunkten för denna bedömning är om grannarna kunnat agera på annat sätt för att undvika att skadorna på staketet uppkom, t.ex. lägga snön på ett annat ställe. När man gör denna culpabedömning tittar man på risken för att en skada skulle uppkomma, den sannolika skadans omfattning, möjligheten att förebygga skadan samt riskinsikten (insikten om att en skada skulle kunna uppkomma). Sedan gör man en helhetsbedömning av dessa faktorer för att avgöra om era grannar borde agerat annorlunda än de gjort för att undvika skadan. Kraven på att era grannar skulle agerat annorlunda blir högre ju högre sannolikhet för skada det är och ju större insikt om detta de måste/borde haft utifrån omständigheterna. Det är svårt att utifrån informationen i frågan avgöra huruvida era grannar orsakat denna skada uppsåtligen eller av vårdslöshet. Detta är en bedömning som måste göras från fall till fall. Skulle era grannar anses ha agerat vårdslöst och därigenom orsakat skadan på ert staket blir de alltså skyldiga att reparera eller ersätta er för sakskadan enligt 5 kap 7 § SkL. Det bästa är troligtvis att försöka nå enförlikning/lösning med era grannar. Om frågan skulle komma att avgöras vid en domstol skall ni komma ihåg att det är ni som ska bevisa att era grannar orsakat skadan genom vårdslöshet eller uppsåt enligt kriterierna ovan. Stort lycka till!

Fastighetsägares skadeståndsansvar för snöras som åsamkar skada på egendom

2011-03-15 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Vi bedriver hästverksamhet o hade i januari en hästägare, som trots uppmaning att flytta sin bil från stallplan (inte där man brukar parkera)där det fanns risk f att snö kunde falla ned, stod kvar, snö föll ned o skadade hennes bil.Nu kräver hennes försäkringsbolag skadestånd (regress) från oss. Vad gäller?
Jimmy Mikaelsson |Hej! Hästägarens skada på bilen är en sakskada. För att försäkringsbolaget ska kunna kräva er på skadestånd, krävs att ni uppsåtligen eller av vårdslöshet har vållat skadan, se 2 kap. 1 § Skadeståndslagen (SkL)(https://lagen.nu/1972:207). Enligt huvudregeln kan skadeståndsansvar enbart utkrävas om skada har vållats genom aktivt handlande. När det föreligger en handlingsplikt, kan dock underlåtenhet att handla medföra skadeståndsansvar. T ex om stallplan skulle komma att ses som en offentlig plats, så har ni som fastighetsägare enligt 3 kap. 3 § Ordningslagen (OL) (https://lagen.nu/1993:1617), skyldighet att utan oskäligt dröjsmål undanröja snö och is som kan rasa från byggnader och skada personer och egendom. Vad som räknas som offentlig plats framgår närmre av 1 kap. 2 § OL. Är stallplan där bilen stod parkerad en offentlig plats, vilket jag ej med ledning av frågan kan bedöma, har ni som fastighetsägare alltså en lagstadgad handlingsplikt. Eftersom att ni i sådant fall har denna handlingsplikt som fastighetsägare, kan underlåtenhet att handla medföra skadeståndsansvar. För att ni ska bli skyldiga att utge skadestånd, krävs dock utöver att det finns en handlingsplikt för er att skotta taket (jag antar att snön som skadade bilen föll från en av era byggnader), att ni har varit vårdslösa som inte har skottat det. För att bedöma om ni har varit vårdslösa eller ej, tas det hänsyn till en mängd omständigheter. En domstol kommer att beakta föreskrifter som kommunen har givit ut om snöröjning, när senaste snöfallet var, när ni senast skottade taket, hur stor risk det med hänsyn till väderförhållandena var att skada skulle uppkomma, vilka andra åtgärder ni har vidtagit för att skada inte ska uppkomma o.s.v. Det som talar för er sak är att parkering ej var brukligt på stallplanen och att ni dessutom hade uppmanat hästägaren att flytta sin bil därifrån. Detta kan få betydelse även om domstol skulle komma att finna, att det var vårdslöst av er att ej hålla taket skottat och att ni därför ska utge skadestånd. Det går nämligen att argumentera för att hästägaren var medvållande till skadan genom att hon ignorerade uppmaningen att flytta bilen och att ett eventuellt skadeståndet därför, enligt 6 kap. 1 § SkL ska jämkas. Med vänliga hälsningar

Skadestånd - Halkat i matbutik

2011-02-16 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Min Mamma handlade i en mindre mataffär igår, och halkar på " grön smörja" på golvet,( vilket man inte räknar med när man går och tittar i frysdisken.) Hon faller handlöst och slår ut 3 tänder,biter igenom läppen, glasögonen går sönder och gör ett jack i kinden, axeln och skulderbladet skadas så att hon idag, 1 dag efter inte kan använda armen. Hon skall imorgon till vårdcentral och tandläkare. Det fanns bara 1!? personal i butiken när det hände. Mamma som var helt blodig, fick till svars: Det är ju så halt ute också !?. jag är väldigt upprörd och tycker hon bör ha rätt till någon form av skadestånd. Eller?
Mathias Gunnervald |Hej, Skadestånd regleras i Skadeståndslag (1972:207) (SkL) (https://lagen.nu/1972:207) Din mamma har råkat ut för person- och sakskada. När man bedömer huruvida någon gjort sig skadeståndsskyldig för person eller sakskada ser man till om den som är vållande har agerat genom uppsåt eller vårdslöshet enligt 2 kap. 1 § SkL. Det finns inget som tyder på att matbutiken orsakat skadorna avsiktligen, de har alltså inte agerat uppsåtligen. Därmed återstår att om deras agerande varit vårdslöst. Det är tydligt att det finns en stor risk för att någon skulle halka om det finns vätskor på golvet, samtidigt som det varit enkelt för butiken att städa upp och undvika att någon halkade. Om någon skulle halka i butiken finns en stor risk för att skada sig vilket även är lätt för butiken att inse. Mycket talar för att butiken varit vårdslös och därigenom gjort sig skadeståndsskyldiga. Din mamma har möjlighet att, genom 5 kap. 1 § SkL, få ut ersättning för alla personskador i form av bland annat sjukvårdskostnader, inkomstförlust, sveda och värk, lyte och men samt omständigheter i övrigt. Hon har även möjlighet att få ersättning för alla skador på kläder, glasögon m.m. genom 5 kap. 7 § SkL. Sammanfattningsvis är min bedömning att din mamma skulle ha stor möjlighet att få rätt vid en eventuell prövning. Mitt råd till er är då att kontakta ett ombud som kan föra er talan. Vänligen,

Adekvat kausalitet

2010-07-21 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hejsan! Min kompis råkade cycklade på en annan när han tittade på en tjej som gick på gatan. Personen som blev påkörd fick sin handled stukad och en lättare hjänskakning, men när han kom till vårdcentralen halkade han och föll så olyckligt att han bröt vänster lårben, vilket har resulterat i att han vill ha ett skadestånd för den senare delen..men.. Inte kan väl min komppis bli ansvarig för den senare delen?
Hampus Johansson |Hej! För att skadeståndsansvar ska uppstå krävs att så kallad adekvat kausalitet föreligger. Med det menas att det ska finnas ett visst kvalificerat orsakssamband mellan den handling som utförts och skadan som uppstått. I ditt fall kan man se ett orsakssamband. Den skadade personen skulle inte blivit skadad om denne inte blivit påkörd från första början. Däremot faller skadeståndsskyldigheten på att kausaliteten inte är adekvat. Det är helt enkelt för långsökt att lägga någon skuld på cyklisten i detta fall. Man pratar bland annat om att skadan ska vara förutsebar vilket enligt mig inte är möjligt i den situation som du beskriver. Min bedömning är således att gällande den senare delen bör din kompis inte hållas skadeståndsansvarig. Vänligen