Skadeståndstalan mot fastighetsägare som har ansvar för snöröjning

2011-03-06 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Angående fastighetsägares ansvar vid snöröjning. Jag har läst Lag 1998:814. Min fråga är: Om snöröjning trots lagens föreskrifter inte har gjorts på fastighetsägares tak vilket har fått konsekvensen att nedfallande snö och is har gjort skada på annans egendom, t.ex. en bil parkerad under ett tak. Vad gäller kring ersättning till bilägaren?
Emelie Gärde |Hej! Om skada uppkommer på annans egendom på grund av nedfallande snö och is har den skadelidande möjlighet att föra en skadeståndstalan mot den person som påstås vara vållande för skadan. 2 kapitlet 1 § Skadeståndslagen stadgar att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar sakskada skall ersätta skadan. Som huvudregel gäller att skadeståndsansvar endast uppkommer då skada vållats genom aktivt handlande. Skadeståndsskyldighet kan dock föreligga även genom underlåtenhet att handla om det föreligger en handlingsplikt vilket det således kan föreligga enligt Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning som du har hänvisat till. Om personen ifråga har underlåtit att göra det som föreskrifterna åligger honom/henne medför inte det per automatik att denne betraktas som vårdslös och därmed skall anses vara skyldig att utge skadestånd. Vid bedömningen om en person har varit vårdslös eller ej ser domstolen till en mängd omständigheter i det enskilda fallet. Domstolen beaktar bland annat de föreskrifter som kommunen utgivit avseende snöröjning, riskinsikten hos fastighetsägaren, den eventuella skadans typ och omfattning, tänkbar kostnad som kan föreligga för fastighetsägaren för att förebygga skadan och så vidare. Rätten försöker således att utreda vilken aktsamhetsstandard man kan begära av en person i fastighetsägarens ställning. För att en person skall bli skadeståndsskyldig krävs det vidare att det föreligger ett orsakssamband mellan handlandet/underlåtenheten och skadan som uppkommit. Vid sakskada kan den skadelidande få ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, annan kostnad till följd av skadan samt inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet i enlighet med 5 kapitlet 7 § Skadeståndslagen. Grundprincipen som gäller är att den skadelidande genom skadeståndet skall försättas i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade inträffat. I första hand råder jag de berörda parterna att försöka komma överens om eventuell ersättning utanför rättssalen då en rättegång är både tidskrävande och kostsam. Länk till Skadeståndslagen: http://lagen.nu/1972:207 Länk till Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning: https://lagen.nu/1998:814 Med vänliga hälsningar

Skadeståndsgrundande händelse på trottoaren?

2010-10-31 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej. Min väninna gick på trottoaren för en veckor sen och hon råkade stöta till en cyklist som tappade kontrollen över cykeln och for rakt ut i gatan och åkte på en bil, bilen fick några bucklor och bilföraren slog i huvudet i ratten och fick mindre skador. Till följd av denna händelse så åkte bilen bakom in i bilen med bucklorna och fick skador på bilen. Nu är hon jätte orolig för att hon ska bli skadeståndsansvarig! får verkligen cyklister cykla på trottoaren? Och är det så att hon kommer bli ansvarig för dessa skador på bilarna? tacksam för snabbt svar Mvh
Rickard Malteskog |Hej! Jag hoppas verkligen att cyklisten klarade sig utan skador... Din beskrivning av händelsen påminner om övningsexempel man får i juristutbildningen angående skadeståndsrätt. Olyckan handlar om utomobligatorisk skadeståndsskyldighet då något kontraktsförhållande saknas mellan personerna ifråga. Skadeståndslagen blir då aktuell. Skadeståndslagen 2 kap 1 § tar upp frågan om skadeståndsansvar vid person- och sakskada, sehttps://lagen.nu/1972:207. För ansvar enligt skadeståndslagen ska följa krävs att de objektiva och subjektiva förutsättningarna är uppfyllda. Den objektiva förutsättningen är i detta fall att skada har uppkommit (bucklor i bilar och huvudskador) och att det finns någon som kan tänkas vara ansvarig för att skada har uppkommit (din väninna och/eller cyklisten). Denna förutsättning är uppfylld. Nästa förutsättning är den subjektiva. För att ansvar ska följa måste skadan ske uppsåtligen eller av vårdslöshet. En ren olyckshändelse medför inte ansvar enligt skadeståndslagen. Frågan är om din väninna genom vårdslöshet (culpöst) orsakat skadan? För att bedöma detta använder man sig av s.k. normbedömning. I detta fall handlar det om hur väninnan betedde sig i trafiken utifrån gällande trafikregler och iakttagande av den försiktighet som är normal ibland människor som vistas på trottoaren. Om cyklisten inte får cykla på trottoaren minskar detta antagligen risken för att din väninna handlat culpöst och eventuellt blir han skadeståndsansvarig för det senare händelseförloppet. Det är osäkert om den subjektiva förutsättningen är uppfylld. Din väninna verkar mer av olyckshändelse ha orsakat att cyklisten tappat kontrollen på cykeln. Att reda ut om cyklisten får eller inte får cykla på trottoaren är relativt enkel i det faktiska fallet. Domstolen kollar skyltningen på trottoaren och eventuella kommunala ordningsföreskrifter, de avgör om man får eller inte får cykla på trottoaren. Skadeståndsansvar förutsätter ochså att det föreligger kausalitet mellan skadegörarens beteende och skadan. I allt för slumpmässiga förhållanden kan skadestånd utebli för att man omöjligt kan förutse verkningarna av en skadeståndsgrundande händelse. Det saknas adekvat kausalitet. I ditt fall saknas eventuellt adekvat kausalitet angående bilen som körde in i den andra bilen och föraren som fick skador i den första bilen. Bilen bakom borde hunnit bromsa och föraren i bilen framför borde kanske ha haft bilbälte på för att minska risken för personskador. Försäkringsrätten fångar upp de flesta skadeståndstvister som äger rum, antagligen blir det också så i detta fall. Med vänlig hälsning Rickard Malteskog

Skadeståndsskyldighet vid sakskada

2010-04-27 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |För 6 år sen förstörde jag en båtmotor för en kompis. Nu 4år senare skickade han ett mess att han behöver pengar och att jag skall ge honom 7000:-. Vad har jag för skyldighet att betala dom pengarna? jag har inte sett ett kvitto ingenting. Hur ska jag gå vidare med det? Ska jag svara på smset?
Lina Radovic |Enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen skall den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar skada ersätta skadan. Se https://lagen.nu/1972:207 Du är alltså skydlig att betala ersättning för båtmotorn om du förstörde den med mening eller om du handlade vårdslöst, vilket innebär att du inte iakktog den försiktighet som kunde krävas av dig i den aktuella situationen. Var det en olyckshändelse är du inte skadeståndsskyldig. Hur mycket du skall betala i ersättning för skadan framgår av 5 kap. 7§ skadeståndslagen. Huvudregeln vid totalskada är återanskaffningskostnaden med avdrag för ålder och bruk. Du skall begära kvitto för hans utlägg för att ersätta eller reparera båtmotorn. Han måste kunna visa hur mycket han betalat för att ersätta eller reparera motorn. Om du anser att hans betalningskrav är orimligt högt kan du bestrida kravet.

Jämkning av skadestånd

2010-03-28 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej, Om en fotgängare går över gatan när det är rött för billisterna och rött vid övergångsstället, men går över ändå och blir påkörd av en cykel som även han cyklar mot rött och mot trafikens riktning. Hur bedömer man fallet? Kan fotgängaren få skadestånd trots att både han och cyklisten hade rött?
Elias Himsel |Hej, För att fördela ansvaret för eventuella person- eller sakskador pga. av kollisionen krävs en tillämpning av Skadeståndslagen (SkL. Fotgängarens möjligheter till skadestånd är i första hand beroende av cyklistens agerande. Att cyklisten är skadeståndsskyldig om denne avsiktligt cyklat på fotgängaren och därigenom orsakat person- eller sakskada är självklart, men också om cyklisten agerat vårdslöst genom att cykla mot rött och trafikens riktning kan skadeståndsansvar aktualiseras om denne därigenom orsakat person- eller sakskada. I det senare fallet är det emellertid av relevans att nämna några ord om orsakssambandet. Med tanke på att en kollision med en fotgängare eller medtrafikant ligger i farans riktning när cyklisten cyklar mot rött och trafikens riktning är min bedömning att orsakssambandet troligtvis är så starkt att cyklisten kan göras ansvarig för person- eller sakskada pga. av kollisionen. Många gånger är emellertid orsakssambandet mellan vårdslösheten och skadan en svår och krävande bedömning, inte minst pga. av den skadelidandes eget agerande. Efter att skadeståndsansvaret för cyklisten är fastställt återstår att konstatera hur fotgängarens agerande påverkar utfallet. Detta regleras i 6 kap. 1 § SkL där det framgår att en personskada kan jämkas om den skadelidande uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet medverkat till skadan. Vad gäller sakskador framgår av samma paragraf att skadeståndsanspråk kan jämkas om den skadelidande har medverkat till sakskadan. När fotgängaren blir påkörd av cyklisten utgår jag från att det i första hand är skadeståndsanspråk pga. personskada som aktualiseras. För att jämkningsmöjligheten vid personskada skall tillämpas enligt 6 kap 1 § SkL krävs i praktiken att fotgängaren agerat med en uppenbar nonchalans och likgiltighet inför sitt eget liv och hälsa. Av praxis framgår att en man som led av en tinninglobsepilepsi och som blev påkörd av en bil efter att ha kastat sig platt framför bilen inte ansågs ha agerat på ett sådant sätt att jämkningsregeln var tillämpbar. Slutsatsen är därmed att det faktum att fotgängaren gick mot rött inte ensamt räcker för att cyklistens skadeståndsansvar skall minska genom jämkning. Om en jämkning av cyklisten skadeståndsskyldighet emellertid sker görs det med utgångspunkt i en skälighetsbedömning av båda parters agerande. Även andra omständigheter såsom försäkringsskydd vägs in i denna fördelning av ansvaret. En intressant situation uppstår om inte bara fotgängaren utan även cyklisten lider person- eller sakskada pga. av kollisionen. Om båda kan göras skadeståndsansvariga gentemot varandra för personskador kommer de att tvingas ersätta varandra. Drabbas båda av sakskador kan man se sakskadorna som en enhet och fördela ansvaret efter båda sidors agerande. Med vänliga hälsningar,

Skadestånd - Halkat i matbutik

2011-02-16 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Min Mamma handlade i en mindre mataffär igår, och halkar på " grön smörja" på golvet,( vilket man inte räknar med när man går och tittar i frysdisken.) Hon faller handlöst och slår ut 3 tänder,biter igenom läppen, glasögonen går sönder och gör ett jack i kinden, axeln och skulderbladet skadas så att hon idag, 1 dag efter inte kan använda armen. Hon skall imorgon till vårdcentral och tandläkare. Det fanns bara 1!? personal i butiken när det hände. Mamma som var helt blodig, fick till svars: Det är ju så halt ute också !?. jag är väldigt upprörd och tycker hon bör ha rätt till någon form av skadestånd. Eller?
Mathias Gunnervald |Hej, Skadestånd regleras i Skadeståndslag (1972:207) (SkL) (https://lagen.nu/1972:207) Din mamma har råkat ut för person- och sakskada. När man bedömer huruvida någon gjort sig skadeståndsskyldig för person eller sakskada ser man till om den som är vållande har agerat genom uppsåt eller vårdslöshet enligt 2 kap. 1 § SkL. Det finns inget som tyder på att matbutiken orsakat skadorna avsiktligen, de har alltså inte agerat uppsåtligen. Därmed återstår att om deras agerande varit vårdslöst. Det är tydligt att det finns en stor risk för att någon skulle halka om det finns vätskor på golvet, samtidigt som det varit enkelt för butiken att städa upp och undvika att någon halkade. Om någon skulle halka i butiken finns en stor risk för att skada sig vilket även är lätt för butiken att inse. Mycket talar för att butiken varit vårdslös och därigenom gjort sig skadeståndsskyldiga. Din mamma har möjlighet att, genom 5 kap. 1 § SkL, få ut ersättning för alla personskador i form av bland annat sjukvårdskostnader, inkomstförlust, sveda och värk, lyte och men samt omständigheter i övrigt. Hon har även möjlighet att få ersättning för alla skador på kläder, glasögon m.m. genom 5 kap. 7 § SkL. Sammanfattningsvis är min bedömning att din mamma skulle ha stor möjlighet att få rätt vid en eventuell prövning. Mitt råd till er är då att kontakta ett ombud som kan föra er talan. Vänligen,

Adekvat kausalitet

2010-07-21 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hejsan! Min kompis råkade cycklade på en annan när han tittade på en tjej som gick på gatan. Personen som blev påkörd fick sin handled stukad och en lättare hjänskakning, men när han kom till vårdcentralen halkade han och föll så olyckligt att han bröt vänster lårben, vilket har resulterat i att han vill ha ett skadestånd för den senare delen..men.. Inte kan väl min komppis bli ansvarig för den senare delen?
Hampus Johansson |Hej! För att skadeståndsansvar ska uppstå krävs att så kallad adekvat kausalitet föreligger. Med det menas att det ska finnas ett visst kvalificerat orsakssamband mellan den handling som utförts och skadan som uppstått. I ditt fall kan man se ett orsakssamband. Den skadade personen skulle inte blivit skadad om denne inte blivit påkörd från första början. Däremot faller skadeståndsskyldigheten på att kausaliteten inte är adekvat. Det är helt enkelt för långsökt att lägga någon skuld på cyklisten i detta fall. Man pratar bland annat om att skadan ska vara förutsebar vilket enligt mig inte är möjligt i den situation som du beskriver. Min bedömning är således att gällande den senare delen bör din kompis inte hållas skadeståndsansvarig. Vänligen

Skador i nacke och rygg på tidigare whiplashskadad person adekvat orsakade av cyklist

2010-04-22 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Kan man få ersättning om man blvit påkörd av en cyklist som varit vårdlös. Fick skador i nack och rygg. Bör noteras att jag haft en två år gammal whiplashskada. Kan domstolen döma detta som adekvat kausalitet trots min tidigare skada? Snälla hjälp Tack på förhand
|Hej! Så tråkigt att du blivit skadad igen! Skador i nacke och rygg räknas som personskada. Den som av vårdslöshet orsakar en sådan skada ska enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen ersätta den. Ersättningsskyldighet förutsätter precis som du säger att skadan på ett adekvat sätt är orsakad av det vårdslösa handlandet. Adekvansbedömningen är svår att sammanfatta på ett enkelt sätt, men det ska framhållas att smärta i nacke och rygg är en naturlig följd av en kollision med cyklist. Det ligger, något intetsägande uttryckt, "i farans riktning" att skador uppstår efter att man blir påcyklad. _Dina skador är därför orsakade av cyklisten på ett adekvat sätt._ Cyklisten kommer med all säkerhet att, om han inte vill ersätta dina skador, göra gällande att han inte alls orsakat de skador som uppstått (bristande kausalitet, dvs orsakssamband), utan att det är din gamla whiplashskada som gör sig påmind (alternativ orsak till cykelkollisionen). Det är här bevissvårigheter kan uppstå. Du har bevisbördan för att det är cyklisten som orsakat personskadan. Vilka bevis du kan frambringa kommer vara avgörande för om du kan uppfylla beviskravet. Jag råder dig att säkra så mycket bevisning som du kan, däribland dokumentering av dina skador genom t ex läkarbesök samt att ta kontakt med en verksam jurist som kan hjälpa dig att ta tillvara dina ersättningsanspråk. Slutligen vill jag fästa uppmärksamheten på principen om att man får ta den skadelidande som man finner honom (vilken ibland kallas för "the thin skull rule"). Den innebär att _cyklisten står risken för att du, till följd av din tidigare skada, drabbades extra hårt av att bli påcyklad._ Cyklisten blir ersättningsskyldig till _hela_ den skada som hans vårdslösa handlande orsakat och inte bara för motsvarande skada som en "normalskör" person skulle drabbats av. Med förhoppning om tillfriskning

Skadestånd p.g.a. snöras

2010-03-22 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Grannen har ett garage nära tomtgränsen med tak som precis slutar där min tomtgräns börjar. Jag har min parkering på min tomt bredvid grannens garage. Problemet är att det är en snömängd på taket då grannen inte skottat av garagetaket på hela vintern. Har ingen annanstans än denna plats att parkera bilen. Vad för rätt har jag gentemot grannen ifall snön lossnar och faller ner på min bil?
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Det som skulle aktualiseras i detta fall är skadestånd för sakskada, om din bil skadas av ett snöras från grannens tak. Frågor om skadestånd återfinns i Skadeståndslagen (SkL), se https://lagen.nu/1972:207. 2 kap 1§ SkL stadgar att ” Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan.” Skadeståndsskyldighet kan uppstå såväl vid aktiv handling som vid underlåtenhet. För ersättning pga. underlåtenhet krävs i de flesta fall att det i lag eller förordning föreskrivs handlingsplikt, men det kan även i undantagsfall bli aktuellt med ansvar p.g.a. underlåtenhet. Dessutom krävs att det föreligger ett orsakssamband mellan handlingen/underlåtenheten och skadan. I detta fall rör det sig om ersättning för sakskada och det krävs alltså att fastighetsägaren varit vårdslös eller uppsåtligt vållat skadan. I detta fall torde diskussionen avse begreppet ”vårdslös”. Vid denna bedömning ser man bl.a. på de föreskrifter som kommunen utgivit avseende snöröjning och man gör dessutom en samlad bedömning som omfattar bl.a. riskinsikten hos fastighetsägaren, den ev. skadans typ och omfattning, kostnad för att förebygga skadan etc. Man ser helt enkelt på vilken aktsamhetsstandard man kan kräva av en person i fastighetsägarens ställning. Det som skadelidande kan få ersättning för vid sakskada regleras i 5 kap 7§ och omfattar ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, annan kostnad till följd av skadan samt inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet. Om skadorna täcks av försäkring torde det vara ersättning för självrisken som ska täckas av skadeståndet. Det kan tilläggas att Ordningslagen (se https://lagen.nu/1993:1617) innehåller regler om fastighetsägares ansvar. 3 kap 3§ stadgar att ansvaret för snöröjning vilar på fastighetsägaren. Denna lag omfattar dock endast risk för skada på egendom på offentlig plats. En privat parkeringsplats torde således inte falla under denna lag, men det är inte uteslutet att man vid bedömningen av om vårdslöshet förelegat, använder sig av Ordningslagens regler analogt. Om en skada skulle inträffa, kan det vara en god idé att i första hand försöka göra upp i godo med fastighetsägaren och i andra hand att vända sig till domstol för att pröva tvisten, då detta innebär en större tidsåtgång och ev. större kostnader. Hoppas svaret varit till hjälp! Vänlig hälsning