Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara dina frågor får vi titta i Brottsbalken (BrB) samt bidragsbrottslagen (BBL).Gränsdragning mellan de olika graderna av bidragsbrottFör det första ska påpekas att det inte endast är beloppet som är det avgörande vad gäller grad av bidragsbrottet. Beloppet är definitivt vägledande, men även andra omständigheter, såsom om falska handlingar har använts eller om brottet är en del i en systematisk brottslighet är av betydelse. Det görs helt enkelt en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet (3 § BBL). Precis som du säger har det uttalats i förarbetena att beloppsgränserna ska kunna jämföras med andra förmögenhetsrättsliga brott, såsom stöld och bedrägeri (prop 2006/07:80 s. 97). Ett ringa bidragsbrott bör, enligt uttalanden från Åklagarmyndigheten, understiga 2000 kr (RättsPM 2020:1 s. 5). För att brottet ska vara grovt, kan riktvärdet, efter en jämförelse med brottet "grov stöld", sägas vara över fem prisbasbelopp (RättsPM 2020:1 s. 5). I dagsläget motsvarar detta 238 000 kr. Vårdslöst bidragsbrottVad som är avgörande vid bedömningen av om straff för vårdslöst bidragsbrott ska dömas ut, är att den misstänkte begått brottet av grov oaktsamhet (4 § BBL). I de övriga fallen ska bidragsbrottet ha begåtts med uppsåt, det vill säga avsiktligen (1 kap 2 § BrB). Det är dock inte straffbart att genom grov oaktsamhet begå ett bidragsbrott om gärningen med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter är mindre allvarlig (4 § 2 st BBL). Vad som avses med ett "mindre allvarligt" belopp kan sägas vara belopp under 6000 kr (RättsPM 2020:1 s. 5). PreskriptionstiderPreskriptionstiderna för de olika typerna av bidragsbrott är:- Ringa bidragsbrott: två år (om gärningen begicks innan den 1 januari 2020)- Bidragsbrott av normalgraden: fem år - Grovt bidragsbrott: tio år- Vårdslöst bidragsbrott: två år (om gärningen begicks innan den 1 januari 2020) (35 kap 1 § BrB). De nyaste ändringarna i BBL har dock medfört att preskriptionstiden för ringa och vårdslösa bidragsbrott begångna efter den 1 januari 2020 är fem år (7 § BBL). Hoppas du fick svar på din frågor!Vänliga hälsningar

Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att vara byxmyndig syftar på åldern när en person får genomföra samlag eller andra sexuella handlingar, eller mer korrekt; när en person kan anses kunna samtycka till samlag eller andra sexuella handlingar. Detta kommer till uttryck i sexualbrottslagstiftningen där det exempelvis framgår i 6 kap. 4 § Brottsbalken (BrB) "Den som, med ett barn under 15 år, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år". Om man jämför våldtäkt mot barn med "vanlig" våldtäkt stadgas istället i 6 kap. 1 § BrB att det ska ses som våldtäkt om en person (alltså någon över 15) inte deltar frivilligt. Att kolla på en pornografisk video utgör inte ett sexualbrott enligt 6 kap. BrB. Byxmyndigheten har således inte någon egentlig betydelse i detta fall. Om det är olagligt eller inte beror på vilket lands lagar som kan anses tillämpliga i fallet, vilket är beroende av ett visst antal omständigheter som t.ex var brottet begås, vilken stats medborgare som drabbas m.m. I svensk rätt kan den som kollar på barnpornografi göra sig skyldig till barnpornografibrott. Att kolla på barnpornografi är olagligtI förhållande till svensk rätt kan även att betrakta en pornografisk bild (även filmer) av ett barn utgöra ett barnpornografibrott (16 kap. 10a § femte punkten BrB). Med barn menas i detta fall inte när personen är byxmyndig i jämförelse med ovan, utan avser en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år. Att gärningspersonen betraktat filmen innebär att gärningspersonen ska ha tillgodogjort sig innehållet i bilden/filmen, alltså ett slags kvalificerat tittande. Förutom att betraktandet, krävs för straffansvar att gärningspersonen måste ha berett sig tillgång till bilden, vilket kan sägas ställa krav på en viss aktivitet från gärningsmannens sida. Det kan exempelvis vara att gärningsmannen betalar för att titta på bilden, köper ett abonnemang på en webbsida som visar barnpornografiska bilder eller bereder sig tillträde till sidor som kostnadsfritt tillhandahåller sådana bilder. Ett typfall kan sägas vara att någon söker upp en webbsida med barnpornografiska bilder och tittar på bilderna på skärmen. Som svar på din fråga om det är olagligt eller inte, så beror det på vilket lands lagar som kan vara tillämpliga. Enligt svensk lag är det olagligt att kolla på porr om en person som är med i videon är 14 år, eftersom den då utgör ett barn. Vilken ålder byxmyndigheten inträder har således ingen egentlig betydelse i detta sammanhang, utan avser att skydda barn och unga från sexualbrott. Kriminaliseringen av barnpornografi har motiverats i huvudsak av den integritetsskada som kan uppkomma för ett barn som medverkar vid tillkomsten av en pornografisk bild. Hoppas det var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige finns det endast ett möjligt scenario vid dessa typer av fall där en individ begår ett brott genom att ljuga eller undanhålla sanningen från staten, och det är när detta görs efter att eden i 36 kap. 11 § rättegångsbalken har lagts. Att ljuga under ed utgör brottet mened som regleras i 15 kap. 1 § brottsbalken och kan leda till högst 8 år om brottet anses vara grovt. Sammanfattning:Att avstå från att utge information rörande en annan persons kriminella aktiviteteter från polisen är således inte ett brott enligt svensk rätt.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Fråga 1: Är det lagligt att köpa cannabisfrön om man ej stoppar dom i jord och odlar?I Sverige är det i sig inget brott att beställa eller att inneha cannabisfrön. Det är däremot olagligt att framställa narkotika, således att odla cannabis fröna. Att odla fröet skulle betecknas som narkotikabrott (narkotikastrafflagen 1 §). Fråga 2: Är det lagligt att bära skruvmejsel eller går det under knivlagen?Denna frågan är inte helt solklar. Knivlagen stadgar främst att knivar, stick - skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som brott mot liv eller hälsa inte får innehas på allmän plats, på skolor eller i fordon på allmän plats (Knivlagen 1 § ). Det hela beror på vad du tänkt använda skruvmejseln till, om den är tänkt för att skada någon eller något, eller för ett otillbörligt ändamål så kan en skruvmejsel anses falla in under knivlagen. Undantag från förbudet stadgar att om föremålet behövs för arbete eller uppdrag, eller om innehavet med hänsyn till föremålet, innehavarens behov och övriga omständigheter är det befogat. En snickare som använder en kniv i sitt dagliga arbete får till exempel åka till och från arbetet med kniven utan att bryta mot knivlagen. Det är många omständigheter som påverkar svaret på denna fråga, och jag skulle behöva mer information för att ge dig ett tydligare svar. Att bära en skruvmejsel kan anses falla in under knivlagen under vissa omständigheter. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagstiftning avseende registrering av uppgifter om begångna brott regleras i lagen om belastningsregister. Nedan kommer en redogörelse för straffvarningens innebörd vid ärenden om anställning, då jag utgår från att din fråga avser detta.StraffvarningEn straffvarning innebär att åklagaren beslutar att inte åtala för brott om personen var under 18 år vid tidpunkten vid brottet och det rör sig om ett enklare brott (åtalsunderlåtelse). Det utdöms ingen påföljd utan i stället meddelas en straffvarning (16 § lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare).Uppgift om straffvarning i belastningsregistretVid utfärdande av straffvarning kommer varningen att registreras i belastningsregistret. Straffvarningen kommer att tas bort från registret tre år efter det att den blev utfärdad (17 § p. 11 b lagen om belastningsregister).En uppgift om straffvarning kommer inom de tre kommande åren att vara synlig vid potentiella anställningar inom vissa myndigheter. Vill du exempelvis tjänstgöra inom Försvarsmakten eller arbeta inom Kriminalvården kommer de att kunna se i ditt belastningsregister att det har utfärdats en straffvarning (jfr 10 § förordning om belastningsregister). Det här kan ha en inverkan i negativ bemärkelse för den aktuella tjänsten och rekryteringen.Det är emellertid inte samtliga arbetsgivare som kommer att kunna se att det har meddelats en straffvarning inom de kommande tre åren. När man exempelvis ansöker om tjänst inom skola eller där arbetet innebär kontakt med barn, ska ett begränsat registerutdrag lämnas. Det innebär att registerutdraget endast ska innehålla domar och beslut om följande brott: Mord, dråp, grov misshandel, människorov, sexualbrott, grovt rån samt barnpornografibrott (22 § tredje och sjätte stycket förordning om belastningsregister). När tre år har förflutit från det att straffvarningen har utfärdats kommer uppgiften att tas bort från ditt belastningsregister. Det innebär att inga framtida arbetsgivare kommer att kunna se att du tidigare har fått en straffvarning. Det här gäller både om en arbetsgivare begär ett begränsat registerutdrag eller om det är en myndighet som har rätt att få ett fullständigt utdrag.Sammanfattningsvis, kommer straffvarningen att vara synlig för arbetsgivaren inom de tre kommande åren om du ansöker om anställning vid en myndighet som har rätt att få fullständiga uppgifter ur ditt belastningsregister. Det här kan ha en negativ inverkan på rekryteringen om myndigheten finner det begångna brottet vara ett hinder avseende lämpligheten för den potentiella tjänsten.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förbud mot att inneha kniv på allmän plats och undantagen från förbudet:Förbud mot användning av knivar regleras i lag (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (knivlagen). I 1 § knivlagen står det att knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa inte får innehas på allmän plats, inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs, eller i fordon på allmän plats. Undantagen från denna huvudregel är när en t.ex har köpt en kniv från en butik och skall transportera hem kniven, eller om kniven är en del av ens arbetsutrustning (t.ex en snickare). Vid dessa fall är det fullt acceptabelt och befogat att inneha en kniv i strid med de platser som föreskrivs i 1 § knivlagen. Vad räknas som en kniv?Det finns ingen exakt definition av vad som skall anses utgöra en kniv, utan en sådan bedömning måste således domstolen göra i det enskilda fallet. Men när det är fråga om ett föremål med en vass egg kan det alltid presumeras omfattas av förbudet i knivlagens bestämmelser.Rent juridiskt sett torde alltså ett trubbigt, ospetsigt knivformat föremål utan en vass egg kunna medtas till en allmän plats såvida föremålets egenskaper inte på något sätt kan tolkas som en kniv ägnad att användas som vapen mot individers liv eller hälsa.I slutändan blir det alltså en fråga om lämplighet där det för säkerhetens skull alltid är bäst att kontakta och fråga de ansvariga på platsen om det är okej att ta med ett sådant föremål, och syftet med medtagandet.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är arbetsgivare och har en utländsk medarbetare hos dig, en så kallad icke unionsmedborgare, som i och för sig har de erforderliga tillstånd som krävs för vistelse och arbete i Sverige. Du har dock glömt att, i enlighet med den underrättelseskyldighet som följer av utlänningsförordningen (UtlF), meddela Skatteverket om den ifrågavarande arbetstagarens anställning. Du undrar därför om du eller det bolag vars arbetsgivarsida du företräder kan bli föremål för några rättsliga repressalier och huruvida du bör underrätta Skatteverket om det inträffade trots att tidsfristen har passerats med flera månader. Och den lagstiftning som utöver den ovan nämnda förordningen också behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Brottsbalken (BrB). Utlänningslagen (UtlL). Glädjande är också att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Inledningsvis kan det konstateras att du i egenskap av arbetsgivare som anställer en utlänning senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades ska underrätta Skatteverket härom (7 kap. 1 b § 1 st. UtlF). Detta känner du dock redan till. Vidare sägs att Skatteverket får meddela närmare föreskrifter om när och på vilket sätt underrättelse ska göras och om vad underrättelsen ska innehålla. Men vad som händer vid en överträdelse av det nyss nämnda lagrummet (lagparagrafen) framgår däremot inte, varken av lagtexten i förordningen eller i Skatteverkets föreskrifter på det här området (SKVFS 2013:7), varför det vid en första anblick kan vara lätt att få uppfattningen att det endast rör sig om en så kallad lex imperfecta - bestämmelse, det vill säga en rättsregel utan sanktion. Samtidigt går det naturligtvis att argumentera för att ett brott mot föreskrifter meddelade av ett statligt verk utgör ett brott mot den förordning som föreskrifterna grundas på, vilket i sin tur möjligen kan innebära ett brott mot den lag genom vilken regeringen har blivit bemyndigad att utfärda den aktuella förordningen (och ett sådant bemyndigande har regeringen fått på det här området, se 23 kap. UtlL).Mot bakgrund av ovanstående måste därför följande uppmärksammas. I utlänningslagen uttalas att till böter, eller när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst sex månader döms den som 1. uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) inte gör en anmälan som föreskrivs i en förordning som har utfärdats med stöd av denna lag eller 2. i en anmälan eller ett ansökningsärende enligt denna lag eller enligt en förordning likt den ovan som har utfärdats med stöd av denna lag medvetet lämnar oriktig uppgift eller medvetet underlåter att tala om något förhållande av betydelse (20 kap. 6 § 1-2 p. UtlL). Och en sådan anmälan som det talas om i det här sammanhanget utgör dessvärre den som nämns om arbetsgivarens underrättelseskyldighet i 7 kap. 1 b § UtlF. Utifrån din ärendebeskrivning innebär det ovan sagda att du personligen skulle kunna ådömas böter eller fängelse, men exakt vilken påföljd som i slutändan blir aktuell (om du befinns skyldig till brott vill säga) avgöras med stöd av 29-30 kap. BrB. Andra påföljder än straffen böter och fängelse är exempelvis villkorlig dom och skyddstillsyn och de senare varianterna kan under vissa i lag angivna förutsättningar kombineras med böter och/eller samhällstjänst. Föga överraskande lyder därför det korta svaret på frågan om du självmant borde kontakta Skatteverket att så är fallet. I händelse av en eventuell brottmålsprocess kan nämligen ett sådant agerande från din sida betraktas som en förmildrande omständighet (ett billighetsskäl) vid den så kallade straffmätningen (29 kap. 5 § 1 st. 5 p. BrB) och i förekommande fall leda till påföljdseftergift (29 kap. 6 § BrB) alternativt till och med en från början av åklagaren beslutad åtalsunderlåtelse (20 kap. 7 § rättegångsbalken).Avslutande ord och ytterligare rådgivningMen låt oss inte gå händelserna i förväg utan istället prata igenom detta i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal. Slutligen ska tilläggas, som svar på din sista fråga om uppehållstillståndets karaktär kan få betydelse, att underrättelseskyldigheten för dig som arbetsgivare inte gäller när anställningen avser en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller i en annan EU-medlemsstat (7 kap. 1 b § 3 st. UtlF). Med varaktigt bosatt menas i princip en femårig vistelse utan avbrott (kortare avbrott kan dock stundtals accepteras, se 5 a kap. UtlL). Om vederbörande med det permanenta uppehållstillståndet uppfyllde femårsregeln vid tidpunkten för anställningens ingående undgår du straffrättsligt ansvar eftersom det då inte förelåg någon anmälningsplikt för dig som arbetsgivare. Så svaret på din sista fråga är faktiskt att uppehållstillståndets karaktär (längden på vistelsen i Sverige) kan få viss betydelse i det här sammanhanget.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på fredag den 12/2 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Knivlagens ändamål är att förhindra sådant innehav som typiskt sett ökar risken för användning av våld. Knivlagen stadgar främst att knivar, stick - skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som brott mot liv eller hälsa inte får innehas på allmän plats, på skolor eller i fordon på allmän plats. Detta är ett förbud som knivlagen stadgar. Undantag från förbudet är exempelvis att föremålet behövs för arbete eller uppdrag, eller om innehavet med hänsyn till föremålet, innehavarens behov och övriga omständigheter är befogat. En snickare som använder en kniv i sitt dagliga arbete får till exempel åka till och från arbetet med kniven utan att bryta mot knivlagen. Att du tillverkar knivar som en hobby aktualiserar inte direkt knivlagen. Det är först när du innehar knivar på allmän plats som det kan bli olagligt i förhållande till knivlagen. Gällande knivens utformning, så är en mindre allvarlig och farlig kniv oftast mer acceptabel, exempel en morakniv. Det finns exempelvis en specifik reglering för springknivar och springstiletter, som säger att de endast får innehas av personer över 21 år. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,