Ska särkullbarn kallas till bouppteckningen?
Måste särkullbarn kallas (såsom efterarvingar) till bouppteckning av sistlidne make OM de fick ut sin laglott redan vid biologiska förälderns frånfälle 25 år tidigare och nu uppger muntligt att de ej har några anspråk på vidare arv? Är de fortfarande dödsbodelägare och måste anges som det i/och kallas till bouppteckningen?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Makar har enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) arvsrätt efter varandra. Arvsrätten är långtgående; makar ärver före gemensamma barn men inte före särkullbarn. Särkullbarn till den först avlidne maken har vid dennes bortgång att få ut hela sitt arv. För det fall att det finns testamente som reglerar arvsförhållandena har särkullbarnet rätt till åtminstone laglotten, vilket är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett särkullbarn till den först avlidna maken får ut sin laglott vid dennes bortgång, innebär det att den andra hälften har förordnats att tillfalla någon annan genom testamente.
Utifrån hur din fråga är ställd är det något oklart huruvida särkullbarnen är att betrakta som efterarvingar eller ej. Ett särkullbarn till den först avlidne maken kan i vissa fall ha rätt till efterarv vid den efterlevande makens bortgång. Så är fallet om den först avlidne maken testamenterat det som återstod av särkullbarnets arvslott till den efterlevande maken, med fri förfoganderätt. Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över egendomen genom s.k. livrättshandlingar men inte genom testamente. Har en efterlevande maken erhållit något med föreskrift om att detta ska innehas med fri förfoganderätt innefattar detta en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn. Rätten till efterarv tillkommer särkullbarn till den först avlidne maken endast om denne testamenterat den del av arvslotten som inte utgör laglott till den efterlevande maken med fri förfoganderätt.
Om särkullbarnen har rätt till efterarv är de att betrakta som dödsbodelägare (jfr 18 kap. 1 § ÄB). Till bouppteckningen ska samtliga delägare kallas (20 kap. 2 § ÄB). Om någon som ska vara kallad inte har varit närvarande vid förrättningen ska ett bevis om kallelse bifogas bouppteckningen (20 kap. 3 § andra stycket ÄB). Som bevis godtas en bekräftelse av att personen har blivit kallad (underskriven av den kallade) eller ett kvitto på att ett rekommenderat brev sänts till den som kallats. Det krävs inte att den som har kallats har tagit del av det rekommenderade brevet, utan det är tillräckligt att det har skickats.
I ditt fall innebär det att om särkullbarnen är berättigade till efterarv är de dödsbodelägare, varför de ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Om särkullbarnen är arvsberättigade ska de kallas till bouppteckningen, även om de muntligen förklarat att de inte har några arvsanspråk. De har däremot ingen skyldighet att närvara vid förrättningen.
Om något är oklart i svaret eller för det fall att du behöver hjälp av en av Lawlines jurister för upprättande av bodelning, bouppteckning m.m. är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.
Med vänliga hälsningar,
