Läkares tystnadsplikt

2016-04-22 i Tystnadsplikt
FRÅGA
Hej! Jag har vart sjukskriven från mitt arbete i snart 2 månader, inga konstigheter, tills en ny läkare tog över min sjukskrivning och nu kräver han att jag ska lämna blod och urinprov för att jag åt smärtstillande år 2008 och de var pga min rygg. Jag slutade äta dom efter 7 mån.. Min tidigare läkare brydde sig inte om detta då de inte är relevant för min sjukskrivning. Han har även berättat för min chef att jag vägrar lämna dessa prover. Vad får en läkare yttra sig om egentligen?
SVAR

Hej,

Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Jag har förstått det som att din fråga handlar om vad en läkare får och inte får säga till andra om en patient. Lagreglering för detta återfinns huvudsakligen på två olika ställen, beroende på om det är vård som sker i offentlig eller privat regi. Eftersom jag inte vet vilket av vårdalternativen som gäller i ditt fall, kommer jag kort redogöra för båda regelverken. Reglerna ser dock stort sett likadana ut. Relevanta lagar är:

Offentlighet- och sekretesslag (OSL)

Patientsäkerhetslag (PSL)

Brottsbalken

1. Allmänt

All personal inom hälso-­ och sjukvården, i såväl offentlig som privat verksamhet, har tystnadsplikt. Det innebär att alla uppgifter som rör patienters personliga förhållanden, t.ex. sjukdom eller behandling, skyddas av sekretess och får som regel bara lämnas ut till andra än de som vårdar patienten om patienten har lämnat sitt samtycke. Bestämmelser om sekretess finns till för att skydda patienters personliga integritet. Alla patienter ska kunna tala fritt med sin läkare, och andra inom vården, om sitt hälsotillstånd och sina personliga förhållanden.

2. Vård i offentlig regi

2.1 Huvudregeln: Tystnadsplikt och sekretess

Huvudregeln om sekretess innebär att uppgifter i den offentliga hälso- och sjukvården om en patients hälsa eller personliga förhållanden inte får lämnas ut, om det inte är helt klart att uppgiften kan röjas utan att patienten eller någon närstående lider men (25 kap 1§ OSL).

Begreppet personliga förhållanden avser vanligtvis uppgifter om en persons karaktär, sinnestillstånd, familjeförhållanden, ekonomi, hälsotillstånd och arbetsförmåga. Begreppet men har i detta sammanhang en mycket vid innebörd och omfattar främst allt som kan kränka den enskildes integritet. Det kan också röra sig om uppgifter som innebär att personen utsätts för andras missaktning på grund av att de personliga förhållandena som blir kända.

2.2 Undantag: Sekretessbrytande bestämmelser

Sekretess gäller inte vissa beslut, bland annat beslut enligt smitsskyddslagen och patientsäkerhetslagen (se vidare 25 kap. 10 § OSL). Vidare hindrar inte sekretessbestämmelser att uppgifter lämnas till någon enligt t.ex. lag om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen och lag om blodsäkerhet (se vidare 25 kap. 11 § OSL). Utifrån informationen du lämnat i frågan så är inga av dessa undantag aktuella i ditt fall, varför jag inte kommer att gå in närmare på dem.

3. Vård i privat regi

3.1 Huvudregeln: Tystnadsplikt och sekretess

Bestämmelserna i OSL gäller inte för privat vård. De regler om tystnadsplikt som gäller för privat verksam hälso- och sjukvårdspersonal finns i 6 kap. 12-16 §§ PSL. Hälso- och sjukvårdspersonalen inom den privata hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en patients hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden (6 kap. 12 § PSL).

3.2 Undantag: Sekretessbrytande bestämmelser

Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att lämna ut uppgifter som gäller huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om uppgifterna i ett särskilt fall begärs av en domstol, en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket eller om uppgifterna behövs för en rättsmedicinsk undersökning. De ska också lämnas ut när Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor behöver de för sin verksamhet samt om uppgifterna behövs för prövning av någons lämplighet att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation enligt taxitrafiklagen (se vidare 6 kap. 15 § PSL).

4. Samtycke och sekretessprövning

Uppgifter om en patient får lämnas ut om patienten lämnar sitt samtycke. Om samtycke inte finns och om uppgifter är skyddade av tystnadsplikt och sekretess, måste en sekretessprövning göras innan uppgifterna lämnas ut till någon annan. Att misstag vad gäller samtycke uppstår kan ske. Se till exempel fallet som omnämndes i denna artikel, se här.

5. Brott mot tystnadsplikt

Röjer någon uppgift, som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag kan han eller hon dömas för brott mot tystnadsplikt. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år (20 kap. 3 § brottsbalken). Brott mot tystnadsplikten ska anmälas till åtal av Inspektionen för vård och omsorg eller av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Ett brott mot tystnadsplikten kan också leda till att legitimationen dras in efter prövning av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (8 kap. 3 och 13 §§ PSL).

6. Tillsyn

Hälso- och sjukvårdspersonal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Efter en anmälan från t.ex. en patient, ska IVO pröva klagomål mot hälso- och sjukvårdspersonalen. IVO ska då göra den utredning som behövs för att kunna pröva klagomålet. Om IVO anser att det finns skäl för om återkallelse av legitimation ska inspektionen anmäla detta till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (7 kap. 30 § PSL).

Ett klagomål bör anmälas skriftligen. I anmälan bör följande anges (7 kap. 14 § PSL):

1. den vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal som klagomålet riktar sig mot,

2. den händelse som klagomålet avser,

3. tidpunkten för händelsen, samt

4. anmälarens namn och adress.

Om hälso- och sjukvårdspersonal är skäligen misstänkt för att i yrkesutövningen ha begått ett brott för vilket fängelse är föreskrivet, ska IVO anmäla detta till åtal (7 kap. 29 § PSL). Så är fallet om IVO misstänker att det är fråga om brott mot tystnadsplikten enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Mer information om hur ett klagomål går till finner du här.

7. Kommentar avseende blod- och urinprov

I regel kan ingen tvingas lämna blod- och urinprov mot sin vilja. Att en läkare ber en göra det är dock inte underligt eller förvånansvärt. Skälen till att en läkare ber om detta kan var allt ifrån att läkaren behöver ställa en diagnos, till att läkaren behöver ta reda på om man är drogfri och därför får lov att ta körkort. De få gånger en person kan tvingas lämna blod- och urinprov är när det finns lagstöd för detta, alternativt om man gått med på det i sitt anställnings- och/eller kollektivavtal. Se bland annat svaret på denna fråga: http://lawline.se/answers/11212

8. Avslutande rekommendationer och synpunkter

Vad får då en läkare egentligen yttra sig om? Kort uttryckt, får en läkare inte yttra sig rörande dig, såvida du inte lämnat ditt samtycke. Det finns dock inte något som hindrar en läkare från att prata om sådant som inte på något sätt skadar dig.

Det ska dock sägas att det är högst olämpligt att din läkare diskuterar dig och din hälsa med din arbetsgivare, om du inte lämnat ditt samtycke till detta. Om du inte har lämnat ditt samtycke har läkaren inte respekterat tystnadsplikten. Om din läkare har brutit mot tystnadsplikten kan han dömas i domstol och han kan också bli av med sin legitimation.

Jag vill tipsa dig om att kontakta IVO avseende detta, men först genom att ställa generella frågor som du kan tänkas ha, som de sedan besvarar. Det gör du här https://ivo.custhelp.com/app/ask. Därefter är mitt råd till dig att försöka ta ställning till hur du vill gå vidare med detta. Ett första steg vore förmodligen att ta kontakt med din läkare och prata med honom om den uppstådda situationen. Kanske är det så att din läkare har uppfattat det som att du har lämnat ett samtycke till att dessa uppgifter lämnas ut, fastän så inte är fallet?

Jag hoppas att du känner att din fråga är besvarad. Har du några funderingar kring detta svar är du välkommen att kontakta mig via mail: mikaela.pizevska@lawline.se. Dyker nya frågor upp får du gärna använda dig av Lawlines expresstjänst igen.

Med vänlig hälsning,

Mikaela Wedbäck Pizevska
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll