Hur räknar man ut efterarv när ett särkullbarn avstår från arvet?
Hur beräknas arvsandelen i efterarv då ett särkullbarn avstått från sin laglott då makarna har två gemensamma barn och ett särkullbarn.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag utgår från att särkullbarnet är barn till den som är avliden i detta fall eftersom att det inte framgår i din fråga. Svaret finns att hitta i ärvdabalken (ÄB).
Arvsfördelning
Arvet fördelas enligt den lega arvsordningen i ärvdabalken som är uppdelad i olika arvsklasser som omfattar olika persongrupper. Den enda möjligheten att fördela sin kvarlåtenskap på annat sätt är genom testamente, detta kommer jag däremot inte gå in närmare på då det inte är aktuellt i fallet.
Första arvsklassen består av den avlidnes så kallade bröstarvingar vilket är dennes avkomlingar. Om det finns arvingar i första arvsklassen så ska de få hela arvet (2 kap. 1 § 1 st ÄB). Man går alltså inte vidare till nästa arvsklass om det finns någon i första vilket följer av parentelprincipen.
Gifta makar - efterarv
Svaret skiljer sig åt beroende på om makarna var gifta vid dödsfallet eller inte. Om makarna var gifta så tillfaller barnens arv istället den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Begreppet fri förfoganderätt används inom successionsrätten när den efterlevande maken i ett äktenskap får de gemensamma barnens arv. Om den avlidne är gift vid bortgången och de har barn tillsammans ska barnens arv tilldelas den efterlevande maken med så kallat fri förfoganderätt och barnen erhåller inte sitt arv av den först avlidna föräldern förrän den andra maken avlider. Fri förfoganderätt innebär att den som får arvet får förfoga över egendomen hur den vill och hur mycket den vill men med en begränsning. Man får inte styra om det till annan, d.v.s. testamentera bort det.
Särkullbarn
Ett särkullbarn har endast rätt till arv från sin egen förälder. Om särkullsbarnet är barn till den avlidne har hen istället rätt att ta ut sin del direkt ifall de var gifta (3 kap. 1 § 1 st ÄB). Om särkullbarnet väljer att avstå från att ta ut sitt arv direkt så blir efterarv också aktuellt för denne på samma sätt som för de gemensamma barnen (3 kap. 9 § ÄB). Den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas lika mellan arvingarna (3 st) vilket blir en tredjedel vardera. Denna kvotandel är avgörande för hur stort efterarvet blir.
Det som den efterlevande maken erhåller från den avlidne maken ska delas med den totala egendomen som omfattar vad den efterlevande får efter bodelning inklusive enskild egendom och egendom med fri förfoganderätt från den avlidne. Eftersom att det inte angetts hur mycket egendom som finns så kan jag inte räkna ut den exakta kvotdelen.
Den kvotandelen utgör hur stor del av egendomen som finns när den andra maken avlider och som ska fördelas som efterarv. Det innebär att efterarvet ska räknas ut på samma sätt som om det finns 3 gemensamma barn. Överskottet ska sedan endast fördelas enligt den legala arvsordningen till den avlidnes egna arvingar där särkullsbarn inte får ta del av överskottet.
Ogifta makar
Om makarna inte var gifta vid dödsfallet fördelas egendomen enligt den legala arvsordningen, dvs till arvsklasserna. Då får samtliga barn en tredje del vardera av hela kvarlåtenskapen från den avlidne och inget efterarv aktualiseras.
Arvsavsägelse
Bröstarvingars arvsavsägelse är endast bindande om den har fått skäligt vederlag eller egendom vars värde motsvarar laglotten (17 kap. 2 § 1 st ÄB). Laglotten är en rätt till halva arvslotten som säkerställs till den avlidnes bröstarvingar (7 kap. 1 § ÄB). Det beror således på om särkullbarnet fått motsvarande vederlag för att avsägelsen ska vara giltig.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänligen,
