Frågor om vårdnaden av barnet
Hejsan
Jag har en 12 åring som bor hos mig och alltid gjort det. Separerade med pappan 2011och barnet blev kvar hos mig.Frågade honom nåt år efteråt om han kunde tänka sig bo med sonen växelvis eller om sonen kunde bo hos honom ett tag men det vill han inte.2015 Flyttade vi till en annan stad och sonen har åkt hos honom när han vill utan hinder från mig. Men det har aldrig varit någon bra framförhållning från honom gällande resa ditt.Han kommunicerar alltid direkt till sonen istället för via mig. Nu vill han att sonen ska ändra efternamnet som han har och vill att sonen ska flytta till honom.Han vägrar skriv på någon pass ansökan om sonen inte byter efternamn. Anledning till namn byter är att sonen kommer inte arva pappan om pappans efternamn inte stå sist. Vi har redan bokat biljet till resan och min son vill verkligen följer med.Samarbete med honom har inte funkat bra.Vägrar betalar någon aktivitet avgift till sonen för att sonen inte bo hos honom.Misstänker om psykiskmisshandel och min son törs inte säga något till honom då han är rädd för att få utskällning och pappan kommer att vara arg på honom. Upplevde själv många gånger när han skällde ut honom både i telefon och direkt. Lovar saker som han inte kan levererar det leder till besvikelse hos sonen. Jag vill ha hel vårdnad, hur ska jag göra för jag tycker inte att han ska ryckas från ett stabilt hem. Sonen uttrycker att han inte vill flytta.Tacksamt for svar.Obs! Pappan är inte Svensk medborgare.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.
Det finns flera sätt att dela upp omvårdnaden av barnet. Om du vill ha ensam vårdnad kan du ansöka om detta hos tingsrätten. Ett alternativ är att barnet bor hos ena föräldern, men har umgängesrätt med den andra. Ytterst är det barnets bästa som styr hur fördelningen av vårdnaden ska se ut. Ett barn har rätt att träffa båda sina föräldrar. Vid bedömningen av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för barnet att utsättas för övergrepp, bli olovligt bortförd eller fara illa. Dessutom är det av vikt att för barnets bästa upprätthålla en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Gällande barnets egna vilja, ska avseende fästas vid denna med hänsyn till barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Om barnet, som i ditt fall, fyllt 12 år, tillmäts barnets vilja ofta avgörande betydelse.
I avvägningen av vad som är barnets bästa är även behovet av kontinuitet och stabilitet för barnet av betydelse. Har barnet till exempel trivsamt bott en längre tid hos en förälder, bör barnet helst inte ryckas från sin invanda miljö om detta innebär en omställning.
Om vårdnaden står på båda föräldrarna och vill någon av föräldrarna ändra vårdnaden, ska domstolen besluta om vårdnaden ska bli ensam eller inte. Vid bedömningen om vårdnaden ska anförtros en av föräldrarna beaktas särskilt föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 §). Det krävs inte att föräldrarna har samma uppfattning beträffande olika frågor, dock måste de kunna hantera sina delade meningar på ett sådant sätt att det inte påverkar barnet negativt. Om föräldrarna inte kan sätta barnets bästa framför sina konflikter, påverkar detta bedömningen av vårdnaden. En vårdnadshavaren som gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen av barnet på så sätt att det finns fara för barnets hälsa eller utveckling, ska rätten besluta om ändring i vårdnaden (6 kap. 7 §). Om ni inte vill att domstolen ska avgöra frågan om vårdnaden av barnet, kan ni skriftligt avtala om ensam vårdnad. Detta avtal måste godkännas av socialnämnden (6 kap. 6 §).
Om du och barnets pappa inte kan enas i frågan om vårdnaden så kan du söka dig till tingsrätten. Det är även en god idé att låta sonens bästa stå i främsta rummet. Vill han inte flytta, bör han inte flytta (såvida inte detta uppenbart är i strid med hans bästa).
Hoppas du känner att du fick svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,
