Ett gift par har inga gemensamma barn och båda är sjuka. Paret ägen en bostadsrätt tillsammans. Ena maken är nu rädd för att andra makens barn har rätt till hennes bostad och ägodelar efter hennes död. Hur befogad är hennes rädsla? Paret har äktenskapsför
Kurator som skriver för en palliativ patient!
Pat/hon är gift med en man, som även han är sjuk, men hon kommer att dö innan honom (troligtvis) Han har barn från tidigare äktenskap och hon också; inga gemensamma barn. Paret har en bostadsrätt tillsammans; de har ett gammalt lån på ca 100000 kr där de står för hälften var. Hon är nu rädd för att hans barn har rätt till hennes bostad och ägodelar efter hennes död, jag försökte förklara att bröstarvingarna; dvs hennes barn har större rättigheter rent juridiskt. Hur befogad är hennes rädsla?
Paret har ett äktenskapsförord, hon har inget eget testamente.
Tacksam för snabb återkoppling!
Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Regler kring arv och äktenskap återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB) respektive ärvdabalken (ÄB). Och i dessa situationer är det flera regelverk som aktualiseras och samspelar.
När någon av makarna dör inleds processen med en bodelning. Då ställer man upp vad var och en av dem äger och vad var och en av dem har för skulder. Då får man fram vardera personernas tillgångar. Dessa läggs ihop och delas lika mellan makarna.
För det fall att kvinnan här skulle avlida innan mannen får alltså mannen hälften av värdet genom giftorätt och kvinnan (som när hon är avliden representeras av dödsboet) får andra hälften av värdet (se närmre 11 kap. ÄktB). Detta värde ska sedan delas lika mellan hennes arvsberättigade dvs här hennes barn sedan tidigare förhållande (då de inte har några gemensamma barn). Det är oklart hur många barn hon har då det inte framgår, men andelen ska delas lika mellan barnen (dvs är de två stycken ärver de hälften var av kvinnans del, tre stycken en tredjedel var osv.). Här vill jag passa på att understryka att arv enligt ärvdabalken endast fokuserar på andelar/kvotdelar – inte en rättighet till viss egendom.
Nästa steg efter andelsberäkning är lottläggning (11 kap 1§ ÄktB samt 11 kap 7§ ÄktB). Andelsberäkningen rör endast ekonomiska värden, i lottläggningen avgörs vem som vår vad. Makarna ska så långt så möjligt få så mycket egendom på sin lott att det motsvarar makens andel vid bodelningen. Om ena maken avlider så representeras denne av dödsboet. Dock finns en särskild regel i 11 kap. 8§ ÄktB om den gemensamma bostaden som säger att den efterlevande maken har rätt att få denne på sin lott om personen har behov av den. Som gift skyddas alltså det gemensamma hemmet.
Det framgår inte riktigt vilka fortsatta ägodelar som menas eller hur egendomsförhållandena kring dessa ser ut, men huvudregeln är att all egendom är giftorättsgods om inget annat är angivet (7 kap. 1-2§§ ÄktB). På så sätt ska de ingå vid en bodelning. Är någon av dessa ägodelar reglerad i t.ex. ett äktenskapsförord om att den ska vara enskild så ingår den inte vid bodelning.
Du skriver även att paret har äktenskapsförord – denna kan påverka utgången väsentligt beroende på vad det är som makarna har reglerat i sitt äktenskapsförord (t.ex. om enskild egendom enligt ovan). Eftersom jag inte har mer information om vad som t.ex. är reglerat i äktenskapsförordet så är det svårt att ge ett hundraprocentigt svar - men ändå några vanliga huvudregler och undantag är återgivna.
Vill hon veta mer säkert så skulle jag rekommendera att prata med någon av våra jurister, som då dessutom kan väga in äktenskapsförordet informationen där.
Hoppas att du fått svar på din fråga!
Vänliga Hälsningar
