Berusning och uppsåt, rätt till advokat m.m.
Hej, jag har blivit kallad till rättegång angående våldsamt motstånd samt ringa narkotikabrott (urin prov visade det) efter jag hade blivit omhändertagen då jag påträffats så alkoholpåverkad att polisen "grep mig för att jag inte kunde ta hand om mig själv" nu står det i brottsrubriceringen att jag begick både gärningen - narkotikabrott och våldsamt motstånd med uppsåt. Men jag sa i förhöret på morgonen innan jag släpptes att jag var så full att jag inte kom ihåg hur jag fick i mig "hasch" och när jag pratade med häktesvakterna på morgonen innan förhöret sa dom att jag hade gapat lite och sen tappat medvetandet pga mitt förmodade höga alkoholintag. men att jag inte skadat någon. Och det står inte heller i stämningsbrevet att jag hade blivit gripen pga fylla (vilket var enda anledningen till att jag blev gripen) Så som jag ser det och som också är sanningen är att jag blivit kraftigt alkoholpåverkad och rökt på nåns "haschcigarett" och när jag blev gripen för fylla så krängde jag med armarna när dom satt mig i fyllecell och visade positivt på ett drogtest för cannabis. Vad har jag att vänta mig i rättegången, kommer jag få ha en advokat och vad kan jag vänta mig för straff om jag finnes skyldig till båda gärningarna!? ps. varför står det inte i stämningsbrevet att jag blev gripen pga fylla och att det var därför jag blev satt i fyllecell)
Vänliga Hälsningar
Robert
Lawline svarar
Hej och välkommen till Lawline. Jag försöker dela upp mitt svar till dig i olika delfrågor.
Vad först gäller advokaten kan 21 kap. RB med fördel läsas. Utgångspunkten är att du har rätt att försvara dig själv men också har rätt att skaffa dig en advokat. Man brukar skilja mellan privata och offentliga försvarare. Förutsättningarna för en misstänkt att få en offentlig försvarare regleras i RB 21 kap 3 a §. I paragrafens första stycke föreskrivs att om den misstänkte begär det har han rätt till offentlig försvarare antingen om den misstänkte är anhållen eller häktad eller om han är misstänkt för ett brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än sex månaders fängelse. I dessa två situationer är rätten till offentlig försvarare ovillkorlig, dvs. om den misstänkte begär att få en offentlig försvarare och någon av förutsättningarna är uppfylld sker det ingen prövning av behovet av en försvarare.Då de brott du är misstänkt för inte har ett minimistraff på 6 månader (utan istället böter, se 17:4 BrB samt 2 § Narkotikastrafflagen) och då du inte är anhållen eller häktad, har du inte rätt till offentligt förordnad försvarare enligt 21:3 a RB st. 1.
Enligt 21 kap 3 a § andra stycket, ska en offentlig försvarare dessutom förordnas om det finns behov med hänsyn till utredningen om brottet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden. Efter en genomläsning av förarbetena framgår att det är de processuella aspekterna som är helt avgörande om det finns behov av en offentlig försvarare. Domstolen prövar bl.a. dina möjligheter att kunna försvara dig utan en försvarare samt om sakförhållandena är komplicerade eller inte. Tyvärr kan jag inte ge dig ett exakt svar på om just du har rätt till en offentlig försvarare i ditt fall. Bland annat saknar jag uppgift om din ålder, något som också gör att påföljdsbestämningen blir svår att avgöra, se nedan.
Om du skulle dömas finns det ett antal faktorer som påverkar det slutliga påföljdsvalet och i praktiken görs bedömning i ett antal steg. I ditt saknar jag många uppgifter som kan vara av betydelse för påföljdsvalet, bla om du begått brott tidigare, ålder etc. En vuxen förstagångsförbrytare skulle för vart och av brotten förmodligen få dagsböter. När man döms för två brott samtidigt måste men beakta bägge brotten. Min gissning - helt utan information i övrigt - är kännbara dagsböter, ev. mindre kännbara men kombinerat med villkorlig dom. Bedömningen är som sagt avhängig en mängd omständigheter varför gissningen ovan just bör ses som en gissning. Jag kan tyvärr inte göra mer givet de uppgifter du lämnat.
Övrigt. För att överhuvud kunna dömas för de bägge brotten krävs att du agerat uppsåtligt. Alkoholberusning utesluter inte uppsåt. Ofta ställs inledningsvis frågan om en person vid tidpunkten för sina gärningar var i tillräcklig grad medveten för att överhuvudtaget ha förmåga att agera med uppsåt. Att vara medveten är att befinna sig i ett tillstånd där man uppfattar vad som sker runtomkring sig, t.ex. vad man gör och omständigheterna omkring detta. (Motsatsen till medvetande är i princip medvetslöshet). Personer som har tillräcklig kontroll över sitt handlande har också närmast per definition tillräcklig grad av medvetenhet för att kunna ha uppsåt. Detta gäller i lika grad kraftigt berusade personer (även om man kan tänka sig undantags- situationer). Att berusning orsakar omdömeslöshet, försämrad förmåga att be- döma konsekvenser eller agera överlagt är inte detsamma som att man saknar medvetande. Det är i princip omöjligt för mig att svara på om åklagarsidan kommer att kunna bevisa uppsåt från din sida. Notera också att en minneslucka från din sida dagen efter knappast utesluter att du var i tillräckligt grad vid medvetande dagen innan.
Varför det inte står i stämningsansökan att du greps på grund av fylla kan i och för sig framstå som märkligt, men är förmodligen inget olagligt.
Hoppas du fått svar på dina olika frågor.
