Arvtagare från ett annat EU-land
Min man och jag har ett inbördes testamente, där den av oss som överlever den andra skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap.Vi har inga gemensamma barn, jag har inga egna barn, min man har en son i Frankrike ( han är fransk medborgare) min man är svensk medborgare sedan 1985.
Efter bådas frånfälle skall kvarlåtenskapen fördelas med 50 % till min makes son och resterande 50 % till mina 4 syskonbarn eller deras barn om någon har avlidit. Är det andra lagar som gäller då min mans bröstarvinge har annat medborgarskap? När vi båda är borta vem ser till att min mans son ärver det han har rätt till ?
Hur går jag tillväga om min man avlider före mig, med laglotten. Kan han avstå från den om han så önskar.
Det råder mycket bra och nära förhållande mellan mig och min mans son. Men vid arvskifte vet man ju inte hur det kan bli.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Angående frågan om vilka lagar som gäller så har EU antagit regler som ska underlätta när det är flera länder inblandade i arvsfrågor (både Frankrike och Sverige är ju med i EU). Förutsatt att du och din man bor i Sverige när ni eventuellt går bort så är det svenska lagar som kommer att reglera arvssituationen. Skulle ni bo någon annan stans kan ni även välja att svensk rätt ska gälla för den egendom ni lämnar efter er. (Se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012.)
Om din man skulle gå bort skulle du ha rätt till arvet enligt 3 kap 1 § ärvdabalken (ÄB), se här. Däremot så har ett eventuellt särkullbarn (din mans son) alltid rätt till att ta ut sitt arv direkt, men eftersom att du och din man skrivit ett testamente som ger dig all kvarlåtenskap har sonen endast rätt till sin laglott. Sonen kan välja att avstå sitt arv till förmån för dig och skulle då ha rätt till efterarv när du eventuellt går bort enligt 3 kap 9 § ÄB.
När ni båda har gått bort och arvet ska fördelas kommer arvingar och de som ska ärva enligt testamente att bli dödsbodelägare och de ska förvalta den kvarlämnade egendomen tills arvet har skiftats. Om ni istället genom testamentet väljer att utse en testamentsexekutor ansvarar denne för egendomen. Om tentamensexekutor finns ansvarar denne för att kalla till bouppteckning dit bland annat dödsbodelägarna ska kallas. Bouppteckningen är sedan det som registreras hos Skatteverket och ligger till grund för bland annat arvsskiftet för de som ska ärva. Detta framgår av kapitel 18, 19 och 20 ÄB. Skulle det vara så att en känd arvinge vistas på okänd eller avlägsen ort ska det förordnas en god man som bevakar arvingens rätt enligt 11 kap 3 § punkt 1 föräldrabalken. Alltså, är du orolig att ni inte skulle ha kontakt med din mans son innan ni dör eller liknande kan ni utse en testamentsexekutor som ska kalla dödsbodelägarna till bouppteckningen. Vad jag kan utläsa av frågan verkar din mans son vara en "känd arvinge", alltså att ni har god kontakt och de andra arvingarna vet om att han finns, så det ska nog inte vara några problem med att din mans son ska få sitt arv.
Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!
Vänligen,
