Angripa bodelning
Det gäller en gammal bodelning år 1995 vi är tre syskon, min far dog 1990 därefter fick vi del av arv
29000 kr var resterande arv kom efter min mors död 1995 bodelning är gjord av min bror jag tror inte
att det fanns någon värderingsman det fanns en villa och lösöre och lite pengar på banken frågan är det för gammalt eller kan jag stämma min bror jag har försäkring.
MVH Wemar Gustavsson
Pilängsrundeln 2b
26142 LANDSKRONA
E.post Raga.bil@bredband2.com
390409-2651
26142 Landskrona
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna kring arv och arvskifte återfinns i Ärvdabalken (ÄB) och bodelning regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB).
Först kommer jag att redogöra lite allmänt om olika processer som följer av ett dödsfall. Sedan kommer jag att mer specifikt försöka svara på din fråga mot bakgrund av detta. Önskar du kan du hoppa direkt till ”sammanfattning och råd”.
Dödsbo
När en person avlider uppstår ett så kallat dödsbo vilket utgör en juridisk person och omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsboet består fram till dess att arvskifte sker och tillgångarna fördelas mellan arvingarna. Arvlåtarens bröstarvingar (barn) utgör dennes närmaste arvingar och ärver därmed i förta hand. Barnen ärver lika mycket, tar lika stor lott, ÄB 2 kap. 1 §.
Förvaltningen av ett dödsbo sker normalt av dödsboets delägare och i ÄB 18 kap. 1 § framkommer vilka som kan vara dödsbodelägare och däribland räknas arvingar upp. Förvaltningen av dödsboet skall ske genom samförvaltning mellan dödsbodelägarna vilket innebär att en förvaltningsåtgärd för dödsboet inte kan vidtas utan att samtliga dödsbodelägare samtycker. Detta medför att varje dödsbodelägare har vetorätt gentemot de andra dödsbodelägarna. Skulle dödsbodelägarna inte komma överens kan en ansökan om boutredningsman göras hos tingsrätten som utför de nödvändiga åtgärderna för boets räkning, ÄB 19 kap. 1 §.
Bouppteckning
En bouppteckning utgör en skriftlig sammanställning över de skulder och tillgångar som den avlidne hade på dödsdagen. I bouppteckningen fastställs även vilka som är dödsbodelägare. En bouppteckning skall upprättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till skatteverket. Bouppteckningen skall ligga till grund för framtida bodelning och arvskifte och utgör ett juridiskt dokument som utgör dödsboets legitimationshandling. Det är så kallade förrättningsmän, två utomstående personer, som upprättar bouppteckningen, värderar kvarlåtenskapen, kallar dödsbodelägarna till bouppteckningen och ger juridiska råd.
Bodelning
En bodelning kan göras i samband med ett dödsfall och innebär att makarnas giftorättsgods fördelas mellan makarna. Makarnas enskilda egendom ingår således inte i denna delning.
Arvskifte
Arvskifte, som sker då det finns mer än en dödsbodelägare i ett dödsbo, innebär att den avlidnes kvarlåtenskap fördelas mellan flera dödsbodelägare. I första hand är det som sagt den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn osv.) som ärver, ÄB 2 kap. 1§. Arvskiftet förrättas av arvingarna (den person som enligt lag ärver den avlidne) och universella testamentstagare (den som mottar något på grund av testamente), ÄB 23 kap. 1 §. Ett arvskifte skall godkännas och undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Var den döde gift skall först bodelning göras enligt reglerna i ÄktB 9 kap.
Eftersom arvskiftet kan förrättas av arvingarna så är det upp till dessa att komma överens om hur arvet skall fördelas, ÄB 23 kap. 1 §. Vid arvskifte skall en skriftlig handling (arvskifteshandling) upprättas som utgör ett avtal mellan delägarna hur tillgångarna skall fördelas och som skall skrivas under av dödsbodelägarna, ÄB 23 kap. 4 §. Om ingen motsätter sig handlingen över arvskiftet och alla dödsbodelägare skriver under så skall arvskiftet verkställas och kvarlåtenskapen fördelas. Arvskifteshandlingen är alltså en privat uppgörelse mellan dödsbodelägarna och utgör ett helt vanligt avtal. I och med detta så kan tillgångarna fördelas mellan dödsbodelägarna och dödsboet upphör således att existera.
Sammanfattning och råd
Jag tolkar det som att det inte är själva bodelningen utan arvskiftet som du vill angripa eftersom du säger att det är din bror som har genomfört denna. Har ni upprättat en arvskifteshandling och skrivit på denna så är du alltså bunden vid denna som vilket annat avtal som helt enligt principen ”pacta sunt servanda”. Handlingen kan angripas enligt Avtalslagen 36 § om det skulle anses som oskäligt. Men denna regel tillämpas med restriktivitet och det ställs höga krav på bevisning för att kunna nå framgång med ett sådant anspråk. Det kan även vara problematiskt eftersom det var så pass många år sedan som arvsskiftet genomfördes med tanke på värdering av hus och övriga tillgångar. Du måste ju nu flera år senare kunna bevisa att fördelningen eller värderingen är oskälig, vilket i sig kan innebära stora svårigheter. Jag kan inte svara på hur stora dina möjligheter är att nå framgång och om du skulle välja att gå vidare så råder jag dig att ta kontakt med en verksam jurist som kan ge dig mer ingående råd och vägledning i din fråga. Det är även viktigt att poängtera att domstolsprocess kan vara både tidskrävande och kostsam så därför är det viktigt att du ser över vilka dina möjligheter är innan du väljer att ta detta till domstol.
Skulle du ha några vidare funderingar eller om jag har missuppfattat din fråga är du välkommen att kontakta mig på kristina.svensson@lawline.se
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänliga hälsningar
