FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTEfterarv05/05/2011

Vad händer med gemensamma barns arv när efterlevande förälder gifter om sig?

Hej! Vi är två syskon som förlorade vår mor för 2 år sedan. Våra föräldrar var gifta och far sitter i orubbat bo. Far har nyligen gift om sig och vi undrar vad som sker med arvslotten nu när nya frun flyttat in i lägenheten som ägdes gemensamt av våra föräldrar? Med i bilden finns också ett barnbarn. Ser tacksamt fram emot ert svar!

Lawline svarar

Hej! Jag tänkte illustrera er fall med ett exempel där er mor är personen A, er far personen B och ni syskon är personerna C och D. Er fars nya fru är personen E. Summorna är givetvis helt fiktiva och finns endast med i pedagogiskt syfte. Jag hoppas att detta på ett förståeligt sätt ska ge svar på era frågeställningar. A och B är gifta och har två barn tillsammans, C och D. A avlider och bodelning sker med B. Efter bodelningen har B 100 000 kr som är hans egen egendom (som han fått ut från bodelningen) och 100 000 kr som han ärver med fri förfoganderätt efter A då efterlevande make ärver före gemensamma barn i enlighet med 3 kap. 1 § ärvdabalken. De 100 000 kr (eller rättare sagt den 50 % andel av B:s egendom som de 100 000 kr representerar) har C och D rätt att få ut i efterarv från A när B avlider i enlighet med 3 kap. 2 § ärvdabalken. Så gifter B om sig med E. Sedermera avlider B och arvet efter honom ska nu skiftas. C och D har här rätt att, innan bodelning sker mellan B och E, få ut sitt efterarv efter sin mor A i enlighet med 3 kap. 6 § ärvdabalken. B har vid sin död egendom till ett totalt värde av 150 000 kr. C och D ska då ha ut 50 % av detta i efterarv efter sin mor, dvs. 75 000 kr. Dessa 75 000 ska de sedan ha hälften var av enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken, de får alltså 37 500 kr vardera i efterarv efter sin mor A. Efter detta ska bodelning ske mellan B och E, B går då in i bodelningen med egendom till ett värde av 75 000 kr. Efter bodelningen kan vi anta att han har egendom till ett värde av 80 000 kr. Dessa 80 000 kr ska då delas mellan B:s arvingar, dvs. C och D så de får 40 000 kr vardera i arv efter sin far B om inget testamente finns som ger E rätt att ärva före C och D. Om testamente finns kan C och D begära jämkning i testamentet och i vart fall få ut sin laglott enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken. Laglotten är halva arvslotten enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken så i detta fall får C och D alltså ut 20 000 kr vardera. Så även om er far gift om sig förlorar ni inte er rätt till efterarv efter er mor utan ni har rätt att få ut ert arv efter henne innan bodelning sker mellan er far och hans nya fru den dagen er far avlider. Om er far och hans nya fru skriver testamente till förmån för varandra kan dock ert arv efter er far bli mindre i och med att ni då direkt efter er fars död endast har rätt att få ut er laglott, dvs. halva er arvslott. Beroende på hur testamentet är skrivet kan ni dock få ut resterande arv efter er far när er fars nya fru avlider. Hoppas detta klargjorde rättsläget för er! Vänligen,
Fanny OlssonRådgivare
Hittade du inte det du sökte?