Lawline svarar
Hej!
Huvudregeln enligt svensk rätt är att arvet tillfaller den efterlevande maken (mamman) enligt 3:1 Ärvdabalken (SFS 1958:637, ÄB), se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Denna regel har införts med viljan om att tillförsäkra efterlevande makes ekonomiska ställning. Enligt samma paragraf blir det gemensamma barnet en såkallad secundosuccessor vilket betyder att barnet får invänta sin del av arvet från pappan tills dess att även efterlevande make (mamman) dör. Mamman erhåller barnets del av arvet från pappan med fri förfoganderätt. En dylik rätt skiljer sig från full äganderätt på så vis att mamman inte får testamentera bort den ideella andel som skall tillfalla barnet i arv från pappan. Det skall tilläggas att barnet ej i detta fall kan göra anspråk på att viss konkret egendom finns kvar (t ex fastigheten) då mamman dör utan det som skyddas är endast en kvotdel av behållningen i boet.
När mamman dör skall som huvudregel hälften av dennes förmögenhet tillfalla barnet som ett efterarv från pappan enligt 3:2 ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1. Självklart får barnet även ärva mamman då hon avlider. Hur stor del av arvet efter henne som tillfaller barnet är beroende av om mamman även har fler barn vilka då även dem har arvsrätt.
3 kap ÄB innehåller även regler om vad som gäller vid förskott av arv samt regler om vad som gäller vid gåva/förkovran vilka påverkar den efterlevande makens förmögenhet. Ovan angivna regler kan dock ses som huvudreglerna på området.
