Frågor & Svar
Bröstarvingars möjlighet att få ut pengar trots testamente
Hej. Min svärfar avled juni -14 och min fru tillsammans med hennes syster är bröstarvingar. Svärfar var sedan många år omgift (inga gemensamma barn) och hans fru har inga barn tidigare heller. Min fru undrar att när testamentet skall gås igenom i augusti även om änkan sitter kvar i orubbat bo(och det är ok) det finns pengar och stora värden skog,mark,traktorer mm. Kan det bli om det skulle stå i testamentet att hon inte får några pengar nu utan får vänta ytterligare ? Hon känner att det är nu när våra barn är små som vi skulle ha nytta av pengarna. Kan hon ställa krav på att få ut några pengar "direkt" ?
Rättsverkan av testamente om testamentstagaren avlider före testator
Min svärmors sambo har testamenterat allt till henne vid sin bortgång. Vad händer om svärmor avlider först, d.v.s. vem ärver då. Min svärmors sambo har endast en halvbror kvar i livet. Det är han själv som vill veta vad som gäller om fallet skulle bli så,
Tolkning av testamente
Vi är två syskon som skrivits som testamentstagare efter en kusin, som saknade egna arvingar. Nu vill få hjälp med att tolka en mening i testamentet: ”Mina kusiner xxxxx och yyyyy samt deras barn skall i lika lotter erhålla återstoden av min kvarlåtenskap.” Den som sköter bouppteckningen tycker att det går att tolka på två sätt: 50-50 mellan syskonen, alternativt lika delar mellan syskon och barn, totalt sju personer. Vad är rätt?
Begär laglott - får mer senare?
A och B är gifta utan gemensamma barn och äger lika mycket. Har dock varsit särkullsbarn C och D. Skrivit testamenten om önskan att få sitta i orubbat bo. C önskar dock få ut sin laglott vid A bortgång. När sedan B går bort har C ytterligare del av A tidigare tillgångar eller har allt redan delats ut och D erhåller allt nu? Tacksam för svar då det råder olika meningar hos flera.
Avliden testamentstagare
Följande scenario finns: en man avlider kort efter att hans hustru avlidit. De har båda varit allvarligt sjuka under åtminstone den senaste femårsperioden. Några bröstarvingar finns inte. Men i ett upprättat testamente står det att arvet skall fördelas efter de bådas död enligt vissa specificerade procentsatser. En del av arvet, vi kan förslagsvis säga tjugo procent, skall gå till den förste broderns, B, ena barn, D. Och lika mycket till broderns andra barn E. Men nu har D dessvärre avlidit två och ett halvt år tidigare. D lämnar efter sig två barn, alltså den avlidnes bror B:s barnbarn F och G. Dessa två nämns inte i testamentet. I en första tolkning förslås att F och G skall få tio procent, alltså halva delen av D:s tjugo procent. Det motiveras med att de borde erhålla sitt arv endast från den avlidne mannens, sin farbrors, halva. Men F och G yrkar på hela den del som D, deras förälder, enligt testamentet skulle få, alltså tjugo procent, och kräver ny advokat. Vad är rimligt här egentligen? Tjugo, tio? Eller rent av noll? F och G nämns ju faktiskt inte i testamentet. Måste F och G på något sätt bevisa att de är rimliga arvtagare eller måste de övriga bevisa att F och G inte är det?
Tolkning av testamente
Jag undrar vad som gäller i följande fall: Två vuxna med varsin kull särkullbarn barn flyttar ihop. De skriver ett testamente där de ärver varandra, förutom särkullbarnens laglott som alltid regleras direkt. De gifter sig, bland annat för att stärka rätten att ärva varandra och ett år senare går maken bort. Finns det något som säger att testamentet, skrivet under deras sambotid inte gäller från det att de ingick äktenskap?
Testamentera gemensam egendom
Hej Min fru och jag har två respektive tre barn från tidigare äktenskap, inga gemensamma barn. Vi ska nu skriva ett testamente med önskan att ingen tar ut sin del om någon avlider före den andra. Frågan är om vi också kan skriva (önska) att arvet fördelas lika mellan samtliga barn, dvs 20 % var?